Visar inlägg med tagg:

19

mar

Internet och Google med femmorna

Postad av Cilla

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

mar

Somaliska wikipedia

Postad av Cilla

är väldigt liten och det är synd – tillgång till information är viktigt!

Nu har jag tillsammans med SvA-läraren Annika och studiehandledaren och modersmålsläraren Yosuf dragit igång något som jag tror kommer bli spännande.

Eleverna ska få skriva i somaliska wikipedia!

I klass 7-9B på vår skola går ett gäng högstadieelever med ursprung i Somalia. De har varit här i upp tre år, men några är alldeles nya i Sverige. De flesta elever som kommer från Somalia har kort skolbakgrund, några har kanske inte gått i skola alls och en del får lära sig läsa när de kommer till vårt högstadium.

Genom det här arbetet kommer eleverna kunna träna de flesta av de förmågor som anges i kursplanerna för Svenska som andraspråk och för Modersmål och dessutom passar det in i skolans arbete med ALMA-priset.  Det kommer också bidra till att utveckla somaliska Wikipedia litegrand, och jag hoppas vi kan skapa ringar på vattnet så att fler somalier som utbildar sig i Sverige väljer att bidra till Wikipedia. Wikipedia som fri resurs för kunskaper har stor potential bland annat för fattiga länder.

Annika och Yosuf har redan pratat med eleverna om Astrid Lindgren, de håller också på att läsa Mio min Mio tillsammans. De har även tittat lite på Wikipedia, både svenska och somaliska tror jag, och läst en del av Nationalencyklopedins enkla artiklar för att vänja sig vid hur man brukar skriva i uppslagsverk.

Idag var jag med på ett par lektioner i klassen.

Den första timmen visade jag och pratade, medan Yosuf tolkade till somaliska så att alla skulle hänga med.

Det finns en Active Board i klassrummet så jag började med att projicera upp en bild på svenska Wikipedias startsida. Och så frågade jag eleverna vad de visste om Wikipedia. Att alla kan redigera och att man kan förbättra artiklar som redan finns, fick jag bums som svar. Efter lite prat kom vi också fram till att det är fakta som finns i Wikipedia, inte sagor. De visste också att den finns på många olika språk.

Vi tittade tillsammans på Wikistream, där man ser i realtid vilka redigeringar som görs i Wikipedia. Först lät vi den rulla med alla språkversioner och då gick det så fort att vi inte hann med. När vi valde endast svenska så gick det långsammare.

Vi jämförde också några uppgifter om vad som hände på svenska Wikipedia i januari jämfört med somaliska Wikipedia. Vi konstaterade att det varit över 98 miljoner sidvisningar i den svenska versionen och 376 000 i den somaliska. Slående var att 762 personer varit aktiva och redigerat i svenska Wikipedia under januari, men bara 8 i somaliska Wikipedia. Här kan våra elever alltså göra stor skillnad!

Det är svårt att skriva i Wikipedia när man går på högstadiet. Texten ska ha ett bra språk, det ska vara ett rimligt urval av fakta, den ska ha ordentliga källhänvisningar och man får inte använda upphovsrättskyddat material. Så vi planerar att skriva tillsammans! Yosuf får förstås kontrollera att språket blir bra, och klassen ska skriva texterna både på svenska och somaliska så att vi allihop kan känna oss nöjda med innehållet.

Men innan man kan börja skriva ska man samla information, och jag ville visa eleverna ett sätt att arbeta med detta. Vi ska skriva om Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA och jag valde att förebilda med att söka information om PRAESA eftersom det var svårast.

Jag öppnade ett dokument i Word, visade hur man sparar och började med att gå till ne.se och leta reda på texten om PRAESA. Vi läste tillsammans inledningen till artikeln, jag öppnade Lexin och vi använde det för att slå upp vissa ord och Yosuf hjälpte förstås till så det blev begripligt. Vi gjorde en lista på väggen med ord på svenska och somaliska. När vi läst ett stycke kopierade jag och klistrade in det i dokumentet, där jag först också hade sparat webbadressen. Sedan hoppade vi över ett svårtläst och rätt intetsägande stycke på mitten och så läste vi och kopierade över det sista stycket.

Ordlista

Därefter gick vi till ALMA-prisets webbplats och läste vad en del av vad de skrivit om PRAESA. Även där ägnade vi mycket tid åt några stycken men struntade i resten.

Efter elevernas lunchrast hade vi en lektion till då jag fick vara med. När jag kom till klassrummet var de redan igång med att gruppvis söka information om Astrid Lindgren och ALMA-priset. De använde NE:s enkla texter, ALMA-prisets webbplats och Saltkråkan AB:s webbplats om Astrid Lindgren. Eleverna jobbade ihärdigt med att förstå de delvis ganska svåra texterna, jag var mycket imponerad av hur fokuserade och envisa de var. Vi vuxna hjälpte till, och när eleverna frågade efter om det finns några böcker av Astrid Lindgren på somaliska så använde vi den här roliga kartan. Vi fick reda på att Pippi Långstrump finns på somaliska, och vi letade sedan reda på vad den heter genom att använda Internationella bibliotekets katalog.

Elever och dator

Innan lektionen var slut tittade vi tillsammans på artikeln om Mogadishu i somaliska wikipedia.  Den är lång och fin men saknar källförteckning. Vi tittade sedan på hur den sett ut när första versionen skrevs, år 2004, och följde sedan utvecklingen av artikeln några år framöver genom att klicka på de olika versionerna i historiken. Det gav en tydlig bild av att det blir bra när man hjälps åt!

Nu ska eleverna och lärarna tillsammans skriva artiklar på somaliska och med svensk översättning om PRAESA, ALMA-priset och Astrid Lindgren. Fortsättning följer efter påsk.

Tack Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige som supportat mig i planeringen!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

6

feb

Två lektioner om Internet

Postad av Cilla

har jag haft med treorna. Det känns som om jag introducerade lite tankar hos eleverna och läraren – vi får bygga vidare på dem senare. Båda lektionerna satt vi tillsammans i klassrummet framför en upprojicerad bild av en datorskärm. Jag försökte hela tiden vara tydlig och benämna vad vi gjorde tillsammans, för att termer skapar ordning i våra tankar.

Lektion ett

Jag berättade att vi skulle se en kort film och prata om Internet, öppnade en webbläsare och skrev in adressen till Youtube. Jag berättade att eftersom jag visste vad filmen hette så skrev jag namnet på den i sökrutan på Youtube: Internet så funkar det. När vi såg startsidan på filmen fick eleverna använda lässtrategin Spågumman en liten stund och prata med varandra två och två om vad de trodde att filmen skulle handla om. Innan vi såg filmen uppmanade jag dem att vara detektiver medan vi tittade, det finns många nya ord i filmen.

Därefter kollade vi på fram till 2.12 i filmen, samlade ihop ord vi undrade över och jag såg till att ord som jag bedömde som kluriga och viktiga kom med. Det var bland annat surfplatta, sladd, kabel, mobilmast, nätverk och Internettrafik. Vi pratade om orden och försökte förstå. Sedan kollade vi de två minuterna i filmen en gång till, den här gången med uppdraget att vara reportrar och ställa frågor till filmen. Det var inte svårt, eleverna kom med många kloka funderingar, här är några av dem:

internetlektion treor jan 2016

Vi diskuterade inte möjliga svar så länge, utan jag uppmanade eleverna att fundera vidare och kanske prata med kloka syskon eller föräldrar.

Lektion två

Ett par veckor senare började vi lektionen med att återkoppla till frågorna från förra gången. Eleverna hade kloka idéer om Sydpolen och jag berättade att det där med hur informationen kan hitta skulle vi få veta litegrand om när vi fortsatte titta på filmen. Vi såg filmen från början igen, men fortsatte denna gång till 4.12 minuter in. Vi kollade sedan av orden server, datorhall och pratade lite om språk och siffror och det där att datorer kan prata med varandra tvärs över jordklotet.

De här eleverna har bloggat en del de sista månaderna, tillsammans med en annan lärare, och jag tänkte att prata om bloggen kunde vara ett bra sätt att tydliggöra hur man kan hitta på Internet. Eleverna berättade för mig hur man kunde göra för att få fram deras blogg. Förslaget var att skriva hjulstastars i webbläsaren och det funkade utmärkt, de hade ju tittat på bloggen tidigare i klassrummet. Men om vi inte hade vetat vad bloggen hette, hur hade vi kunnat göra då?

Jag berättade om Google, att det är en sökmotor som hjälper oss att hitta, och att man kan tänka att det finns en Google-spindel som kryper runt på Internet och samlar information. Spindeln rör sig otroligt snabbt på Internet, men är inte riktigt överallt och besöker oftare de delar där det händer mycket saker. Och så använder Google den samlade informationen när man gör en sökning. Vi prövade att skriva många ord som finns i ett inlägg på elevernas blogg, och konstaterade att det som eleverna publicerat dagen innan fortfarande inte samlats in av google. Men ett äldre inlägg gick bra att hitta när vi skrev många ord.

Och så testade vi att skriva endast något av orden från inlägget i sökrutan på Google. Det blev nästan tre miljoner träffar -Oooh! Jag berättade att någonstans bland dessa träffar fanns förstås deras blogginlägg, men att det ju inte funkar att sitta och leta igenom så många webbsidor. Därför är det bra att skriva så många ord som möjligt utav de man tror finns på webbsidan.

Vi hann också med att pröva att göra bildsökningar. Vad händer när man skriver Cilla Dalén i en bildsökning? Jo, många bilder på mig kommer fram men också en hel del annat. Varför? Vi konstaterade att bildsökningen går till så att Google letar i texterna runt bilderna. Därför kan det bli lite tokigt, och det är viktigt att man klickar sig in till själva webbsidan för att läsa om bilden.

Ja, jag tycker inte heller att Google och Internet är lätt att begripa. Men jag är övertygad om att man måste försöka förstå vad som händer för att kunna hitta den information man vill ha. Och att ställa frågor och fundera är en bra väg även om vi inte alltid lyckats besvara dem. Häromdagen skrev jag om en föreläsning av Olof Sundin, läs gärna det inlägget också.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

2

feb

Sökkritik

Postad av Cilla

var en term som jag hörde första gången idag, under en föreläsning av Olof Sundin, anordnad av Regionbibliotek Stockholm med rubriken Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik.

Med sökkritik menade Sundin att vi måste inta ett kritiskt förhållningssätt till de söktjänster vi använder, inte bara till enskilda källor.

Han berättade om hur rangordningen av träffar i sociala medier och söktjänster påverkas av våra egna tidigare aktiviteter och våra vänner. Detta är särskilt påtagligt när vi använder smarta telefoner, där vi alltid är inloggade i olika tjänster. Det finns förstås fördelar med det, vi hittar kanske precis det vi letar efter. Men nackdelarna brukar innefattas i begreppet filterbubbla – vi får bara bekräftelse på våra egna tankesätt och värderingar.

För några decennier sedan filtrerades information mest genom olika människor. Det kunde vara tidningsredaktioner som valde nyheter, bibliotekarier som gjorde urval för inköp, lärare som tillhandahöll läromedel och muntlig information, bokförlag som bestämde vad de skulle ge ut etcetera. Idag kommer en stor del av vår information från webben och filtreras av söktjänster. Vi har svårare att förstå de villkor som gäller för vilken information vi möter, vi känner inte riktigt till de algoritmer som styr vad som dyker upp på våra skärmar.

Algoritmer står i det här sammanhanget för de uträkningar som ligger bakom hur sökresultat presenteras till exempel på Google eller Youtube. Det kan alltså handla om anpassningar till personen som söker, men bland annat handlar det om att lyfta fram sådant som är populärt på olika sätt. Filmer i Youtube som många sett, gillat och kommenterat presentas högt upp i träfflistorna, webbplatser som många länkar till kommer högt hos Google.

Olof Sundin kallade det för att människor är ”algoritmanpassade” när de förmår manipulera söktjänster att ranka vissa träffar högt.  Olika företag sökoptimerar sina webbplatser för att de ska dyka upp i träfflistorna, och Olof Sundin tyckte att kunskaper om detta behövs hos oss som söker information, vi behöver vara sökkritiska och inte endast passivt godta det Google med flera ger oss.

Olof Sundin hade ett förslag till vad som skulle kunna vara bibliotekariers ethos:

BIbliotekariers ethos Sundin

Fint, eller hur?

Utifrån detta diskuterades vårt arbete i förhållande till söktjänster och sociala medier. Frågor som diskuterades av Olof Sundin och senare togs upp i gruppsamtal var bland annat om vi i skolan bör undervisa mer om söktjänster och deras algoritmer och göra bilden av att söka information mer komplex, om man på folkbibliotek kan motverka filterbubblan genom att rekommendera andra söktjänster än Google, hur olika sätt att komma åt Internet i publika lokaler påverkar hur mycket data som samlas in från oss användare med mera.

Vi fick också en del lästips, dem får jag återkomma till.

Föreläsningen och diskussionerna gjorde att jag känner mig bekräftad i en del av mitt arbete där jag trevat runt lite – det gäller sådant som att titta tillsammans och fundera över vad som händer när vi söker information på webben. Det är helt klart viktigt att förstå vad det är man gör. Dessutom fick jag ett ord för den där nya faktarutan som dyker upp till höger i datorn när man googlar: Google knowledge graph heter den – nu vet jag det.

Läs Sundins och Haiders rapport här!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

21

feb

Jo, det där med en skolbiblioteksblogg

Postad av Cilla

för f-6 verkar kunna bli något!

Bloggen

Jag skrev tidigare om att jag bland annat skulle starta en blogg för f-6-biblioteket, och jag har även skrivit om hur jag löst det där med att lätt få det att bli av att blogga, facebooka och instagrama.

Bloggen Hjulstabiblioteket verkar få en funktion, jag tror att det blir bra! Hittills har några elever av ren entusiasm skrivit boktips, några har haft skrivuppgifter från sin lärare som har passat att publicera där, jag har lagt upp lite information från vårt folkbibliotek och i samband med ett föräldramöte la jag dit länkar som eleverna kan använda för att plugga lite extra hemma.

Vi har bara en lärare som bloggar tillsammans med sin klass, det är en av treorna, så det här att kunna skriva för en större publik har inte alla elever haft möjlighet till. Där fyller nog bloggen en funktion. Och om eleverna också läser den så får de boktips, länktips och lite kännedom om vad som händer i andra klasser.

Så – hittills tror jag på den.

När det blir lite varmare så man törs ta ut Ipaden kan jag kanske använda elevernas raster för att göra reklam för den. Och innan dess bör jag nog be alla lärare visa den för sina klasser – hittills har jag visat den för några.

Att etablera instagram-kontot och sätta fart på facebookkontot för högstadieeleverna går långsammare. Men skam den som ger sig!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

5

feb

Allt finns inte i Google!

Postad av Cilla

Till exempel så hade jag svårt att googla fram några lättlästa texter med information om Barbro Lindgren, när jag skulle hjälpa våra tvåor att ta reda på sådant de undrade om henne.

Men i Stockholms stads kommunala skolor har vi ju databasen Mediearkivet där det finns möjlighet att söka i tryckta texter. Genom att välja att söka i bara Kamratposten och 8 sidor så fick jag lätt fram två fina reportage från förra våren när Barbro Lindgren fick ALMA-priset.

Hurra för Mediearkivet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

1

feb

Det där med en massa konton…

Postad av Cilla

… är svårt.

Jag blir väldigt stressad över hur Googleinloggning, Facebook, Youtube, Instagram och allt möjligt annat samordnar sig med varandra utan min vilja. Inte för att jag är så hemlig av mig, men jag känner ett visst behov av att skilja på privatliv och det jag gör riktat mot eleverna på skolan.

Och om jag ska instagramma och facebooka och blogga med eleverna så gäller det att det går enkelt att komma åt de olika kontona, jag kan inte hålla på och logga in och ut hela tiden.

Nu har jag löst det så här, och det verkar funka. Jag har en Ipad på jobbet för detta syfte. I den ligger jobb-inloggningar för Facebook och Instagram (de är ihopkopplade), en WordPressapp där man snabbt kommer åt att skriva i bloggen och även en direktlänk för att läsa på bloggen. I Ipaden finns även Imovie och jag kan lägga upp filmer på Youtube.

Vuxen-delen av mitt arbete, med Google drive och Twitter till exempel, hanterar jag även fortsättningsvis via datorn. Någon jobb-smartphone har jag aldrig haft.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

18

jan

Digital uppryckning

Postad av Cilla

Jag har en Facebooksida som hör till högstadiets bibliotek. Den heter Infoteket på Hjulsta grundskola och det har väl aldrig varit så mycket till interaktivitet på sidan. Men för ett par år sedan var det många elever som följde den, och jag märkte att de läste boktips och länktips som jag la där.

Infoteket facebook

Under hösten har jag skött den där sidan lite halvhjärtat, skrivit ganska lite och marknadsfört den minimalt. Och hur är det – är Facebook intressant för ungdomarna fortfarande? Eller är det kanske Instagram som gäller? Anna Ahlund från Mörbyskolan berättade nyligen i Forum för barn och ungdomsbibliotekarier på Facebook om hur lyckat hon jobbat med Instagram.

I förra veckan satte jag mig utanför mitt bibliotek och fångade in alla ungdomar som jag fick tag i. Jag tror jag pratade med sådär 60 högstadieelever. Av dem var det ungefär 10 som vare sig använde Facebook eller Instagram. Det var cirka 40 som använde Facebook, vissa av dem sa lite tveksamt att de använder det mycket men fler att de använder det lite. Cirka 30 använde Instagram och där var det några få som använde det lite men många som fick liksom glitter i ögonen när de svarade – Ja! på frågan om de använde det mycket.

Så, jag bestämde mig för att det nog är bäst att skaffa ett Instagram-konto till biblioteket också. Det heter Infoteket Hjulsta grundskola, och jag ska försöka marknadsföra det nästa vecka. Jag har redan lärt mig att dela det jag Instagramar med Facebooksidan, så det blir inte dubbeljobb utan delvis kan man lägga samma saker på bägge ställena.

Vad har jag för syfte med dessa digitala kanaler? I första hand är det att tipsa om böcker och länkar för nöje och nytta. Det är också ett sätt att pocka på elevernas uppmärksamhet, få dem att komma ihåg biblioteket, böckerna, pluggandet… Om det blir samtal och kommunikation med eleverna så är det förstås roligt, men erfarenheterna från Facebook säger mig att det kommer gå lite trögt.

I Facebookgruppen Skolbibliotekssamtal har vi börjat samla Instagram-konton, Facebookgrupper och bloggar från skolbibliotek så vi kan låta oss inspireras av varandra. De ligger som filer i gruppen så att de ska bli lätta att kolla i.

Jag ska också försöka mig på att ha en biblioteksblogg för årskurs f-6. Både Instagram och Facebook vänder sig ju till personer över 13 år så det känns inte bra att använda dem med de yngre eleverna, även om jag vet att många hänger där ändå. Kollegan Lena Moser från Gärdesskolorna förklarade hur man kan lägga en direktlänk på skärmen i mobilen till en webbplats. Om eleverna vill göra det blir ju bloggen som en app ungefär och det kanske kan bidra till att elever med smartphones kommer ihåg den?. Den bloggen tänker jag ska ha boktips från mig, men jag ska också försöka hinna med att eleverna får fotografera och skriva. Vi får se hur det går. Jag har i alla fall anmält till Webbstjärnan att jag vill starta en blogg.

En sak som jag tycker är krångligt är hur alla olika inloggningar samverkar och inkräktar på varandra. Min avsikt är att nu använda en Ipad på jobbet till Instagram, Facebook och kanske även blogga med hjälp av en WordPress-app. I och med att allt kan vara inloggat och klart i Ipaden så hoppas jag hinna med och få det att bli av.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

30

okt

Hela skolan har varit i Göteborg

Postad av Cilla

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

aug

Planer!

Postad av Cilla

Nu har snart  alla elever fått sina läromedel och det börjar bli dags att hinna med lite annat.

Jag och kollegan Ulrika har gått igenom förra årets arbetsplan, tagit bort något, skrivit till annat, och är nu laddade för att köra full fart.

Bokprat och boksamtal i mängder blir det även fortsättningsvis, stöd till lärare som vill jobba med webbpublicering (hoppas verkligen att några nappar på wikimini – verkar så kul och perfekt att kombinera med genrepedagogik och faktatexter skrivna enligt cirkelmodellen), PLT på högstadiet och nästa termin kommer vi arbeta vidare med VärldensALMA.

Nytt för i höst är att det förhoppningsvis blir två bokcirklar på elevernas fritid. Jag hoppas på en med sexor och sjuor och en med åttor och nior. Båda två kommer ske i samarbete med folk utanför skolan, men jag tror att jag väntar med att berätta om det tills jag ser om vi får ihop tillräckligt med elever. Ungdomarna på skolan får inte automatiskt sånt där entusiastiskt glitter i ögonen som medelålders damer brukar få när man nämner ordet ”bokcirkel”…

Vi har också anmält skolans bibliotek till den MIK-satsning som Statens Medieråd och Svensk Biblioteksförening samarbetar om. Vad det kommer innebära är ännu lite oklart… men jag hoppas att det blir nya kunskaper och flera idéer om hur man kan jobba med informationssökning och källkritik i skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv