Visar inlägg med tagg:

25

sep

På riktigt!

Postad av Cilla

För oss som bor i Författarcentrum Östs område finns nu möjlighet till kraftigt subventionerade besök av en facklitterär författare. Läs mer och boka här.

Vi valde att bjuda in Annelie Drewsen att besöka våra elever i årskurs 7 inom ramen för NO-undervisningen. Annelie har skrivit flera lättlästa biografier för ungdomar och vuxna (de kan även läsas av yngre barn om de är nyfikna på den person de handlar om) och vi ville gärna använda Carl von Linné – ett liv som Annelie skrivit tillsammans med Katarina Lycken Rüter. De är utgivna på Vilja förlag, och likt en massa annan lättläst litteratur finns de tillgängliga i fulltext i Inläsningstjänst.

Vi förberedde besöket genom att läsa boken, och eleverna fick under läsningen öva sig på att sammanfatta och ställa frågor till texten. Det blev lite ont om tid, så på slutet läste olika grupper olika avsnitt och delgav varandra sina sammanfattningar. 

Annelies författarbesök var intressant på flera olika sätt.

Precis som författare brukar göra berättade hon lite om sig själv. Det är viktigt det där, tycker jag, att se personen bakom informationen. Att all information har en avsändare är ju grunden för källkritik. Annelie sa att hon är nyfiken och att det är en bra egenskap – oftast! Och så redde hon ut begreppet ”sakprosa”.

Under förberedelsearbetet tillsammans med eleverna hade vi kollat på Wikipedia och vi tror att Carl von Linné är den svensk som har artiklar på flest antal språk? Annelie beskrev hur hon och Katarina intresserat sig för honom för att han är känd, men också för att delar av hans gärning starkt ifrågasattes i samband med BLM-rörelsens stora genomslag för några år sedan. 

Facklitterära författare kan ju vara ämnesexperter, men Annelie börjar med sin egen nyfikenhet när hon ska skriva en bok.

Eleverna fick fundera över vilka källor det kan finnas när man vill lära sig om Carl von Linné, och Annelie berättade sedan vilka de använt. Hon visade att det kan vara svårt med förstahandskällor; eleverna fick titta på en bild av en text som Linné skrivit för hand, det var förstås i stort sett omöjligt att läsa. De fick även se en text som var skriven med vanliga bokstäver men med stavning som på 1700-talet, den var också knepig att läsa. Detta att originalkällor kan vara svåra att förstå, berättade Annelie, är en av orsakerna till att man måste lita till experter och forskare.

Annelie berättade också att biografin faktagranskats av en expert. Det blev alltså en hel del användbara tankar för eleverna runt just källkritik och källtillit. En annan aspekt av källkritik är vad som inte går att hitta information om, och varför. Annelie visade begreppen history och herstory och förklarade att de i biografin över Linné verkligen försökt lyfta fram även kvinnor. 

I boken finns ett citat från Linné som Annelie också plockade fram under besöket.

och det blev en bra summering av besöket – Linné var ju kroniskt nyfiken och Annelie förmedlade sin egen nyfikenhet fint till eleverna. Hoppas att den smittar!

Nu när alla elever i sjuan loggat in i Inläsningstjänst och lärt sig hantera formatet kommer jag att göra en liten reklamkampanj för andra lättlästa biografier. Och så hoppas vi förstås att författarbesök av fackboksförfattare ska funka också – som lässtimulans!

Cilla Dalén

23

maj

Böcker om skolbibliotek

Postad av Cilla

Det har kommit flera nya böcker som handlar om skolbiblioteksverksamhet. Här är två som jag läst och gillat, och som framför allt riktar sig till oss som arbetar i biblioteken.

Mot samma mål av Maria Heimer och Monika Staub Halling är en utmärkt bok för alla som är intresserade av skolbibliotek. Den är tjock och innehållsrik, faktiskt tar den nog upp det mesta som man kan behöva ha kunskaper om för att bygga upp en bra skolbiblioteksverksamhet för grundskolan f-6. Jag tycker mycket om tonen i boken, de skriver enkelt och tydligt och deras gedigna kompetens märks både när de hänvisar till forskning, går igenom viktiga styrdokument och när de beskriver sitt eget arbete. Undervisning och samverkan med lärare är väldigt tydligt skildrat, det går utmärkt att ta deras kloka exempel och köra på. Det här är en bok att lita på och luta sig mot! 

Klaras och Lottas skolbibliotek – Idéer och förslag från Flödet av Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask bygger på deras podd Flödet. De har intervjuat många bibliotekarier och en del andra människor i sina poddavsnitt, och i boken refererar de och resonerar runt olika frågor utifrån några av intervjuerna. Klara och Lotta har erfarenhet av många olika skolbiblioteksverksamheter, både i grundskola och i gymnasium, och frågorna de diskuterar är ofta intressanta för alla stadier i skolan. Jag tycker nästan alltid att de har rätt, och alltid att de är kloka och välformulerade. Boken är ganska snabbläst, jag kan tänka mig att den kan funka utmärkt som diskussionsunderlag för skolbibliotekarier som vill utveckla sin verksamhet.

Här är delar av innehållsförteckningarna från de båda böckerna:

Så – välj inte en av böckerna utan köp båda!

Cilla Dalén

16

maj

Kortkurs i informationssökning och källtillit

Postad av Cilla

Våra sjuor ska göra ett arbete i teknik och svenska/svenska som andraspråk. De ska skriva faktatexter om uppfinningar och uppfinnare och jag blev inbjuden att medverka med några korta lektioner. Det blev tre gånger 20 minuter ungefär per grupp, och vid två av tillfällena fanns jag sedan med när eleverna jobbade.

Den första lektionen pratade jag lite om att eleverna under många skolarbeten framöver kommer behöva söka information om något för att sedan skriva en text. Jag tipsade om att det kan vara smart att välja ett ämne som det är enkelt att finna lagom mycket information om. Och så gick jag igenom två enkla sätt att hitta trovärdig och välskriven text, nämligen NE och böcker i skolbiblioteket.  I NE visade jag innehållsförteckningen för längre artiklar och möjligheten att välja Enkel text.

Sedan pratade jag om böckerna i skolbiblioteket, lite om biografier på engelska och svenska och framför allt hyllan med böcker om teknik. Som vanligt projicerade jag upp bilder på det jag berättade om.

I det här sammanhanget var det verkligen relevant att prata om poängen med referensmärkning av vissa böcker, och så kollade vi på innehållsförteckning och register. Det här är sådant vi arbetar mycket med på lågstadiet, men när våra sjuor gick i trean hade jag inte börjat på vår skola än. Andra halvan av lektionen letade eleverna i hyllorna och i NE, och kopieringsmaskinen gick varm.

Den andra lektionen handlade om att använda webben och jag började med att visa 4.22 minuter av min favoritfilm. Sedan sa jag att ibland vet man ju en bra källa, då är det enkelt, och så kollade vi på Tekniska museets webbplats. Men, om man inte vet en specifik webbplats, då använder man en söktjänst och ofta Google. Jag gav en mycket kort förklaring om Google-spindlarna som springer runt i nätet, och att de samlar på ord, ord och ord. Jag poängterade att när man googlar är det vilka ord man skriver som har betydelse, och att man ska fundera ut vilka ord som kan finnas i en text som ger en svaret på det man undrar över. Jag berättade att man ofta måste skriva flera ord, ibland kanske på engelska. Jag pratade också kort om att man ju undrar vem det är som skrivit texten och om den är pålitlig? Jag visade hur jag letade efter uppgifter om en webbplats, hittade ansvarig utgivare och lämnade webbplatsen för att söka information om denne.

Den tredje lektionen var en snabb genomgång av upphovsrätt och CC eftersom eleverna ska fixa bilder till sina texter. Jag visade den här korta bildsekvensen, hur man väljer Creative Commons bilder när man söker bilder i Ipaden och så rekommenderade jag dem att i detta arbete gå direkt till Wikimedia Commons eftersom det då också är enkelt att få fram hur bildkällan ska redovisas.

Så – kort och grund information, men jag tror att den var relevant för eleverna just nu och att de därför tog till sig den.

Cilla Dalén

14

nov

Ställa frågor till faktatexter

Postad av Cilla

Lärarna i årskurs 3 och jag samarbetar runt att utveckla elevernas läsförståelse av faktatexter. Vi jobbar ganska likt det arbete jag gjorde tillsammans med lärarna på Hjulsta grundskola för ett par år sedan.

Vi använder Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter för att hitta konkreta övningar, men använder inte hennes övergripande struktur med bilder av hjärnan och speciella faktatext-lässtrategier. Vi har valt att använda de symboler för lässtrategier som finns i klassernas läromedel.

I Att läsa faktatexter föreslår Adrienne Gear att man ska tala med eleverna om två olika typer av frågor som eleverna ska öva sig att ställa till texterna de läser. Hon talar om snabba frågor respektive frågor för djuptänkande i stället för frågor på, mellan och bortom raderna som man ofta annars formulerar det.

Jag tycker att Gears sätt att prata om frågor är bra. Det viktiga är ju att få eleverna att tänka runt texten de läser, och jag upplever att det räcker med uppdelningen i snabba och djuptänkande frågor. Så här såg det ut när jag förebildade med en kort text ur Bengt-Erik Engholms bok Blod.

Jag förebildar BLOD

Eleverna arbetade sedan i par och ställde enkla kontrollfrågor, men också genuina frågor om sådant de undrade över. Själva uppdelningen av vilken sorts frågor de ställer är förstås inte det viktiga, men genom att prata om ”djuptänkande” förstår eleverna vad det är vi vill åt. Och vårt gemensamma resonerande med försök att svara på frågorna blir en modell för hur man kan själv kan grubbla och söka information för att verkligen nå en djupare förståelse. Här är elevernas frågor till nästa textsnutt i boken:

Elevers frågor BLOD

Och jag tror verkligen på de forskare och praktiker som poängterar att det är elevernas eget frågeställande som är så viktigt – inte att endast svara på lärares frågor kring texterna. Ganska ofta klarar vi inte av att svara på frågorna ens när vi hjälps åt, men under det resonerande om frågeställningen som uppstår fördjupas våra kunskaper om ämnet.

Dessutom tror jag att elevernas egna frågor är det allra bästa sättet för läraren att komma åt elevernas förståelse av ett ämne. Och den förståelsen behövs förstås för att bygga vidare undervisning.

Cilla Dalén

13

sep

Nobel i Rinkeby Tensta

Postad av Cilla

Hurra – vilken grej!

Våra nior ska få arbeta med Gunilla Lundgren och Annelie Drewsen i det fantastiska projektet Nobel i Rinkeby, som nu blir Nobel i Rinkeby Tensta. Knutbyskolans mellanstadieelever ska också vara med.

Nobel 1

Projektet har ett genomarbetat upplägg som Gunilla Lundgren använt i många år, och nu är alltså även Annelie Drewsen med. Eleverna kommer få göra studiebesök, höra föreläsningar, skriva och teckna och i slutet blir det en fint häfte (mer en bok tycker jag) och så får de möta en Nobelpristagare på Rinkeby bibliotek. Så häftigt!

Eftersom Enbacksskolans lärare och skolledning är snabba i tanken och nyfikna på allt som kan berika eleverna och undervisningen så blev det ett snabbt JA TACK! när vi blev erbjudna att vara med. Vi räknar med en spännande höst och jag ska försöka berätta här på bloggen om vad som händer. Min roll är någon sorts kontaktlänk och kanske samordnare på skolan (jag är egentligen inte säker på att det behövs, lärarna skulle fixat det själva – men säg inget, det är så himla kul att få vara med).

Idag var upptakten för eleverna. Gunilla och Annelie presenterade sig, Gunilla berättade om Alfred Nobels liv och så fick eleverna teckna skisser till bilder som kan vara med i häftet-boken. Nästa vecka kommer de tillbaka och arbetar med grupper av elever som ska utveckla bilderna och skriva texter till. Den närmaste tiden hoppas vi också få besöka Nobelmuseet.

Nobel 2

Ja – ser fram emot att få inblick i vad detta berömda projekt innebär i praktiken. Guldhöst!

Nobel 3

 

24

mar

Treornas fackboksprojekt

Postad av Cilla

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

19

aug

Facktexter med treorna

Postad av Cilla

Förra läsåret gjorde vi ett bra projekt om facktexter med treorna, inkluderat författarbesök av Bengt-Erik Engholm. Nu är ambitionen att vi ska göra det lite större med årets treor.

Så här ser planeringen för mig, lärarna i de två grupperna med treor och författaren.

Facklitteratursprojekt med årskurs 3 ht 2018

Pedagogisk utgångspunkt: Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter

Deltagande författare: Beng-Erik Engholm, 3 två-lektionsbesök 

Lärare arbetar med samtal och övningar för att öka elevernas kompetens att läsa faktatexter. Läraren arbetar även med elevernas skrivande, i datorer eller Ipads.

Bibliotekarie servar med lämpliga böcker, samt bidrar med bibliotekskunskap om facklitteraturen i skolbiblioteket och instruerar och deltar i informationssökning inför elevernas eget skrivande. Tillgängliggör färdiga böcker i biblioteket.

Författare bidrar med kunskaper om yrket författare och med inspiration för elevernas skrivande.

Lärarnas arbete

  • Kontinuerligt under hösten ett antal lektioner hämtade ur Gears bok
  • Högläsning och boksamtal om Bengt-Eriks böcker
  • Låter eleverna skriva faktaböcker i november-december, antingen efter elevernas eget intresse eller som del av något klassen ändå läser om
  • Ansvarar för att elevernas alster sätts ihop, tecknade bilder skannas in, allt skrivs ut och häftas ihop till böcker

Bibliotekariens arbete

  • Genomgång av faktaböckernas sortering
  • Övningar att leta efter faktaböcker
  • Genomgång av bibliotekskatalogen, inklusive ämnesordssökning
  • Praktiska övningar med bibliotekskatalogen inklusive att hitta från katalog till hylla
  • Informationssökning i samband med faktaboksskrivande

Författarbesök av Bengt-Erik Engholm

  • Ett besök i början av september, då han berättar om sig själv och skrivandet av faktaböcker, Bengt-Erik lägger upp detta
  • Ett besök i mitten oktober då eleverna hunnit läsa och samtala om hans böcker, lärare och bibliotekarie förbereder och Bengt-Erik får mer svara på elevernas frågor om böckerna
  • Ett besök i början av november då Bengt-Erik ger skrivtips: hur skapar man en intressant text, Bengt-Erik lägger upp lektionen.

1

apr

Bengt-Erik Engholm

Postad av Cilla

har varit på författarbesök hos våra treor. Att bjuda in en fackboksförfattare var en riktig höjdare, det rekommenderas verkligen! Bengt-Erik var mycket bra på alla sätt – och hans böcker är roliga att läsa.

B-E E

Innan Bengt-Eriks besök hade våra treor arbetat med faktatexter på olika sätt. Lärarna har använt Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och gjort en del övningar ur den. De hade bland annat arbetat en del med att jämföra skönlitterära och facklitterära texter samt tittat på faktatexters ”särdrag” (Gears term).

Det där med ”särdragen” var en av anledningarna till att vi redan i höstas bokade in Bengt-Erik Engholm. Hans texter innehåller nämligen inte dessa, och en av alla utmärkta lektionsidéer som Gear ger i sin bok handlar om att ta faktatexter utan ”särdrag” och utrusta dem med sådana. Vi hann inte dit, men Bengt-Erik blev i alla fall imponerad av hur kunnigt våra elever talade om faktatexter och hur många facklitterära termer de kunde. Lärarna Ulla och Merja hade gjort ett gott arbete, och eleverna hade som vanligt blivit väldigt engagerade och entusiastiska.

Givetvis hade klasserna också läst hans böcker innan besöket. De har intresseväckande titlar som Snor, Blod, Löss, Skelett…

Under besöket berättade Bengt-Erik om hur det går till när han skriver sina böcker: hur han får idéer, hur han samlar ihop frågor att svara på, hur han söker information och vilka källor som kan vara mer eller mindre bra. Det där är förstås ett bra sätt att närma sig källkritiken, att förstå hur en professionell författare gör.

Vet ni förresten varför Bengt-Erik skriver facklitteratur för barn? Det här vill han med sina böcker, i prioritetsordning:

  1. Att de ska vara roliga att läsa.
  2. Att läsaren ska vilja läsa mer, antingen om ämnet eller så någon annan faktabok.
  3. Att läsaren ska lära sig något om ämnet.

Det var intressant tycker jag. Facktexter som är skrivna i första hand för att roa blir förstås annorlunda än sådana som skrivs mest för att lära ut något som författaren tycker är viktigt. Men man lär sig en massa medan man läser Bengt-Eriks böcker. Visste ni till exempel att om man kunde samla allt snor som bildas i ens näsa, så skulle det efter tre månader vara tillräckligt för att fylla ett badkar?

Är ni förresten med i Facebook-gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen 2018? Under april månad ska alla läsa sakprosa så där kan man få många bra boktips om fackböcker den närmsta tiden.

15

okt

Wikimini – samarbete bibliotekarie och lärare

Postad av Cilla

Våra nitton elever i årskurs fyra publicerade igår fina artiklar om vetenskapsmän i Wikimini. Det var avslutningen på ett stort arbete de gjort tillsammans med Kristina Eriksson, lärare i Sv/SvA och NO, och mig.

Wikimini

Vi började med några lite allmänna lektioner om informationssökning på webben, Google med mera. De följde ungefär samma upplägg som jag använde med femmorna förra året. Anledningen till att vi la detta moment först var att lektionerna skulle filmas av Skolverket, det blir så småningom en kort film som ska ingå i detta sammanhang.

Under höstterminens första period har Kristina och klassen arbetat väldigt gediget med beskrivande text enligt genrepedagogisk metod. Det här är en viktig del av den undervisning Kristina har i Sv/SvA och denna undervisning blev en förutsättning för att eleverna skulle kunna skriva bra faktatexter.

I slutet av september bedömde Kristina att det var dags för att börja arbeta med vetenskapsmän och uppfinnare. Hon skrev förslag till olika personer som eleverna skulle kunna fördjupa sig i två och två. Innan hon fastställde listan med vetenskapsmän kollade jag att det fanns bra lättläst information att få tag i om dessa. Kristina delade upp eleverna i par och bestämde vilka som skulle skriva om respektive vetenskapsman.

Nu var det dags för mig att leda ett lektionspass igen. Jag valde att använda en av våra utvalda vetenskapsmän, Rosalind Franklin, när jag visade hur man kan söka information. Vi började med att googla och sedan titta på artikeln i Wikipedia om henne. Vi pratade om vem som har skrivit artikeln, kollade källförteckning och tittade i historiken för att se hur en artikel blir bättre genom att många hjälps åt.

Vi pratade om att Wikipedia ofta har ganska svårlästa texter, och att det är bra att Wikimini finns nu – så att alla fina arbeten som görs av barn i skolan kan läsas av andra.

I det här arbetet ville vi att eleverna skulle använda två eller tre källor, det är alldeles tillräckligt för elever i fjärde klass att försöka arbeta ihop information från ett par texter. Jag sa att vi inte ville att eleverna skulle använda Wikipedia i detta arbete, utan välja texter som är enklare att läsa.

Jag påminde eleverna om hur man kollar innehållsförteckning och sakregister i fackböcker och förklarade snabbt hur man kan slå i den barnuppslagsbok som fanns i klassrummet. Detta har vi arbetat med tillsammans när eleverna gick på lågstadiet. Om eleverna valde texter ur böckerna så kopierade vi upp dem.

Jag visade också hur man söker i NE på webben, väljer den enkla texten och sedan skriver ut den. Eftersom Rosalind Franklin var lite knepig att hitta information om visade jag sedan hur man kan förbättra en googlesökning genom att fundera över vilka ord som kan tänkas stå i en text man söker, och sedan skriva i flera sådana ord i sökrutan.

Därefter arbetade eleverna med att söka information om sina vetenskapsmän. Målet för lektionspasset var att alla grupper skulle ha två eller tre bra lättlästa texter utskrivna på papper och jag tror att alla lyckades med det.

Kristina lät sedan eleverna arbeta med texterna på olika sätt under de kommande veckorna. Hon förebildade genom att klassen tillsammans arbetade med Galileo Galilei, och sedan gjorde eleverna likadant med sina egna vetenskapsmän. De läste först texterna, gjorde sedan en mindmap och skrev slutligen en egen text, alltihop två och två.

Och igår var det alltså dags att publicera texterna. Eleverna skapade konton i Wikimini, Kristina förebildade på den interaktiva skrivtavlan så att alla kunde se, och sedan satte eleverna igång med full fart. Vi vuxna gick runt och hjälpte till där det behövdes. Det var enkelt för eleverna att publicera helt nya texter, men ganska svårt för de elever som i stället för att publicera en ny text skulle förbättra en text som redan fanns. Men de klarade det bra, tycker jag. Alla hade med källförteckning och de som hann med gjorde även länkar till andra texter i Wikimini.

Här kan ni läsa elevernas texter, kanske kommer några av dem snart även få fina illustrationer som eleverna har gjort:

Jag tror förresten att hela arbetet blev ganska likt någonting jag skrev för ett par år sedan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv