Visar inlägg med tagg:

9

feb

När jag funderar över mitt jobb tänker jag ibland att jag är någon sorts möjliggörare! Till exempel erbjuder jag eleverna kunskaper om verktyg för sina studier.

Jag brukar hjälpa eleverna till inloggningar i SLI (filmdatabas med mera), dels för att lärarna då kan uppmana eleverna att se pedagogiska filmer även hemma, men också för att eleverna på eget initiativ kan använda databasen för att lära sig mer. Jag brukar visa dem Länkskafferiet, kanske mest för att de själva sedan kan leta efter roliga sätt att träna till exempel matematik eller engelska.

Den här terminen har jag börjat med något nytt: jag visar eleverna Google Drive. Där kan de använda Office-liknande funktioner för texter och presentationer, de kan samarbeta med varandra om en text och de kan framför allt hålla ordning på sina arbeten. I Stockholm har vi ett knöligt system med Skolwebben för att hantera dokument när man jobbar hemma. Jag har sett någon enstaka elev använda Drop box, många mejlar sina arbeten till hotmail etcetera men jag tror att några kommer nappa på Google Drive.

Min avsikt med de här möjliggörandena är alltså inte att alla eleverna ska tvingas till något, men att de ska känna till möjligheter och kunna välja det som passar dem.

På samma sätt försöker jag vara en möjliggörare för lärarna ibland. Jag erbjuder mig att hjälpa till med till exempel att komma igång och blogga, att tillsammans med kollegan Ulrika vara bollplank och resurs när någon vill börja arbeta med reciprok läsundervisning eller att bara vara med när klasserna ska arbeta med datorer (även den mest luttrade läraren kan bli uppgiven över alla trassel som måste lösas på grund av Volvo-IT-lösningen i Stockholms stad).

Några elever och några lärare behöver inte mig som möjliggörare – de fixar allt sådant själva. En del är inte alls intresserade. Men för många är det bra att ha mig som resurs.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Foto: Lotta Metcalfe

Under läsåret har några få elever från årskurs 6, samlats varje fredag i datasalen med skolans bibliotekarie för att blogga om lästa böcker.
Det är duktiga elever som vanligtvis läser mycket och som inte är främmande för att klämma en och annan klassiker.
Trots det, kan alla goda läsare behöva en utmaning eller  två.

Första utmaningen var att skriva om sina favoritböcker utan att avslöja för mycket,
och samtidigt anpassa språket till en specifik mottagare.

Nästa utmaning var att ladda ner bilder på bokomslag som är ”godkänd” för digital publicering.
En sådan uppgift kan få den flitigaste eleven att bli hysterisk, om kunskaperna i datorhantering är grunda.

Var hamnar bilden nu? Jaså ska man döpa den? Varför är bilden så stor? var
frågorna en dimmig novemberfredag.

I fredags kunde jag konstatera följande;
att de nu kan hämta bildmaterial och hantera mappar samt redigera sina inlägg i bloggverktyget.
De har även förstått hur upphovsrätten fungerar vid digital publicering.

Eleverna har använt lärresursen Learnify och dess bloggverktyg. Lärarna och jag som bibliotekarie, följer aktiviteten på bloggen och kommenterar ibland också deras inlägg.

Strax innan jul, fick de i uppgift att skriva om en favoritbok som de tyckte om när de var små. Målgruppen denna gång är skolans fritidspedagoger, de som har hand om skolans förskoleklasser. Vad de inte vet, är att de ska också ska få berätta om böckerna muntligt för för sexåringarna.
Men det är fortfarande hemligt.

 

Lotta Metcalfe

Skolbibliotekarie

 

7

dec

Internet är stort

och ganska svårt att ta sig fram i.

Det har varit jättebra att kunna använda sig av Länkskafferiet. Jag har tidigare gett exempel på hur vi använt det med elever, och Länkskafferiet har också varit en bra resurs för lärare som vill hitta material för sin undervisning.

Jag tycker att det är ett självklart uppdrag på nationell nivå – att sammanställa länkar till webbplatser av god kvalitet som passar för våra skolelever på alla nivåer. Inte kan varenda skolbibliotekarie sitta och göra sådant på varje skola!

Tidigare betalades detta genom att Skolverket hade ett uppdrag runt IT i skolan – ungefär en heltidstjänst togs i anspråk för att hålla Länkskafferiet uppdaterat och fint.

Men Skolverket har inte längre ett sådant uppdrag och Länkskafferiet sköts nu rent ideellt av tidigare redaktören Alma Taawo. Det kan ju inte fungera i längden! Hon hinner inte med att leta efter nya bra länkar och Länkskafferiet riskerar att sakta dö.

Så himla synd! Det finns ju där, har utmärkta funktioner och borde fortsätta utvecklas! Om ni tittar på de olika möjligheterna att söka i Länkskafferiet så ser ni att det är mycket mer gediget byggt än en enkel samling av länkar.

Någon instans i Sverige borde kunna ta initiativ till att rädda denna utmärkta resurs! Skolverket? Sveriges kommuner och landsting? Kungliga biblioteket? Kanske någon annan som jag inte kommer på just nu?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Edward Jensinger bloggade igår om vad han anser vara en lägsta nivå på lärares yrkeskompetens. Han menar att det är bra med stjärnor som driver, hittar på nyheter och är föregångare men att det är mycket viktigt att alla håller en hyfsad lägstanivå.

Det fick mig att ställa frågan vad som är en lägstanivå för oss som jobbar i skolbiblioteken? Vilka krav bör en rektor kunna ställa på oss? Frågorna ställde jag på twitter och jag fick en del svar.

Många talade förstås om litteraturkunskaper, förmågan att inspirera till läsning, hjälpa eleverna vid bokval och att leda boksamtal.

Edward skrev att allt fler rektorer förstår vikten av skolbibliotekarier i och med att skolan digitaliseras. Utan att bibliotekarier jobbar med elevernas informationskompetens är ”digitalisering en riskfaktor”. Även andra talade om undervisning i informationssökning och källkritik.

Flera påpekade också att bibliotekariekompetensen behövs för att organisera och tillhandahålla olika digitala resurser. Att organisera miljöer där lärresurser skapade lokalt är åtkomliga tillsammans med databaser och information av annat slag som skolan vill att eleverna ska använda.

Även frågan om skolbibliotekariernas betydelse för elever med särskilda behov kom upp i samtalet på twitter. Ett välutvecklat samarbete mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier nämndes som en framgångsfaktor.

Edward Jensinger, som mycket framgångsrikt stöttat utvecklingen av biblioteket på Pauliskolan i Malmö, säger att han också förväntar sig pedagogisk kompetens och social kompetens av sina bibliotekarier.

Anledningen till att jag ställde frågan, om vad som är en lägstanivå på en skolbibliotekarie, var bland annat att jag många gånger upplevt att rektorer och lärare haft väldigt låga förväntningar på bibliotekarierna. Och jag tror att dessa låga förväntningar är en del av förklaringen till att rektorer väljer att inte prioritera skolbiblioteksverksamheten. Man förstår inte vilka krav man ska ställa vid en rekrytering, inte hur man ska främja en utveckling av verksamheten och man har förmodligen en väldigt begränsad bild av vad som kan hända i ett skolbibliotek överhuvudtaget.

Vill du läsa mer?

Edward Jensingers gamla blogg kan man läsa mer om hans syn på skolbiblioteken. Klicka på de olika inläggen i vänsterkanten.

Pedagog Malmö har också många fina blogginlägg om skolbiblioteksverksamheten.

Rebecca Borg och Eric Haraldsson i Växjö har denna webbplats som ger en mycket god bild av vad biblioteksverksamhet i grundskolan kan vara.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

okt

Elever med annat modersmål har rätt till studiehandledning på sitt modersmål. En lärare som talar samma språk som eleven stöttar kunskapsutvecklingen i olika ämnen genom att använda modersmålet. Man kan nog alltid önska mer utav det här, behoven är stora!

När eleverna inte har tillgång till den professionella hjälp som en språkkunnig lärare innebär – kan de ändå ta hjälp av modersmålet i kunskapsinhämtningen? Ja, det måste ju finnas mycket på internet att hämta. Men det år svårt för mig att hjälpa eleverna att söka information när jag inte kan språken.

Detta gjorde att jag och några andra för cirka ett halvår sedan började diskutera att samla lärresurser på olika språk på ett sätt som gör att de blir möjliga att hitta för oss i svensk skola.

Det handlar alltså om länkar till platser på internet där det finns information på olika språk om sådant vi undervisar om i svensk skola. En arabiskspråkig elev som läser om negativa tal i matematiken eller allemansrätten i idrott och hälsa har säkert stöd av att få tillgång till texter om detta på arabiska också.

Efter att ha fått positiv respons från olika håll på tanken att samla sådana här resurser så satte jag igång att göra en wiki. Jag har fått proffsig hjälp av skolbibliotekarien Rebecca Borg från Växjö, så wikin ser nu riktigt fin ut.

KOLLA HÄR!

Tanken med att använda en wiki är att vi måste få hjälp! I wikin finns nu ett fåtal länkar till sådant som vi har klarat av att hitta själva.

Nu efterlyser vi tips på användbara lärresurser på olika språk!

Vi hoppas också på att få draghjälp av den spännande fortbildningssatsningen Digiskol som drar igång snart.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

17

aug

Cirkulationsbiblioteket

känner alla lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk i Stockholm stads skolor till. Förhoppningsvis alla engelskalärare också, eftersom man kan låna klassuppsättningar av skönlitterära böcker därifrån på båda språken. De flesta känner också till att bibliotekarierna på Cirken är vänliga och ger goda råd per telefon. Men alla känner inte till Cirkbloggen med massor med boktips, så den visade jag i tisdags under min genomgång av resurser på webben.

Vi tittade också på Spindeln, en metasöktjänst för skolan. När man söker information i Spindeln, så söker den i sin tur i Länkskafferiet, UR och ett internationellt arkiv. När jag skrev om Samsök i SLI så sa jag att det kan vara svårt med metasöktjänster eftersom de olika databaserna som metasöktjänsten använder kanske inte fungerar likadant. Detta bör inte gälla Spindeln, sökningarna ska funka likadant i de olika databaserna eftersom man använder samma metadata. Sökningarna i Spindeln liknar de då man söker filmer i nya SLI. Det kommer upp små blå boxar som visar de avgränsningar man har gjort – enkelt och lätt överblickbart tycker jag. Jag rekommenderade mina kollegor att pröva, kanske är det också lite individuellt vilka söktjänster man föredrar?

vår hemsida la jag också några länkar till nyhetsbrev som jag tycker är intressanta, en del framför allt för oss i Stockholms stad.

När jag hade min information för personalen visade jag snabbt även de andra länkarna på hemsidan, och pratade bland annat om vilket fint stöd man får från Webbstjärnan om man vill testa att låta eleverna publicera sig på webben. Jag berättade även en del om hur Wikipedia fungerar, och gav ett förslag:

När klassen har studerat ett ämnesområde kan eleverna få i uppdrag att kolla några artiklar med anknytning till ämnesområdet i Wikipedia. Är artiklarna bra skrivna, finns alla elevernas kunskaper med i artiklarna och finns det bra källangivelse till det som står där? Om inte – ring Cilla och så kan vi tillsammans någon lektion använda elevernas kunskaper till att förbättra artiklarna. Jag berättade även om möjligheten att jobba i Simple Wikipedia på engelskalektionerna. Där skulle vi kunna skriva mycket mer om sådant som har med Sverige att göra till exempel.

Nu får det vara nog skrivet om min lilla föreläsning. På tisdag kommer äntligen eleverna och då blir det full rulle med att göra lånekort och låna ut läromedel!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

15

aug

Under min genomgång

av webbresurser tittade vi förstås även på Nationalencyklopedin. NE:s enkla texter är den allra bästa informationskällan för elever i grundskolan enligt min mening. Det känner lärarna på skolan till, men den versionen av NE som vi har i Stockholms skolor har några fler möjligheter som inte är så lätta att hitta.

Här uppe till höger finns en dropplist vid Mina tjänster. I dropplisten hittar man bland annat E-språk, med texter, filmer och låtar med övningar till undervisningen i skolspråken. Lättarbetat och småtrevligt. Där finns också NE:s Temapaket och Läropaket med förslag på hur man jobba med stöd av NE inom olika ämnesområden. Pedagogiska reportage är intressanta artiklar om olika ämnesområden, skrivna ganska lättläst, säkert användbart i undervisningen. Läxhjälpen, Spel och lite annat tycker nog en del elever är kul att jobba med själva. En del saker man håller på med i skolan handlar ju mest om innötning, och om det kan bli roligare med lite övningar i datorn så är det väl bra.

Fortsättning följer…

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

14

aug

En och en halv timme IT-resurser

stod mina arbetskamrater ut med första dagen efter lovet – och hade dessutom godheten att se rätt nöjda ut när jag hade pratat klart.

Med utgångspunkt från de personallänkar jag lagt upp på vår hemsida berättade jag för mina kollegor om några av de resurser som jag tycker är viktiga att de känner till, och som nästan allihop är intressanta för alla lärare och annan personal på alla stadier i vår grundskola. I några inlägg ska jag berätta lite här på bloggen också; kanske någon mer kan ha glädje av informationen. Flera av resurserna är sådana som Stockholms stad betalar för att vi ska få tillgång till, och eftersom de inte finns fritt tillgängliga på webben länkar jag inte till dem härifrån bloggen.

Medioteket har en ny version av SLI, filmdatabasen, som är mycket intressant. På startsidan för den gamla vanliga SLI står hur man kan göra för att  skaffa sig en inloggning till den nya. Det är en betaversion och man får gärna vara med och tycka till om den.

Väl inloggad möts man av denna bild:

Om man väljer Samsök i dropplisten uppe till vänster kan man söka samtidigt i SLI, Nationalencyklopedin, Wikipedia och skolans bibliotekskatalog. Det där tror jag kan vara intressant framför allt för eleverna, de kan ju också skaffa en inloggning hit. Metasöktjänster är ofta lite luriga beroende på att de olika underordnade söktjänsterna inte fungerar likadant, så om man som lärare är angelägen att få koll på det totala utbudet i respektive databas är det nog än så länge bäst att söka på varje ställe för sig.

Uppe till höger står det bland annat Produktsök; det är sökfunktionen för SLI:s medier. Där kan man skriva till exempel skriva ett sökord i rutan högst upp och sedan avgränsa sin sökning genom att göra olika val i högerkanten. De valda filtren syns till höger och det är lätt att klicka bort något av dem om man vill testa på något annat sätt att söka. Det är väldigt tydligt och fint gjort, lätt att förstå vad man håller på med.

Till vänster om Produktsök står det Information och där hittar man en ingång till andra databaser som vi kan använda i Stockholm. Vill särskilt puffa för Mediearkivet där man kan söka i såna användbara tryckta tidningar som Kamratposten och 8 sidor och därmed få tillgång till fin information även för yngre barn. Worldbook online har bland annat enkla faktatexter på engelska, Alex är ett lättanvänt författarlexikon och Landguiden känner alla geografilärare till. Stockholmskällan tillgängliggör historiskt källmaterial om Stockholm – förstås användbart inom historieundervisningen men bland lektionsmaterialet de tillhandahåller hittar man även andra skolämnen. Dessutom kan pedagoger från Stockholmskällan hålla fortbildning för lärarna på skolan eller introducera Stockholmskällan direkt i klasserna. Gratis!

Fortsättning följer…

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

8

aug

Jag undrar en sak

och det är vad det är som gör att vissa sajter blir blockerade från vårt nätverk i Stockholms stad.

Jag har en gång fått svaret att det är någon USA-baserad leverantör som sköter det där. Hmm.

Jag blev idag lite förvånad när jag fick tips på något konstverk, via twitter, som visade sig vara blockerat för att det ansågs vara pornografi. Och i våras var det här gymnasiearbetet om feminism blockerat i flera månader. Jag lärde mig då att jag måste be behörig beställare anmäla saken och att det ändå tar lång tid att få det åtgärdat.

Jag dristade mig nyss till att testa att göra en bildsökning i google på ordet ”porr” och det gick obehagligt bra. Däremot kom jag inte vidare via den enda länken jag tordes klicka på.

Kritiken mot olika former av filtrering brukar vara att den ändå inte fungerar utan invaggar användarna i falsk trygghet, samt att en del sidor på webben som man vill kunna ta del av blir felaktigt avstängda. Och det stämmer alltså precis.

Våra barn och ungdomar har ju också utanför skoltid åtkomst till det mesta, så det viktigaste är förstås att de lär sig att hantera internet på ett sätt som gör att de inte utsätts för sådant som de vill slippa.

Så jag undrar: varför har vi det där filtret och jag hoppas att vi inte betalar något för det?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

29

maj

Sprida information om resurser

av olika slag försöker jag göra.

Stockholms stad betalar för att våra elever ska få tillgång till Nationalencyklopedin online, SLI, Alex författarlexikon, Landguiden, Mediearkivet och en del till som vi inte använder så mycket på just vår skola. Bibliotekarierna på Medioteket sköter om Cirkulationsbiblioteket där vi kan låna klassuppsättningar, och de har en blogg med information om böckerna.

Jag tycker att det hör till mitt jobb att sprida information om dessa och andra resurser till elever och lärare.

Viktiga länkar för våra elever ligger på vår hemsida.

Det är ett ständigt pågående arbete att få eleverna och lärarna att använda de här resurserna. Men trägen vinner och många av våra elever tar nu självmant fram NE:s enkla texter.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén