Visar inlägg med tagg:

26

jan

Wikifika #1lib1ref

Postad av Cilla

Idag träffades 8 skolbibliotekarier i Stockholm på Medioteket och bidrog till Wikimedias kampanj för att få bibliotekarier att lägga in källhänvisningar i Wikipedia.

Wikifika

Förutom att fika så letade vi upp ett antal artiklar om barn- och ungdomsboksförfattare i Wikipedia och schysstade till dem lite. Vi uppdaterade förteckningarna över författarnas verk genom att kolla i Libris och angav då förstås också den som källa. Några rättade också språkfel och skrev in mer information. Förutom Libris så användes Alex, en databas om författare, NE och Barnens bibliotek.

Så – lite nytta gjorde vi för Wikipedia, trevligt hade vi och så ökade våra samlade kunskaper om Wikipedia och hur man kan arbeta med det i skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

12

dec

Hallå skolbibliotekarier i Stockholm!

Postad av Cilla

Visst kan vi vara med och göra en insats för Wikipedia under #1lib1ref!

Wikipedia 15 1Lib1ref

Så här tänker jag:

Vi träffas på Medioteket torsdagen den 26/1  klockan 16-17. Under den timmen visar jag väldigt kort hur man kan bidra enkelt till att Wikipedia blir bättre. Och så hjälps vi åt att förbättra några artiklar om barn- och ungdomsboksförfattare. Medioteket bjuder på fika 🙂

Vi lär oss lite, vi förbättrar Wikipedia lite… och så är det ju alltid trevligt att träffas.

Anmäl er till mig senast torsdagen den 19/1 cecilia.dalen@stockholm.se. Det är bra om så många som möjligt tar med en dator, men är det svårt så kom ändå.

Nu tänker jag utmana skolbibliotekarier i andra kommuner – så jag hoppas att vi blir många som träffas!

Välkomna!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

10

dec

Författarbesök och Wikipedia

Postad av Cilla

Under hösten har två författare besökt vår skola och träffat klasser på högstadiet. Det är alltid väldigt bra med författarbesök. De föregås av att klasserna läser och samtalar om minst en av författarens böcker och när besöket äger rum får de möjlighet att lära sig om hur en författare arbetar. Efter besöket är det alltid några elever som har blivit nyfikna och vill läsa fler böcker av författaren. Läsning pågår är ett koncept som funnits i många år – det är så skönt när saker som fungerar bra återkommer och blir en tradition.

I år har vi också passat på att använda författarbesöken till att kika på Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia om barn- och ungdomsboksförfattare är ofta ganska torftiga, och då är det enkelt för oss att göra dem lite bättre.

Vi tittar tillsammans på artikeln, jämför med vad vi lärt oss om författaren, kontrollerar om det finns källor, kollar om listan på utgivna böcker är aktuell och så söker vi lite information och diskuterar vilka källor som är trovärdiga och bra att använda. Årets författare saknade bilder i Wikipedia, så vi har pratat om vilka bilder man får använda och lagt upp egna i Wikimedia som vi sedan infogat i Wikipedia.

Det här har varit ganska små arbeten men ändå innehållit ett visst lärande inom informationssökning och källkritik. Att känna till Wikipedias för- och nackdelar är nödvändigt för alla som söker information på webben. Däremot har vi i dessa små arbeten inte jobbat med elevernas skrivande, det är jag som har formulerat mig (i samtal med eleverna) och arbetat i Wikipedia från mitt konto.

Så -artiklarna i Wikipedia om Pernilla Gesén och Mats Berggren är nu en smula bättre än de var för någon månad sedan. De har fotografier, hyfsat med källor och lite mer text.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

15

okt

Wikimini – samarbete bibliotekarie och lärare

Postad av Cilla

Våra nitton elever i årskurs fyra publicerade igår fina artiklar om vetenskapsmän i Wikimini. Det var avslutningen på ett stort arbete de gjort tillsammans med Kristina Eriksson, lärare i Sv/SvA och NO, och mig.

Wikimini

Vi började med några lite allmänna lektioner om informationssökning på webben, Google med mera. De följde ungefär samma upplägg som jag använde med femmorna förra året. Anledningen till att vi la detta moment först var att lektionerna skulle filmas av Skolverket, det blir så småningom en kort film som ska ingå i detta sammanhang.

Under höstterminens första period har Kristina och klassen arbetat väldigt gediget med beskrivande text enligt genrepedagogisk metod. Det här är en viktig del av den undervisning Kristina har i Sv/SvA och denna undervisning blev en förutsättning för att eleverna skulle kunna skriva bra faktatexter.

I slutet av september bedömde Kristina att det var dags för att börja arbeta med vetenskapsmän och uppfinnare. Hon skrev förslag till olika personer som eleverna skulle kunna fördjupa sig i två och två. Innan hon fastställde listan med vetenskapsmän kollade jag att det fanns bra lättläst information att få tag i om dessa. Kristina delade upp eleverna i par och bestämde vilka som skulle skriva om respektive vetenskapsman.

Nu var det dags för mig att leda ett lektionspass igen. Jag valde att använda en av våra utvalda vetenskapsmän, Rosalind Franklin, när jag visade hur man kan söka information. Vi började med att googla och sedan titta på artikeln i Wikipedia om henne. Vi pratade om vem som har skrivit artikeln, kollade källförteckning och tittade i historiken för att se hur en artikel blir bättre genom att många hjälps åt.

Vi pratade om att Wikipedia ofta har ganska svårlästa texter, och att det är bra att Wikimini finns nu – så att alla fina arbeten som görs av barn i skolan kan läsas av andra.

I det här arbetet ville vi att eleverna skulle använda två eller tre källor, det är alldeles tillräckligt för elever i fjärde klass att försöka arbeta ihop information från ett par texter. Jag sa att vi inte ville att eleverna skulle använda Wikipedia i detta arbete, utan välja texter som är enklare att läsa.

Jag påminde eleverna om hur man kollar innehållsförteckning och sakregister i fackböcker och förklarade snabbt hur man kan slå i den barnuppslagsbok som fanns i klassrummet. Detta har vi arbetat med tillsammans när eleverna gick på lågstadiet. Om eleverna valde texter ur böckerna så kopierade vi upp dem.

Jag visade också hur man söker i NE på webben, väljer den enkla texten och sedan skriver ut den. Eftersom Rosalind Franklin var lite knepig att hitta information om visade jag sedan hur man kan förbättra en googlesökning genom att fundera över vilka ord som kan tänkas stå i en text man söker, och sedan skriva i flera sådana ord i sökrutan.

Därefter arbetade eleverna med att söka information om sina vetenskapsmän. Målet för lektionspasset var att alla grupper skulle ha två eller tre bra lättlästa texter utskrivna på papper och jag tror att alla lyckades med det.

Kristina lät sedan eleverna arbeta med texterna på olika sätt under de kommande veckorna. Hon förebildade genom att klassen tillsammans arbetade med Galileo Galilei, och sedan gjorde eleverna likadant med sina egna vetenskapsmän. De läste först texterna, gjorde sedan en mindmap och skrev slutligen en egen text, alltihop två och två.

Och igår var det alltså dags att publicera texterna. Eleverna skapade konton i Wikimini, Kristina förebildade på den interaktiva skrivtavlan så att alla kunde se, och sedan satte eleverna igång med full fart. Vi vuxna gick runt och hjälpte till där det behövdes. Det var enkelt för eleverna att publicera helt nya texter, men ganska svårt för de elever som i stället för att publicera en ny text skulle förbättra en text som redan fanns. Men de klarade det bra, tycker jag. Alla hade med källförteckning och de som hann med gjorde även länkar till andra texter i Wikimini.

Här kan ni läsa elevernas texter, kanske kommer några av dem snart även få fina illustrationer som eleverna har gjort:

Jag tror förresten att hela arbetet blev ganska likt någonting jag skrev för ett par år sedan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

sep

Bibliotekskunskap

Postad av Cilla

Hmm… låter det lite gammaldags?

Nej, det är viktigt att eleverna förstår hur böckerna är uppställda i skolbiblioteket och hur man söker på olika sätt i bibliotekskatalogen. Denna vecka ska jag ha bibliotekskunskap med sjuorna och här är vad jag hoppas att jag lyckas förmedla:

  • bibliotekskatalogen är en databas, där uppgifterna är inmatade av bibliotekarier
  • ämnesordssökning i bibliotekskatalogen fungerar inte på samma sätt som en fulltextsökning i google
  • facklitteraturen är sorterad efter vad den handlar om, till skillnad från skönlitteraturen
  • sorteringen av facklitteraturen är inte alltid helt självklar eftersom böcker handlar om många saker
  • några specifika saker som man måste veta när man söker i vår bibliotekskatalog

Och så hoppas jag att eleverna kommer att bli nyfikna och upptäcka bredden på den litteratur som finns tillgänglig i vårt skolbibliotek medan de utför de uppgifter som jag ger dem. Lära sig hitta men också upptäcka är alltså målet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

8

apr

Klass 7-9B

Postad av Cilla

har jobbat på med att skriva i somaliska Wikipedia, och i måndags publicerade de sina texter.

Därmed var detta lilla projekt avslutat, men efteråt träffades Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige och Tal Levinsky från Tensta bibliotek och i samtal med lärarna diskuterade de hur de skulle kunna samverka med ungdomar i vårt område för att stötta och uppmuntra dem att jobba vidare i somaliska Wikipedia.

Ett par dagar senare tog klassen dessutom och mejlade till PRAESA, de hade nämligen upptäckt att det inte finns någon text i engelska Wikipedia om PRAESA. Mejlet sändes till en av de representanter från PRAESA som besökte vår skola förra året. Och om han svarar att de inte vet hur man gör när man skriver i Wikipedia… så kan säkert vi hjälpa till!

Formuleringen i LGR11 om entreprenörskap brukar jag inte fundera så mycket över. Men jag har en känsla av att detta arbete som klassen gjort passar mycket bra in där.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

19

mar

Internet och Google med femmorna

Postad av Cilla

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

mar

Somaliska wikipedia

Postad av Cilla

är väldigt liten och det är synd – tillgång till information är viktigt!

Nu har jag tillsammans med SvA-läraren Annika och studiehandledaren och modersmålsläraren Yosuf dragit igång något som jag tror kommer bli spännande.

Eleverna ska få skriva i somaliska wikipedia!

I klass 7-9B på vår skola går ett gäng högstadieelever med ursprung i Somalia. De har varit här i upp tre år, men några är alldeles nya i Sverige. De flesta elever som kommer från Somalia har kort skolbakgrund, några har kanske inte gått i skola alls och en del får lära sig läsa när de kommer till vårt högstadium.

Genom det här arbetet kommer eleverna kunna träna de flesta av de förmågor som anges i kursplanerna för Svenska som andraspråk och för Modersmål och dessutom passar det in i skolans arbete med ALMA-priset.  Det kommer också bidra till att utveckla somaliska Wikipedia litegrand, och jag hoppas vi kan skapa ringar på vattnet så att fler somalier som utbildar sig i Sverige väljer att bidra till Wikipedia. Wikipedia som fri resurs för kunskaper har stor potential bland annat för fattiga länder.

Annika och Yosuf har redan pratat med eleverna om Astrid Lindgren, de håller också på att läsa Mio min Mio tillsammans. De har även tittat lite på Wikipedia, både svenska och somaliska tror jag, och läst en del av Nationalencyklopedins enkla artiklar för att vänja sig vid hur man brukar skriva i uppslagsverk.

Idag var jag med på ett par lektioner i klassen.

Den första timmen visade jag och pratade, medan Yosuf tolkade till somaliska så att alla skulle hänga med.

Det finns en Active Board i klassrummet så jag började med att projicera upp en bild på svenska Wikipedias startsida. Och så frågade jag eleverna vad de visste om Wikipedia. Att alla kan redigera och att man kan förbättra artiklar som redan finns, fick jag bums som svar. Efter lite prat kom vi också fram till att det är fakta som finns i Wikipedia, inte sagor. De visste också att den finns på många olika språk.

Vi tittade tillsammans på Wikistream, där man ser i realtid vilka redigeringar som görs i Wikipedia. Först lät vi den rulla med alla språkversioner och då gick det så fort att vi inte hann med. När vi valde endast svenska så gick det långsammare.

Vi jämförde också några uppgifter om vad som hände på svenska Wikipedia i januari jämfört med somaliska Wikipedia. Vi konstaterade att det varit över 98 miljoner sidvisningar i den svenska versionen och 376 000 i den somaliska. Slående var att 762 personer varit aktiva och redigerat i svenska Wikipedia under januari, men bara 8 i somaliska Wikipedia. Här kan våra elever alltså göra stor skillnad!

Det är svårt att skriva i Wikipedia när man går på högstadiet. Texten ska ha ett bra språk, det ska vara ett rimligt urval av fakta, den ska ha ordentliga källhänvisningar och man får inte använda upphovsrättskyddat material. Så vi planerar att skriva tillsammans! Yosuf får förstås kontrollera att språket blir bra, och klassen ska skriva texterna både på svenska och somaliska så att vi allihop kan känna oss nöjda med innehållet.

Men innan man kan börja skriva ska man samla information, och jag ville visa eleverna ett sätt att arbeta med detta. Vi ska skriva om Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA och jag valde att förebilda med att söka information om PRAESA eftersom det var svårast.

Jag öppnade ett dokument i Word, visade hur man sparar och började med att gå till ne.se och leta reda på texten om PRAESA. Vi läste tillsammans inledningen till artikeln, jag öppnade Lexin och vi använde det för att slå upp vissa ord och Yosuf hjälpte förstås till så det blev begripligt. Vi gjorde en lista på väggen med ord på svenska och somaliska. När vi läst ett stycke kopierade jag och klistrade in det i dokumentet, där jag först också hade sparat webbadressen. Sedan hoppade vi över ett svårtläst och rätt intetsägande stycke på mitten och så läste vi och kopierade över det sista stycket.

Ordlista

Därefter gick vi till ALMA-prisets webbplats och läste vad en del av vad de skrivit om PRAESA. Även där ägnade vi mycket tid åt några stycken men struntade i resten.

Efter elevernas lunchrast hade vi en lektion till då jag fick vara med. När jag kom till klassrummet var de redan igång med att gruppvis söka information om Astrid Lindgren och ALMA-priset. De använde NE:s enkla texter, ALMA-prisets webbplats och Saltkråkan AB:s webbplats om Astrid Lindgren. Eleverna jobbade ihärdigt med att förstå de delvis ganska svåra texterna, jag var mycket imponerad av hur fokuserade och envisa de var. Vi vuxna hjälpte till, och när eleverna frågade efter om det finns några böcker av Astrid Lindgren på somaliska så använde vi den här roliga kartan. Vi fick reda på att Pippi Långstrump finns på somaliska, och vi letade sedan reda på vad den heter genom att använda Internationella bibliotekets katalog.

Elever och dator

Innan lektionen var slut tittade vi tillsammans på artikeln om Mogadishu i somaliska wikipedia.  Den är lång och fin men saknar källförteckning. Vi tittade sedan på hur den sett ut när första versionen skrevs, år 2004, och följde sedan utvecklingen av artikeln några år framöver genom att klicka på de olika versionerna i historiken. Det gav en tydlig bild av att det blir bra när man hjälps åt!

Nu ska eleverna och lärarna tillsammans skriva artiklar på somaliska och med svensk översättning om PRAESA, ALMA-priset och Astrid Lindgren. Fortsättning följer efter påsk.

Tack Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige som supportat mig i planeringen!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

6

feb

Två lektioner om Internet

Postad av Cilla

har jag haft med treorna. Det känns som om jag introducerade lite tankar hos eleverna och läraren – vi får bygga vidare på dem senare. Båda lektionerna satt vi tillsammans i klassrummet framför en upprojicerad bild av en datorskärm. Jag försökte hela tiden vara tydlig och benämna vad vi gjorde tillsammans, för att termer skapar ordning i våra tankar.

Lektion ett

Jag berättade att vi skulle se en kort film och prata om Internet, öppnade en webbläsare och skrev in adressen till Youtube. Jag berättade att eftersom jag visste vad filmen hette så skrev jag namnet på den i sökrutan på Youtube: Internet så funkar det. När vi såg startsidan på filmen fick eleverna använda lässtrategin Spågumman en liten stund och prata med varandra två och två om vad de trodde att filmen skulle handla om. Innan vi såg filmen uppmanade jag dem att vara detektiver medan vi tittade, det finns många nya ord i filmen.

Därefter kollade vi på fram till 2.12 i filmen, samlade ihop ord vi undrade över och jag såg till att ord som jag bedömde som kluriga och viktiga kom med. Det var bland annat surfplatta, sladd, kabel, mobilmast, nätverk och Internettrafik. Vi pratade om orden och försökte förstå. Sedan kollade vi de två minuterna i filmen en gång till, den här gången med uppdraget att vara reportrar och ställa frågor till filmen. Det var inte svårt, eleverna kom med många kloka funderingar, här är några av dem:

internetlektion treor jan 2016

Vi diskuterade inte möjliga svar så länge, utan jag uppmanade eleverna att fundera vidare och kanske prata med kloka syskon eller föräldrar.

Lektion två

Ett par veckor senare började vi lektionen med att återkoppla till frågorna från förra gången. Eleverna hade kloka idéer om Sydpolen och jag berättade att det där med hur informationen kan hitta skulle vi få veta litegrand om när vi fortsatte titta på filmen. Vi såg filmen från början igen, men fortsatte denna gång till 4.12 minuter in. Vi kollade sedan av orden server, datorhall och pratade lite om språk och siffror och det där att datorer kan prata med varandra tvärs över jordklotet.

De här eleverna har bloggat en del de sista månaderna, tillsammans med en annan lärare, och jag tänkte att prata om bloggen kunde vara ett bra sätt att tydliggöra hur man kan hitta på Internet. Eleverna berättade för mig hur man kunde göra för att få fram deras blogg. Förslaget var att skriva hjulstastars i webbläsaren och det funkade utmärkt, de hade ju tittat på bloggen tidigare i klassrummet. Men om vi inte hade vetat vad bloggen hette, hur hade vi kunnat göra då?

Jag berättade om Google, att det är en sökmotor som hjälper oss att hitta, och att man kan tänka att det finns en Google-spindel som kryper runt på Internet och samlar information. Spindeln rör sig otroligt snabbt på Internet, men är inte riktigt överallt och besöker oftare de delar där det händer mycket saker. Och så använder Google den samlade informationen när man gör en sökning. Vi prövade att skriva många ord som finns i ett inlägg på elevernas blogg, och konstaterade att det som eleverna publicerat dagen innan fortfarande inte samlats in av google. Men ett äldre inlägg gick bra att hitta när vi skrev många ord.

Och så testade vi att skriva endast något av orden från inlägget i sökrutan på Google. Det blev nästan tre miljoner träffar -Oooh! Jag berättade att någonstans bland dessa träffar fanns förstås deras blogginlägg, men att det ju inte funkar att sitta och leta igenom så många webbsidor. Därför är det bra att skriva så många ord som möjligt utav de man tror finns på webbsidan.

Vi hann också med att pröva att göra bildsökningar. Vad händer när man skriver Cilla Dalén i en bildsökning? Jo, många bilder på mig kommer fram men också en hel del annat. Varför? Vi konstaterade att bildsökningen går till så att Google letar i texterna runt bilderna. Därför kan det bli lite tokigt, och det är viktigt att man klickar sig in till själva webbsidan för att läsa om bilden.

Ja, jag tycker inte heller att Google och Internet är lätt att begripa. Men jag är övertygad om att man måste försöka förstå vad som händer för att kunna hitta den information man vill ha. Och att ställa frågor och fundera är en bra väg även om vi inte alltid lyckats besvara dem. Häromdagen skrev jag om en föreläsning av Olof Sundin, läs gärna det inlägget också.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

2

feb

Sökkritik

Postad av Cilla

var en term som jag hörde första gången idag, under en föreläsning av Olof Sundin, anordnad av Regionbibliotek Stockholm med rubriken Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik.

Med sökkritik menade Sundin att vi måste inta ett kritiskt förhållningssätt till de söktjänster vi använder, inte bara till enskilda källor.

Han berättade om hur rangordningen av träffar i sociala medier och söktjänster påverkas av våra egna tidigare aktiviteter och våra vänner. Detta är särskilt påtagligt när vi använder smarta telefoner, där vi alltid är inloggade i olika tjänster. Det finns förstås fördelar med det, vi hittar kanske precis det vi letar efter. Men nackdelarna brukar innefattas i begreppet filterbubbla – vi får bara bekräftelse på våra egna tankesätt och värderingar.

För några decennier sedan filtrerades information mest genom olika människor. Det kunde vara tidningsredaktioner som valde nyheter, bibliotekarier som gjorde urval för inköp, lärare som tillhandahöll läromedel och muntlig information, bokförlag som bestämde vad de skulle ge ut etcetera. Idag kommer en stor del av vår information från webben och filtreras av söktjänster. Vi har svårare att förstå de villkor som gäller för vilken information vi möter, vi känner inte riktigt till de algoritmer som styr vad som dyker upp på våra skärmar.

Algoritmer står i det här sammanhanget för de uträkningar som ligger bakom hur sökresultat presenteras till exempel på Google eller Youtube. Det kan alltså handla om anpassningar till personen som söker, men bland annat handlar det om att lyfta fram sådant som är populärt på olika sätt. Filmer i Youtube som många sett, gillat och kommenterat presentas högt upp i träfflistorna, webbplatser som många länkar till kommer högt hos Google.

Olof Sundin kallade det för att människor är ”algoritmanpassade” när de förmår manipulera söktjänster att ranka vissa träffar högt.  Olika företag sökoptimerar sina webbplatser för att de ska dyka upp i träfflistorna, och Olof Sundin tyckte att kunskaper om detta behövs hos oss som söker information, vi behöver vara sökkritiska och inte endast passivt godta det Google med flera ger oss.

Olof Sundin hade ett förslag till vad som skulle kunna vara bibliotekariers ethos:

BIbliotekariers ethos Sundin

Fint, eller hur?

Utifrån detta diskuterades vårt arbete i förhållande till söktjänster och sociala medier. Frågor som diskuterades av Olof Sundin och senare togs upp i gruppsamtal var bland annat om vi i skolan bör undervisa mer om söktjänster och deras algoritmer och göra bilden av att söka information mer komplex, om man på folkbibliotek kan motverka filterbubblan genom att rekommendera andra söktjänster än Google, hur olika sätt att komma åt Internet i publika lokaler påverkar hur mycket data som samlas in från oss användare med mera.

Vi fick också en del lästips, dem får jag återkomma till.

Föreläsningen och diskussionerna gjorde att jag känner mig bekräftad i en del av mitt arbete där jag trevat runt lite – det gäller sådant som att titta tillsammans och fundera över vad som händer när vi söker information på webben. Det är helt klart viktigt att förstå vad det är man gör. Dessutom fick jag ett ord för den där nya faktarutan som dyker upp till höger i datorn när man googlar: Google knowledge graph heter den – nu vet jag det.

Läs Sundins och Haiders rapport här!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv