Visar inlägg med tagg:

13

okt

Finns det nån info?

Innan man sätter igång ett arbetsområde där eleverna ska leta efter information måste man kolla om det finns någon!

Våra sexor ska nu arbeta med stormaktstiden och parvis fördjupa sig i någon aspekt av den. Jag har suttit LÄNGE och kollat bland NE:s enkla texter, i Länkskafferiet och nu senast på Populär Historias webbplats. NE har någon information om det mesta som lärarna plockat fram som möjliga ämnesområden, men det är ofta rätt lite att läsa och blir nog inte så spännande. Länkskafferiet funkar inte så bra för informationssökning av det här slaget, jag hittar inte särskilt mycket intressant. Populär Historia har många spännande artiklar på sin webbplats. Jag vet inte om eleverna kommer att tycka att de är för svåra att läsa – men vi får väl jobba med texterna tillsammans.

När jag försökte leta på Populär Historias webbplats så hände något som jag råkar ut för lite då och då. Jag hittade ingenting eller alldeles för mycket. Men gick jag till avancerad sökning i google och gjorde en domänsökning med fraser så gick det mycket bra. Det finns en hel del relevant där men lite klurigt att hitta alltså. Jag måste visa eleverna hur man söker på det sättet.

Tror att upplägget på informationssökningen får bli: först söka information i läroboken och NE, sedan Populär Historia och så möjligtvis på webben i stort.

 Jag kommer att medverka någon lektion i veckan, och däremellan har lärarna och eleverna lektioner då de kan bearbeta det material som vi hittar när jag är med. Så småningom vill vi att eleverna ska göra en presentation som kan ligga på vår hemsidan. Alltså måste vi även gå igenom upphovsrätt och Creative Commons så småningom. Men det väntar vi lite med.

Spännande!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

blev det för mig – precis som för väldigt många andra!

Det var fullt med människor som kryllade runt på Kista-mässan, många spännande föreläsningar och en massa försäljare. Just idag kändes det rätt skönt att arbeta i en stor stad med centrala beslut runt upphandling som fattas långt från mig. Jag behövde inte alls intressera mig för vad de sålde (annars är man ju för det mesta irriterad på upphandlingarna).

Mest spännande tyckte jag att det var att höra Robert Broman och Anna Engström från Medioteket berätta om det nya Samsök. Det är en helt ny lösning, betaversion just nu, som gör att vi i Stockholm kan komma åt alla betaldatabaser via inloggning i SLI. Man kan också göra en sökning och få resultatet från både bibliotekskatalogen, NE, SLI, wikipedia och kanske något mer på en gång.

Jag tycker att gränssnittet verkade tydligt och fint.  Jag tror att det är viktigt, till exempel ur aspekten källkritik, att man förstår ordentligt vilka databaser man söker i och vad man kan få för olika träffar. Det såg bra ut här. Det fanns dessutom flera trevliga möjligheter att anpassa det man ser på skärmen.

Om ni jobbar i Stockholm och blir nyfikna på detta så ska ni logga in i SLI, kontrollera att ni har er jobbmejl registrerad och ett lösenord på minst sju tecken. Sedan kan ni klicka på Betaversion någonstans ner till höger.

Det som alltid är roligt på sådana här stora mässor är alla möten – att samla intressanta personer med en hög fåtöljer i Bloggers Corner var en bra idé. Jag träffade personer som jag bara haft kontakt med på nätet förut, och en del människor behöver man bara prata med ett par minuter så har man redan fått tips eller nya synvinklar värda en hel mässa 🙂

Några försäljare var jag faktiskt intresserad av att prata med, och det är underbart att få full uppmärksamhet av en tillmötesgående person så där öga mot öga. Jämför med att sitta och klicka runt på något företags webbsajt!

Nöjd med min dag alltså!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

och ja… jag gick på några föreläsningar också. Inte så biblioteksrelaterade dock så jag hoppar över dem här.

man vill ha svar på en fråga, eller få tag i fakta om något bestämt ämnesområde. Ofta är det sådant jag får hjälpa till med i skolbiblioteket.

Men i biblioteksvärlden pratar man också om att ”browsa”. Då menar vi till exempel när man går runt i ett bibliotek och kollar i hyllorna, öppnar en bok och bläddrar lite och kanske hittar något man vill läsa – fast man inte planerat att leta efter just en sådan bok. I biblioteken exponerar vi böcker på olika sätt för att öka chanserna för ett bra möte mellan bok och elev.

När jag nu jobbar med fyror och femmor så har vi använt Länkskafferiet för att browsa efter länkar till bra ställen att träna sin engelska. De har två och två testat olika sätt att söka i Länkskafferiet, och så tittat på länktipsen de fått fram, prövat dem och bestämt en länk som de tycker kan passa dem själva och klasskamraterna. Länkarna de valt ut har de visat för klasskompisarna och så har vi gemensamt lagt dem på hemsidan.

Ett skolbibliotek brukar vara ganska lagom stort för att browsa bland böcker, och jag tycker Länkskafferiet är lagom stort för att browsa bland länkar.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Ibland tänker jag att det är det jag gör. I rollen som resursperson, en som lärare och elever använder sig av ibland, så är det ganska ofta så att man medverkar ett litet tag i en klass och så hoppas man att arbetet fortsätter efteråt när man inte själv har möjlighet att vara med.

Jag har tidigare skrivit att vi bibliotekarier är en av de resurspersoner som finns på skolorna. Lotta berättar spännande om hur IT-pedagoger och bibliotekarier samarbetar på Adolf Fredrik, som ju är en stor skola. På vår skola har vi ingen IT-pedagog, och ibland ser jag att jag kan bidra till att lärare och elever kommer framåt i användingen av IT på olika sätt. Till exempel gjorde jag min PIM-trea som en liten instruktionsfilm för uppsatsskrivning i Word, och jag arbetar ibland med klasser och instruerar om grunder i nätverk och Word.

Den här terminen sår jag också små frön i de lägre årskurserna. På Hjulsta skolor har vi en litteraturpedagog, Ulrika, som jobbar mot årskurs f-6, men klasslärarna har inte haft så mycket stöd runt arbetet med datorer. Ulla Sporrner, lärare i trean, har gjort ett jättefint jobb där elever har gjort filmer om sina favoritställen i Stockholm. Där var jag bara med en lektion och visade en PP om upphovsrätt – Ulla är rutinerad på att låta eleverna jobba med datorer. Andra lärare tycker att de vill ha hjälp första gången eleverna ska logga in i nätverket. I fyror, femmor och sexor medverkar jag några lektioner och låter eleverna testa NE och Länkskafferiet. Ganska ofta är inte heller lärarna så väl bekanta med de resurser som finns, och jag hoppas att de kommer fram oftare på Active Boarden efter att jag har visat dem i klasserna.

I samband med att jag visar NE och Länkskafferiet så diskuterar vi också vad Internet är. Eleverna får berätta vad som finns på nätet, fundera över vem som lägger upp grejer där och varför olika personer och instanser publicerar saker på nätet. Detta är verkligen bara att så ett frö i källkritik, men förhoppningsvis växer det till någon sorts levande diskussion om källors trovärdighet och användbarhet så småningom.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

 

CC BY-NC-ND BOB_1972MGB, Flickr.com

 

  Som ett led i arbetet med att lära eleverna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika mediermed ett källkritiskt förhållningssätt…och föra enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet…
integrerades undervisningen i årskurs 6 med IKT och bibliotek på följande sätt under januari och februari.

Innan 120 elever i fyra klasser skulle påbörja ett större individuellt arbete, fick de först fyra intensiva lektionspass i källkritik av bibliotekarie och IT-pedagog.
Första och tredje lektionspasset genomfördes i elevernas klassrum, där jag och IT-pedagog Martin Misgeld, bl.a. diskuterade följande med eleverna:
Vad är Internet för något? Vad är Google för något? Vilka typer av källor finns det? Vem står bakom hemsidan? Kan man tro på allt man ser?

Efter en hårdsmält inledning med prat om källor och det stora nätverket Internet, kom vi senare in på frågan ”Kan man tro på allt man ser?” Martin visade en film från YouTube där några poppar popcorn med strålningen från mobiltelefoner. Sant? Hursomhelst var det mycket uppskattat, och eleverna blev överlyckliga när de fick se ytterligare en filmsnutt med flygande UFO över Haiti.
Dessa underhållande inslag resulterade i ett givande samtal om varför det troligen inte är sant.

I diskussionen om avsändare, genomskådade eleverna snabbt en fejksida om Mozart, som kommer på tredje plats i träfflistan på Google. http://web.comhem.se/mozart/
Med viss kunskap om Mozart och hans tid, var det inte så svårt att bedöma sanningshalten. Värre blir det dock när man man inte kan något om ett ämne.
”Kan man växa några centimeter i rymden?” frågade Martin eleverna. Nej, de trodde ingen på, men det blev mer sant och trovärdigt när det visade sig att fakta kom från Tekniska museets hemsida.  http://www.tekniskamuseet.se/1/1687.html

För att åskådliggöra hur felaktig information och rykten kan börja cirkulera, lekte vi viskningsleken med eleverna. Vi tog också fram nyheten med bandypappan som lämnat sin son ute i kylan, och frågade; ”Vad hade journalisten glömt?” ”Kolla med andra källor” svarade eleverna duktigt.
Insikten om att det inte finns någon som kontrollerar innehållet på Internet, började sakta sjunka in hos eleverna när vi lämnade deras klassrum efter tredje lektionspasset.

Under övriga lektionspass i bibliotekets infotek, fick eleverna gruppvis eller parvis syna olika källor. En vanlig faktabok granskades, samt tre digitala källor med fakta om ett land. Landguiden Globalis och Wikipedia.
Som ett stöd till den källkritiska granskningen fick de några frågor att besvara, och försöka ta reda på vilka källor som låg bakom fakta.

Det flesta tyckte det var lätt att se vem som skrivit bokens fakta, men svårt att hitta källorna. Ibland fanns en notering om att boken var granskad av en expert.
Något svårare var det dock att hitta och bedöma hemsidorna. Många upplevde att Landguiden var lättare än Globalis, men svårt att hitta dess källor. Wikipedias artikel hänvisade till en databas med 6 år gamla uppgifter, och hur kan man se vem som har redigerat artikeln? Fliken ”Historik” var det bara en som kände till.

Syftet med lektionspassen är inte att nedvärdera eller framhäva några specifika källor, utan att få igång elevernas kritiska tankebanor.
Att få dem själva att börja fundera över hur fakta presenteras, och resonera kring sitt eget val av källor.
Vi försökte med olika medel få ut budskapet att låta uppgiften bestämma källa och inte tvärtom. Tänk gärna igenom innan du börjar söka; vem kan tänkas ha kunskap om detta ämne?

Någon vecka innan sportlovet, berättade en av klasslärarna att hon hade hört elever sitta och reflektera över varandras källor.
”Tror du att den här sidan är trovärdig?” ”Nja, är inte adressen liten skum?”

De verkar vara igång!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredriks musikklasser

 

 

och kanske det mesta är intressant, bara man vet vem som står bakom och är lagom kritisk?

Den här veckan har jag haft lektioner om informationssökning där vi inte bara kollat efter bra material i NE och på Länkskafferiet.  I samband med olika arbeten som klasserna håller på med googlade vi också tillsammans i helklass och diskuterade träffarna. Då framkom bland annat dessa synpunkter:

Wikipedia – kan innehålla mycket bra information, kan stå felaktiga saker, kan vara svårläst. Kul att höra var att en elev testat att redigera en artikel och skriva dit något dumt; det försvann rätt snabbt när någon annan rättade till.

Mimers brunn och skolarbete.nu – kan vara bra om eleverna som lägger upp arbeten där har jobbat hårt och gjort bra jobb, kan innehålla fel för de är inte experter,

Reklam för kosttillskott – kan vara bra om det är läkare som varit med och gjort reklamen, kan luras om de bara vill sälja.

Flashback – kan finnas rasistiska grejer, många diskussioner om allt möjligt, användbart om det är åsikter man vill ha.

Läs gärna här om att samtalsgoogla.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

15

okt

och hur ska man förhålla sig till dem i skolan?

Hanna Johansson från Enskilda gymnasiet höll en mycket intressant föreläsning igår på Skolbibliotek 2011. Hanna har gjort de sidor på Kolla källan som handlar om sociala medier och hon berättade om de resurser man kan finna där.

På webbplatsen finns information om bloggar, Facebook, Twitter och YouTube och förutom förklaringar av hur de sociala medierna fungerar och används, så finns det gott om tips på hur man kan diskutera medierna på ett källkritiskt sätt tillsammans med elever. Därifrån finns också länkar till Kolla källans wiki med ännu mer material.

Det som jag fastnade mest för i Hannas föreläsning var de förslag hon hade på vilka frågor man kan ställa till olika sociala medier. Till exempel föreslår hon att man i samband med bloggar diskuterar vilken typ av blogg det är (privat, företag, speciellt ämne, skämtblogg etcetera), hur tilltalet är (personligt, professionellt, känsloladdat, skämtsamt etcetera), vad man får veta om bloggaren, vilka som kommenterar bloggen och hur bilder används i bloggen.

Presentationen från föreläsningen finns här och jag tror att man kan ha stor nytta av den även utan att lyssna till Hannas förklaringar.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

utvecklas en del resonemang om informationssökning och källkritik. Det står bra saker, tycker jag, framför allt i kommentarerna till samhällskunskapsundervisningen:

SO-ämnena årskurs 1-3

Den långsiktiga ambitionen med undervisningen i källhantering är att eleverna ska utveckla ett kritiskt tänkande, men i tidigare årskurser måste källkritiken med nöd­vändighet utgå från enkla frågor: Varifrån kommer informationen? Vem har sagt eller skrivit det? Vilket syfte kan en person ha med sin framställning?

Samhällskunskap

Information översköljer oss dagligen. För att eleverna inte ska bli passiva mottagare av det ständiga flödet av information, är ett syfte med undervisningen i samhällskunskap att eleverna ska utveckla kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Färdigheter i informationshantering är dessutom nödvändiga vid all ut­bildning och i arbetslivet.

Förmågan att söka information utvecklas genom att eleverna får möta olika typer av informationskällor och bli förtrogna med dem. Det finns även rent tekniska aspek­ter av informationssökning som är viktiga i skolarbetet. Det kan till exempel vara hur man använder ett uppslagsverk eller gör sökningar på internet.

Grunden i all informationssökning är att kunna formulera relevanta frågor om det man vill veta. Man måste också kunna söka svar i användbara källor, värdera informa­tionen man hittar och välja ut det som är relevant utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Den förmågan tar tid att utveckla och växer i takt med kunskaperna i ämnet. Ju kunnigare man är, desto lättare är det att formulera frågor kring ett ämne – och att värdera de svar man får fram från olika källor.

Men att värdera källor innebär inte bara att bedöma källornas relevans, utan även att granska deras trovärdighet. I ett grundläggande källkritiskt förhållningssätt ingår att kunna skilja fakta från värderingar och ställa enkla frågor om informationens av­sändare, budskap och syfte.

Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier. De ska också få möjligheter att utveckla sin förmåga att föra fram åsikter genom olika kanaler och på så vis påverka samhällsutvecklingen.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

för elevernas resultat i skolan, brukar det sägas. Och det stämmer säkert – kanske även när det gäller att utveckla elevernas förmåga till informationskompetens?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så kräver goda resultat hårt arbete av lärare och elever på min skola. Det är mycket som ska hinnas med!

I forskning om flerspråkiga elevers lärande, sammanfattad bland annat i den nya skriften Greppa språket från Skolverket, förordas att man arbetar med ämnesinnehåll och språk parallellt i all undervisning. En grundläggande tanke bakom detta är att skolelever inte kan lägga ämnes­lärandet på hyllan i väntan på att de lärt sig språket.

Om lärarna nu inte heller ska avvakta med informationssökning och källkritik tills språket är ikapp så måste nog dessa delar också integreras med det andra. Och jag tror att en del i detta kan vara om man som lärare tänker på att i undervisningen förebilda informations­kompetens. Kanske är det självklart, men jag menar till exempel:

När man ska läsa en text ur läroboken tillsammans så kan man tänka högt medan man slår upp rätt kapitel i innehållsförteckningen eller letar efter ett begrepp i bokens sakregister (forskning visar att många elever inte behärskar grundläggande sätt att utvinna information ur en faktabok).

Om man vill visa eleverna någon bra webbsida så kanske man inte ska plocka fram den direkt utan visa hur man gör när man hittar den, och under tiden tänka högt om varför man väljer att göra just så (elever kan ofta inte alls så mycket om sökningar på webben som vuxna tror – de googlar och läser i wikipedia, men behöver lära sig att göra mer specificerade sökningar och att använda länkkataloger).

När man tillsammans tittar på till exempel information på webben så kan man göra källkritiska överväganden medan man tänker högt: – Det som står här verkar konstigt, det stämmer inte med vad jag vet sedan förut… – Den här texten kanske kan vara intressant att läsa, hon som skrivit den är forskare… -Undrar varför det inte står samma sak på de här båda ställena…

Att förebilda informationskompetens räcker förstås inte, eleverna måste jobba själva också. Men jag tror att det ändå kan vara en bra början som inte tar så mycket extra tid från allt annat viktigt.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén