Visar inlägg med tagg:

13

okt

Finns det nån info?

Innan man sätter igång ett arbetsområde där eleverna ska leta efter information måste man kolla om det finns någon!

Våra sexor ska nu arbeta med stormaktstiden och parvis fördjupa sig i någon aspekt av den. Jag har suttit LÄNGE och kollat bland NE:s enkla texter, i Länkskafferiet och nu senast på Populär Historias webbplats. NE har någon information om det mesta som lärarna plockat fram som möjliga ämnesområden, men det är ofta rätt lite att läsa och blir nog inte så spännande. Länkskafferiet funkar inte så bra för informationssökning av det här slaget, jag hittar inte särskilt mycket intressant. Populär Historia har många spännande artiklar på sin webbplats. Jag vet inte om eleverna kommer att tycka att de är för svåra att läsa – men vi får väl jobba med texterna tillsammans.

När jag försökte leta på Populär Historias webbplats så hände något som jag råkar ut för lite då och då. Jag hittade ingenting eller alldeles för mycket. Men gick jag till avancerad sökning i google och gjorde en domänsökning med fraser så gick det mycket bra. Det finns en hel del relevant där men lite klurigt att hitta alltså. Jag måste visa eleverna hur man söker på det sättet.

Tror att upplägget på informationssökningen får bli: först söka information i läroboken och NE, sedan Populär Historia och så möjligtvis på webben i stort.

 Jag kommer att medverka någon lektion i veckan, och däremellan har lärarna och eleverna lektioner då de kan bearbeta det material som vi hittar när jag är med. Så småningom vill vi att eleverna ska göra en presentation som kan ligga på vår hemsidan. Alltså måste vi även gå igenom upphovsrätt och Creative Commons så småningom. Men det väntar vi lite med.

Spännande!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

sep

Varför ska man läsa böcker?

Tja, ofta svarar vi i vår skola att det är för att utveckla sitt språk och därmed få det lättare i skolan. Och det är ju sant, men inte hela sanningen.

Jag har varit på Bokmässan i Göteborg ett par dagar, och bland annat hört kloka människor som talat om olika aspekter av läsandets nytta och glädje. Här är några saker jag snappade upp:

Under rubriken Vad händer i oss när vi läser samtalade Kristoffer Leandoer, Yvonne Leffler, Cecilia Pettersson och Sharon Jåma. De talade bland annat om läsande som ett relativt riskfritt sätt att utforska olika sätt att vara människa. Vi är befriade från ansvar och kan inifrån någon annans jag undersöka aspekter av verkligheten som vi kanske gör bäst i att undvika på riktigt. Jag tror det var Leandoer som sa att böcker kan fungera som tröst – stryka vår världsbild medhårs, eller så kan de utmana oss och få oss att börja tänka.

De talade också om böcker som medicin, i Babel brukar man skämta om biblioterapi men här var de faktiskt lite mer allvarliga. I Tyskland anser man tydligen att Goethe och Schiller kan vara bra när man lider av depressioner, men Leffler trodde mer på chic lit. Om man är i en kris orkar man nog inte läsa alltför krävande böcker, men att läsa en bok där någon annans livstrassel skildras med lite ironisk distans kanske kan göra livet lättare att hantera.

Att läsa skönlitteratur är ett utmärkt sätt att närma sig en historisk period. I ett seminarium där Sara Danius, Anders Bodegård, Jan Gradvall och Daniel Sandström talade om Madame Bovary och Danius nya bok Den blå tvålen framgick detta med all önskvärd tydlighet. Samtalet handlade mest om 1800-talsrealismen, men de gjorde även kopplingar till vår nutid med hiphop och journalistik. Mycket intressant och jag kommer så snart som möjligt kasta mig över Den blå tvålen och läsa om Madame Bovary och kanske några andra 1800-talsromaner.

Björn Linell förde ett samtal med Åsa Lundholm, Caroline Liberg och Martin Widmark på temat När lärare inte läser. Lundholm talade om att hon tycker att begreppet läslust är problematiskt. Vi kanske inte kan få alla elever att tycka om att läsa, men vi ska få alla att kunna läsa. Lundholm sa också att vi vuxna måste utmana oss själva när vi läser. Om vi ska förstå hur det är för eleverna att brottas med skolans texter måste vi också själva lämna komfortzonens deckare ibland. Liberg tyckte att rektorer ska kräva av sina lärare att de läser fördjupande litteratur inom sina ämnesområden, för att hänga med i forskning och kunskapsutveckling inom sina ämnen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Svensk biblioteksförening är ibland befriande knasiga! Kolla vilken fin låtsastatuering jag fick av dem.

16

sep

Man tror kanske att alla ungdomar

håller på mycket med engelska språket på fritiden?

I våra tre niondeklasser har vi diskuterat detta och vi fick lite olika svar. Vissa av eleverna talade om att de hänger med i pratet i engelska filmer och att de lyssnar på texterna till låtar som de gillar. Men inte alls alla. Nästan ingen säger att de talar engelska på fritiden, och någon enstaka använder engelska när de spelar dator- eller tv-spel.

En del av våra elever har inte läst engelska så länge. Många har ju inte gått i svensk skola från början, och har kanske inte fått engelskundervisning tidigare. Detta tillsammans med att eleverna inte tar så många egna initiativ på fritiden tror jag är de viktigaste orsakerna till att resultaten i engelska inte varit så goda på vår skola.

Inför de här lektionerna samlade jag ihop länkar som jag tipsade eleverna om. Jag fick god hjälp av vänner på Twitter, så mycket att jag fick lov att gallra lite bland de goda tipsen. Nu ligger länkarna på vår hemsida.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

12

sep

Personlig LäsTränare

titulerar jag mig nu – tycker själv att det låter mycket stiligt 🙂

Det är ett försök som jag gör tillsammans med Katarina Lycken Rüter från Östra Real. Vi har läst på och bollat idéer tillsammans under sommaren och nu är det igång.

Bakgrunden till att jag vill pröva detta är att jag i min roll som högstadiebibliotekarie inte alls har samma nära relationer med eleverna runt läsningen som många skolbibliotekarier för lägre åldrar ofta har. Jag har inte regelbundna lektioner varje eller varannan vecka då eleverna lånar och pratar böcker med mig. Visst har jag många möten och samtal i biblioteket men det blir ofta ett kort samtal där jag rekommenderar en bok och sällan att vi pratar om elevens läsning efteråt.

Jag vill också gärna vill bekräfta eleverna i deras roll som läsare – de ska känna att de får uppmärksamhet och stöd från mig.Och så hoppas jag förstås att jag också verkligen kan hjälpa dem lite att utvecklas som läsare.

Jag har bara hållit på med detta ett par veckor, så jag har inte så mycket att berätta än. Men jag har hunnit träffa några elever och bara att få sitta och samtala i lugn och ro i 15-20 minuter med en elev om böcker och läsning har varit mycket givande för mig. Sådana mysiga stunder!

Kolla gärna här för att följa arbetet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

sep

lässtrategierna Upptäcktsresanden, Journalisten, Detektiven och Nyhetsuppläsaren på vår skola.

Vi har fått en kort introduktionsföreläsning av kollegan Morit Malm. Och ett uppdrag från skolledningen att diskutera i arbetslagen hur vi kan börja arbeta med detta i alla ämnen. Ska bli spännande att se hur det utvecklas – vi får pröva oss fram.

I årskurs 4 satte vi full fart. Jag och litteraturpedagogen Ulrika ska samarbeta med läraren Roberta genom att dela klassen i tre delar en lektion i veckan, för att tillämpa lässtrategierna på de texter om vikingatiden som klassen ska jobba med. Roberta, Ulrika och andra lärare som arbetar med klassen ska dessutom jobba med strategierna på andra lektioner.

Vi började med att jag i tisdags fick klä ut mig till Upptäcktsresande och introducera termer som överblicka och förutspå. Det är roligt att få lämna högstadiebiblioteket och leka lite… Efter att jag skojat med detta pratade vi med klassen om att expertläsare använder olika strategier när de läser, och att vi ska använda dessa strategier så att vi också blir experter.

När jag skulle förebilda hur man kan använda lässtrategin Upptäcktsresanden så valde jag att visa en film. Klassen är ganska stor och sitter utspridda i bänkar och eftersom vi inte har någon dokumentkamera så tänkte jag att det kunde vara svårt att stå framför klassen med en liten bok i handen och visa. Så här blev filmen:

Så här har vi formulerat vad en Upptäcktsresande gör när den läser:

Upptäcktsresanden överblickar och förutspår – vad tror du att den här texten kommer att innehålla?

  • Använd dina tidigare kunskaper om ämnet, genren eller författaren!
  • Titta på rubriker, bildmaterial, baksidestext och annat som du ser utan att behöva läsa noggrant!
  • Kontrollera under läsningens gång om antagandena stämmer, och gör nya förutsägelser utifrån det nya du fått veta!

Det ska bli kul att fortsätta använda strategin tillsammans med eleverna nästa vecka!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

PS! Förutom det jag lärt mig från mina kloka arbetskamrater så är det kunskaper och tankar från Katarina från Östra real, Josefin Nilssons powerpoint och de böcker jag bloggat om tidigare som kokats ihop till film och formuleringar om Upptäcktsresanden.

av Barbro Westlund får avsluta min läsning om läsning – åtminstone för ett tag. Jag känner mig rätt påläst om läsutveckling, läsförståelse, lässtrategier och hur lärare kan arbeta i klassrummen. Och otålig, nu vill jag pröva nya sätt att arbeta med elevernas fritidsläsning eller tillsammans med lärarna i klassrummen.

Barbro Westlund använder sig en hel del av Tankens mosaik som jag läste tidigare under sommaren, och även av Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, men hon skriver om dagens svenska skola. Ska man läsa EN bok om hur man som lärare kan arbeta med elevernas läsförståelse i alla ämnen så är det nog den här.

Westlund går igenom tre undervisningsmodeller för läsförståelse. Den första, som också utgör grunden för de två andra, är Reciprocal Teaching (RT). Forskare har undersökt hur erfarna läsare gör när de läser med god förståelse och behållning, och ur detta kokat ihop fyra lässtrategier. Josefin Nilsson har gjort en väldigt fin genomgång av att undervisa med hjälp av lässtrategier – ber er läsa den i stället för att försöka förklara själv.

De två andra undervisningsmodellerna är Transactional Strategies Instruction (TSI) och Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Jag fick inte någon tydligt uppfattning om TSI, kanske att det är lässtrategierna från RT kombinerat med att jobba med mer Chambersliknande frågeställningar?

CORI sägs vara mycket framgångsrik och det anses bero på att lärare som jobbat enligt den modellen tagit stor hänsyn till motivationens betydelse för läsförståelsen. Det modellen är lite extra spännande att läsa om för mig som bibliotekarie. Inom B&I-forskning läser vi ju om hur fel det kan bli vid olika skolarbeten när elever släpps fria att söka information, för att utan tillräckligt stöd från lärare eller bibliotekarier försöka få ihop en egen text. I boken beskrivs CORI ungefär så här:

  1. lärare plockar ut några centrala begrepp inom ett ämnesområde
  2. de stimulerar elevernas nyfikenhet – gärna genom någon utflykt utanför skolan
  3. eleverna formulerar med lärarens stöd frågor utifrån det de varit med om samt de centrala begreppen
  4. eleverna får söka svar på sina frågor och under denna del av arbetet stöttar läraren genom att tala med eleverna om vilka lässtrategier de använder
  5. eleverna gör slutligen  någon grafisk framställning av det de lärt sig samt redovisar för sina kamrater.

Jag tänker att det är tre delar i detta som bör vara bra grund för att elevernas lärande i samband med ett sådant informationssökningsarbete kan bli bra. Det är att man poängterar att eleverna ska vara genuint nyfikna samtidigt som läraren genom att lyfta fram centrala begrepp ser till att eleverna verkligen jobbar med det ämnesinnehåll som läraren planerat. Det är också att läraren koncentrerar sig på elevernas läsning och läsförståelse medan de söker information – det är väl bristen på förståelse som är grunden till allt klippåklister. Och slutligen att eleverna ska organisera det de lärt sig grafiskt. Jag tror att det är Pauline Gibbons som skriver om att detta att byta format på informationen är bra. Ska man göra en tankekarta eller en tabell av information man fått i en text så måste man nog förstå det man håller på med.

Boken rekommenderas alltså, och delta gärna i samtalet på bokcirklar.se!

 

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

17

aug

Cirkulationsbiblioteket

känner alla lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk i Stockholm stads skolor till. Förhoppningsvis alla engelskalärare också, eftersom man kan låna klassuppsättningar av skönlitterära böcker därifrån på båda språken. De flesta känner också till att bibliotekarierna på Cirken är vänliga och ger goda råd per telefon. Men alla känner inte till Cirkbloggen med massor med boktips, så den visade jag i tisdags under min genomgång av resurser på webben.

Vi tittade också på Spindeln, en metasöktjänst för skolan. När man söker information i Spindeln, så söker den i sin tur i Länkskafferiet, UR och ett internationellt arkiv. När jag skrev om Samsök i SLI så sa jag att det kan vara svårt med metasöktjänster eftersom de olika databaserna som metasöktjänsten använder kanske inte fungerar likadant. Detta bör inte gälla Spindeln, sökningarna ska funka likadant i de olika databaserna eftersom man använder samma metadata. Sökningarna i Spindeln liknar de då man söker filmer i nya SLI. Det kommer upp små blå boxar som visar de avgränsningar man har gjort – enkelt och lätt överblickbart tycker jag. Jag rekommenderade mina kollegor att pröva, kanske är det också lite individuellt vilka söktjänster man föredrar?

vår hemsida la jag också några länkar till nyhetsbrev som jag tycker är intressanta, en del framför allt för oss i Stockholms stad.

När jag hade min information för personalen visade jag snabbt även de andra länkarna på hemsidan, och pratade bland annat om vilket fint stöd man får från Webbstjärnan om man vill testa att låta eleverna publicera sig på webben. Jag berättade även en del om hur Wikipedia fungerar, och gav ett förslag:

När klassen har studerat ett ämnesområde kan eleverna få i uppdrag att kolla några artiklar med anknytning till ämnesområdet i Wikipedia. Är artiklarna bra skrivna, finns alla elevernas kunskaper med i artiklarna och finns det bra källangivelse till det som står där? Om inte – ring Cilla och så kan vi tillsammans någon lektion använda elevernas kunskaper till att förbättra artiklarna. Jag berättade även om möjligheten att jobba i Simple Wikipedia på engelskalektionerna. Där skulle vi kunna skriva mycket mer om sådant som har med Sverige att göra till exempel.

Nu får det vara nog skrivet om min lilla föreläsning. På tisdag kommer äntligen eleverna och då blir det full rulle med att göra lånekort och låna ut läromedel!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

15

aug

Under min genomgång

av webbresurser tittade vi förstås även på Nationalencyklopedin. NE:s enkla texter är den allra bästa informationskällan för elever i grundskolan enligt min mening. Det känner lärarna på skolan till, men den versionen av NE som vi har i Stockholms skolor har några fler möjligheter som inte är så lätta att hitta.

Här uppe till höger finns en dropplist vid Mina tjänster. I dropplisten hittar man bland annat E-språk, med texter, filmer och låtar med övningar till undervisningen i skolspråken. Lättarbetat och småtrevligt. Där finns också NE:s Temapaket och Läropaket med förslag på hur man jobba med stöd av NE inom olika ämnesområden. Pedagogiska reportage är intressanta artiklar om olika ämnesområden, skrivna ganska lättläst, säkert användbart i undervisningen. Läxhjälpen, Spel och lite annat tycker nog en del elever är kul att jobba med själva. En del saker man håller på med i skolan handlar ju mest om innötning, och om det kan bli roligare med lite övningar i datorn så är det väl bra.

Fortsättning följer…

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén