Visar inlägg med kategori:

13

maj

Skönlitteratur = SO + Svenska +?

Elever i årskurs 3 skriver recensioner
Elever i årskurs 3 skriver recensioner

 

Under vårterminen har jag haft äran att leda tre läsgrupper med elever i årskurs 3.

I januari mötte jag tjugofem läshungriga nioåringar, som glatt delade med sig av sina läsupplevelser och lästips till mig. Jag förstod snart att djur verkar vara något viktigt och intressant för de flesta i samtliga tre grupper.

Vi mjukstartade med den gripande boken Owen & Mzee: den sanna historien om en fantastisk vänskap mellan en föräldralös flodhästunge och den 130 år gammal jättesköldpaddan Mzee.
Trots några svåruttalade namn på geografiska platser, högläste eleverna ivrigt på. De fina bilduppslagen underlättade både läsningen och läsförståelsen.

När vi hade läst klart boken undrade de flesta elever om vi kan läsa fortsättningen nästa gång. Jag blev tvungen att leverera det sorgliga svaret att det inte finns någon fortsättning. Från eleverna hördes tunga suckande stön, sedan kom alla frågorna om Owen och sköldpaddan.

 –         Men du, vi vill veta hur han har det nu?

–          Lever hans kompis, sköldpaddan?
           Får han kärlek av någon annan om den är död?

–          Överlevde människorna den där jättevågen, vad den nu hette?

–          Vad hette landet där han bor? Jag har nog varit där.

 Eleverna hade så många frågor om flodhästungen och jättesköldpaddan, så vi blev tvungna att leta upp fakta om honom. Som tur var fanns det en karta i grupprummet, och vi kunde märka ut var Kenya ligger. 

I följande bok Apstjärnan av Frida Nilsson, där ett nioårigt barnhemsbarn blir adopterad av en gorilla, gav upphov till frågor om vad är adoption? och finns det barnhem idag?
Förutom att reda ut olika begrepp och lokalisera geografiska platser, har eleverna även skrivit upp alla svåra ord de fastnat på under läsningen. Inte helt lätt för en nioåring att veta vad som menas med ödets ironi” eller vad en pantalong är.

Nu skriver eleverna recensioner på de lästa böckerna . Recensionerna lägger vi in i bloggverktyget i lärresursen Learnify. Nu väntar vi bara på att deras lärare ska läsa och kommentera deras inlägg.

 

Lotta Metcalfe, Bibliotekarie på Mariaskolan

30

apr

och det blev lite finalen i vårt ALMA-arbete.

Två av klasserna har gjort detta idag, den tredje har sin lektion på fredag. Som vanligt så hann vi inte så mycket som jag trodde att vi skulle göra, men dagens lektioner såg ut ungefär så här:

Först diskuterade eleverna parvis vad de visste om wikipedia. När vi sammanfattade så visade det sig att många var skeptiska, de har fått lära sig att man inte kan lite på wikipedia eftersom vem som helst kan skriva. Samtidigt hade flera elever en uppfattning om att allt går att få svar på i wikipedia. Vi hann prata lite tillsammans om hur de entusiastiska wikipedianerna försöker kolla allt som skrivs, speciellt om det skrivs av någon som inte är inloggad. Och att det är viktigt nuförtiden att ange källor när man skriver i wikipedia.

Vi kikade sedan på första stycket i denna artikel och pratade gruppvis och gemensamt om vad det kan innebära att kunskap är makt. Det blev mest reflektioner över hur kunskap ger makt över det egna livet, och en del om pengar och vapen också. Men också litegrann prat om wikipedias funktion som gratis kunskapskälla.

Därefter fick eleverna läsa igenom de anteckningar som de skrivit om en utav de ALMA-pristagare vi jobbat med. Jag loggade in i mitt konto i wikipedia och så läste vi igenom wikipedia-texten och byggde ut den med den information som eleverna hade tillgång till. Det gick strålande bra med den ena klassen, vi angav noggrant källor och artikeln om Shaun Tan blev faktiskt lite fylligare än den varit tidigare. Vi har gjort den lilla avdelningen Biografi, samt rättat ett sakfel.

När nästa klass skulle redigera artikeln om Lygia Bojunga blev det körigt för mig! Wikipedia behagade inte plocka fram den hjälpfunktion som jag använder när jag ska skriva källhänvisningar. Det ska förstås gå att göra det ändå, men jag är inte tillräckligt rutinerad för att klara det mitt i klassrumsstöket. Vi chansade lite och skrev utan källhänvisningar på lektionen, och så noterade vi i kommentaren till vår redigering att de skulle komma senare. Jag kunde fixa det efter lektionen på en annan dator. Vårt bidrag till den här artikeln blev framför allt att bekräfta informationen med källor, det fanns inga alls tidigare.

Eleverna tyckte att det var rätt kul att kunna bidra med sina kunskaper.  Jag försökte också peppa dem med att vi kan skriva mer i wikipedia senare. När de har jobbat med något ämnesområde i skolan kan de kolla i wikipedia, och tycker de att artikeln i wikipedia behöver ändras eller byggas ut så kan vi göra det tillsammans.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

blev det för mig – precis som för väldigt många andra!

Det var fullt med människor som kryllade runt på Kista-mässan, många spännande föreläsningar och en massa försäljare. Just idag kändes det rätt skönt att arbeta i en stor stad med centrala beslut runt upphandling som fattas långt från mig. Jag behövde inte alls intressera mig för vad de sålde (annars är man ju för det mesta irriterad på upphandlingarna).

Mest spännande tyckte jag att det var att höra Robert Broman och Anna Engström från Medioteket berätta om det nya Samsök. Det är en helt ny lösning, betaversion just nu, som gör att vi i Stockholm kan komma åt alla betaldatabaser via inloggning i SLI. Man kan också göra en sökning och få resultatet från både bibliotekskatalogen, NE, SLI, wikipedia och kanske något mer på en gång.

Jag tycker att gränssnittet verkade tydligt och fint.  Jag tror att det är viktigt, till exempel ur aspekten källkritik, att man förstår ordentligt vilka databaser man söker i och vad man kan få för olika träffar. Det såg bra ut här. Det fanns dessutom flera trevliga möjligheter att anpassa det man ser på skärmen.

Om ni jobbar i Stockholm och blir nyfikna på detta så ska ni logga in i SLI, kontrollera att ni har er jobbmejl registrerad och ett lösenord på minst sju tecken. Sedan kan ni klicka på Betaversion någonstans ner till höger.

Det som alltid är roligt på sådana här stora mässor är alla möten – att samla intressanta personer med en hög fåtöljer i Bloggers Corner var en bra idé. Jag träffade personer som jag bara haft kontakt med på nätet förut, och en del människor behöver man bara prata med ett par minuter så har man redan fått tips eller nya synvinklar värda en hel mässa 🙂

Några försäljare var jag faktiskt intresserad av att prata med, och det är underbart att få full uppmärksamhet av en tillmötesgående person så där öga mot öga. Jämför med att sitta och klicka runt på något företags webbsajt!

Nöjd med min dag alltså!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

och ja… jag gick på några föreläsningar också. Inte så biblioteksrelaterade dock så jag hoppar över dem här.

– är det något speciellt med dem?

Ja, tydligen kom frågan upp på den skolbibliotekskonferens som pågick i Göteborg i förra veckan. Jag följde konferensen på twitter, och snappade upp frågan om ifall det finns något nätverk för oss bibliotekarier som jobbar på skolor där många elever har andra modersmål. Inte vad jag vet, så jag startade facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek och så får vi se om den fyller någon funktion. Välkommen att gå med alla som är intresserade!

Jag valde ordet Språklyftet för att markera att vi i biblioteken vill vara med och lyfta språket, så som det beskrivs av till exempel Anna Kaya.

Ett exempel på vad som är speciellt med våra bibliotek är förstås att vi måste jobba även med mycket lättlästa resurser på olika sätt. Lättlästa böcker på svenska förstås, lättläst på engelska eftersom många elever inte fått engelskundervisning förrän de kommit till svensk skola och lättläst material på webben.

I fredags hade jag en grupp med elever som varit i Sverige i max några månader. Vi jobbade med datorer under en lektion. Jag visade dem några webbsajter som jag tror att de kan ha glädje av på egen hand under fritiden, och förstås i skolan om läraren tycker att det är lämpligt. Vi tittade på Webbmatte, Digitala spåret och Lexin med deras bildteman. Och så fick de pröva på att använda skolmejlen.

I facebookgruppen ställde jag frågan vilka fler webbsajter som är bra för nyanlända elever. Jag tar gärna emot tips här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

16

dec

Om man är trångbodd

och har många syskon, en dator att dela på, kanske utan officepaketet, och föräldrar som varken har svenska språket eller studietradition

då behövs möjligheten att plugga någonstans.

Läxhjälp är kontroversiellt och även läxor.

Men även med en utopiskt perfekt undervisning så kommer vi att ha elever som vill fortsätta studera när skoldagen tar slut. Somliga kan göra det hemma – ta hem kompisar, sitta med sina laptops i soffan i vardagsrummet och fråga mamma om hjälp.

Andra kan inte det. Och då behövs till exempel ett skolbibliotek med så hög bemanning att det kan vara öppet såväl på elevernas raster och håltimmar som på eftermiddagar och kanske kvällar.

Och eftersom den där utopiskt perfekta undervisningen ännu inte finns, så är behoven mycket stora. Här har jag tidigare skrivit om vad vi erbjuder på min skola. Vi har enormt tryck från elever på att få ännu mer stöd.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

För någon månad sedan skrev jag att jag inte gjorde någonting nytt i mitt skolbibliotek.Den här veckan blev det desto mer.

Tre helt nya saker har jag varit med och testat. Endast uppstart än så länge, så jag får berätta vidare så småningom, men detta är på gång:

Inspirerade av kollegor på Bokelundskolan så ska min kollega Ulrika och jag försöka få eleverna i sexan och sjuan att göra boktipsfilmer. Efter diverse tekniska komplikationer så har jag nu introducerat det hela i två av våra sjuor, och så får vi se hur det kommer att gå…

Jag har ägnat en hel del tid den sista månaden åt att försöka lära mig att jobba i wikipedia. Det finns en massa fördelar med att arbeta med wikipedia i skolan och jag tänkte att om jag behärskar själva verktyget så kan lärare och elever arbeta med innehåll och språk. Det är väldigt roligt och nu i veckan har jag satt igång ett litet pytteprojekt med sexorna. De hade redan skrivit faktatexter på engelska om olika djur. Jag har nu varit med på en lektion per klass och pratat om vad wikipedia är och så har vi kollat på den engelska lättlästa versionen. Nu ska läraren och eleverna jämföra artiklarna i simplewikipedia med de texter eleverna skrivit, och nästa vecka ska vi försöka hjälpas åt att förbättra wikipediaartiklarna. Mycket spännande – jag känner mig inte helt trygg med redigeringsfunktionen än…

Det tredje nya som jag aldrig gjort förut är att ha bokprat om bilderböcker för högstadieelever! En av våra lärare i åttan hade ett utmärkt förslag om att eleverna ska läsa böcker för småsyskon eller andra barn. Detta resulterade i att Marion, barnbibliotekarie på Tensta bibliotek, och jag ska ha bokprat om bilderböcker för tre klasser med åttor. Vi har hunnit med en klass nu, och det var mycket roligt. Jag tror att de flesta eleverna tyckte som vi – att bilderböcker är minst lika bra när man är stor 🙂

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

9

dec

är inte alltid så lätt.

Ibland sägs det att vi bibliotekarier ska samarbeta med de lärare som vill, och så hoppas man att resten av lärarna följer efter om det vi gör blir bra. Jag har också förstått, och blivit lite besviken på, att skolor har fina biblioteksplaner som funkar bara för att vissa samarbeten inte kommer till stånd – om alla klasser skulle involveras så räcker inte tiden till.

Det har säkert sin poäng att jobba så; goda exempel kan resultera i att fler hänger på nästa gång. Och i att man får större resurser. Men jag är ofta lite otålig, och blir frustrerad när jag inte får möjlighet att nå alla med det jag tror är viktigt.  Och då försöker jag påverka genom att gå olika vägar.

Det här gäller framför allt när jag känner till resurser som jag tror att eleverna skulle ha glädje av – jag lovar att jag är mer ödmjuk beträffande upplägget av undervisningen. Men om jag vill informera och sprida kännedom om till exempel olika databaser, webbplatser, datorprogram eller böcker som jag tror skulle underlätta för elever och lärare så har jag olika sätt att agera.

Jag sprider information direkt till elever genom facebooksidan, samtal i biblioteket eller  lappar i och utanför biblioteket.

Lärarna kan jag nå genom att be att få tid på arbetslagstid, ämneskonferenser, andra konferenser eller genom skolans interna veckobrev.

Hela klasser når jag genom att be lärare att få lektionstid. Då får läraren informationen samtidigt.

Nu i veckan träffade jag representanter för våra läxhjälpare och försöker via dem sprida information till eleverna.

Några få gånger har jag fått tid på studiedagar att ha lite större informationsblock. Detta då förstås efter kontakt med skolledningen.

Oftast får jag väldigt positivt gensvar av lärare när de väl har tagit sig tid att lyssna. Men ibland är det svårt att avsätta den tiden bland allt akut som måste fixas. Ständigt dilemma i skolans värld?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén