Visar inlägg med tagg:

19

sep

Bokattacker

Postad av Cilla

Bokprat ägnar jag mig mycket åt. Det känns värdefullt att i lugn och ro tipsa om en binge böcker, följt av att läraren och eleverna tillsammans botaniserar i skolbibliotekets samling.

Bokattacker är det en del skolbibliotekarier som gör, emellanåt i stället för bokprat tror jag. En bokattack är när man som bibliotekarie använder en kort stund av vilken lektion som helst för att tipsa om en bok. Sedan kanske man exponerar boken i biblioteket och hoppas att elever som blivit intresserade söker upp boken.

Jag har hittills inte alls känt att bokattacker skulle tillföra min verksamhet särskilt mycket. Men man är väl inte sämre bibliotekarie än att man kan ändra sig?

På skolan är elevernas läsförståelse av faktatexter ett prioriterat område. En undersökning som mina praktikanter gjorde i våras visade att våra högstadieelever inte alls upptäckt vad vi har att erbjuda i form av facklitteratur.

Så – efter överenskommelse med Pelle som undervisar i NO kommer jag under hösten lite då och då ägna några minuter på en NO-lektion att berätta om vad som finns i skolbiblioteket. Vi satsar på sjuor och åttor, och jag ska i möjligaste mån försöka anknyta till vad de läser om i NO:n. I veckan som gått presenterade jag den fantastiska Underverkligheten av Rasmus Åkerblom och tidskriften Illustrerad vetenskap.

Cilla Dalén

28

nov

En uppmaning till skolledare

Postad av Cilla

Biblioteksbladet 6 2020 har skolbibliotek som tema.

Man kan läsa reportage om skolbibliotek i Göteborg, en intervju med Anette Holmqvist (mångårig skolbibliotekspådrivare på Skolverket), en med Gustaf Fridolin om den utredning som kommer presentera resultat i vår, en artikel om samarbete mellan utbildningarna till bibliotekarie och fritidslärare på Södertörn och en intervju med Ulrika Centerwall som håller på med en avhandling om framgångsrika skolbibliotekarier.

Jag blev särskilt glad över en text av Cecilia Gärdén där hon diskuterar svårigheten att få beslutsfattare inom skolan att förstå vad en skolbiblioteksverksamhet kan vara. I samband med detta uppmanar hon skolledare att följa vårt stafettkonto Skolbibliotekarierna på Instagram. Cecilia har satt ihop en fantastisk lista över verksamhet som beskrivits där under ett par månader i höst.

Gärdén 1

Gärden 2

En driftig skolbibliotekarie är bra, men det är också så att att vi alla jobbar bättre med en chef som vet ett skolbiblioteks potential. Så – jag hoppas att hennes uppmaning når rektorer och andra chefer inom skolan. Vi får hjälpas åt att sprida den. Följ Instagramkontot Skolbibliotekarierna.

Cilla Dalén

22

aug

Biblioteksfilialer

Postad av Cilla

Jag vill med stolthet berätta att Enbacksskolans Mediatek nu även har två biblioteksfilialer.

Fritidsbibbla klar

Här ser ni den ena. Alla elever ska vara ute på rast pga av corona, så då får vi ha en utebibbla vissa raster. Den får förstås laddas med lite olika grejer beroende på vilket stadium som har rast, men nu är den i alla fall klar för måndagen. Lite tidningar, böcker, något att göra runt ord… och så ska jag köpa sittunderlag. Har även början till ett material som ska funka i fuktig väderlek.

Den andra filialen har bästa Anders på fritids hjälpt till med. Ett rum dedikerat för läsning iordningställt av elever tillsammans med Anders och mig. Fritidsbibblans medier kommer förstås från Mediateket och eleverna ska byta ut dem varannan vecka. Det blir en av alla de fina aktiviteter fritidshemmen har varje dag. Anders brukar förresten också gå till Tensta bibliotek regelbundet med fritidsbarn, ett utmärkt sätt av att lotsa våra elever till bra ställen i närområdet.

Skylt fritidsbibblan

Fritidsbibbla barn

Så – hädanefter får ni kalla mig

Bibliotekschef Cilla Dalén

28

mar

Våra elever behöver Stockholms stadsbibliotek!

Postad av Cilla

Jag är en ivrig förespråkare av skolbibliotek! Vi når alla elever ideligen, vi samarbetar med lärare och fritidspersonal och medverkar på föräldramöten. Skolbibliotek är nödvändiga!

IB

Folkbiblioteken har ett annat uppdrag. De har ett viktigt jobb gentemot förskolor och föräldrar till de små barnen. Och de kan möta våra skolelever på deras fritid – helt frikopplat från undervisning och på andra tider än skolbiblioteken finns tillgängliga. Det är nog så viktigt, tänk alla långa sommarlov till exempel! Eller elever som är på tvärsen mot skolan och på folkbiblioteken kan få närma sig litteraturen från ett helt annat håll.

Men – för att alla barn och ungdomar ska känna sig hemma på folkbiblioteket måste de få komma dit någon gång, gärna under ordnade former så barn- och ungdomsbibliotekarierna kan få knyta kontakt på ett positivt sätt. De måste få hjälp att fixa lånekort och lära sig hur man ska bete sig på ett bibliotek.

Därför har det varit väldigt fint att Stockholms stadsbibliotek, likt folkbiblioteken i många andra kommuner, haft ett system då de bjudit in alla skolklasser i förskoleklass och i fyran. Men nu slutar Stockholms stadsbibliotek med detta. Det är väldigt dumt tycker jag.

Nu är det stor risk att barn till föräldrar som inte lär dem att använda folkbiblioteken inte kommer att hitta dit. Det känns väldigt galet!

Här kommer ett kompromissförslag: Strunta i bokgåvor och lärarhandledningar – det är alldeles onödigt, för böcker finns i skolbiblioteken och vad som passar att läsa i klasserna vet lärarna och skolbibliotekarierna bäst. Och om era pengar inte räcker så begränsa er till att bjuda in klasser från EN årskurs. Men ta inte bort dessa organiserade besök helt, våra elever behöver er också!

24

mar

Treornas fackboksprojekt

Postad av Cilla

är nu avslutat och utvärderat av oss vuxna. Vi var i det stora hela mycket nöjda och rekommenderar att projektet görs om nästa år. Detta har varit ett Skapande skola-projekt så författarbesöken har betalats därifrån.

Förra läsåret gjorde lärarna i årskurs tre ett mindre arbete med sina elever då de arbetade med Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter och de fick ett besök av Bengt-Erik Engholm som skrivit många fina och spännande faktaböcker för barn. Förra läsårets projekt bedömdes som lyckat och i år beslöt vi att göra något större.

Så här planerade vi tillsammans i augusti, och ungefär så har även genomförandet blivit. Det som inte stod i planeringen var att IT-pedagogen kom in och fick en viktig roll. Hon använde lektionstid till att låta eleverna skriva i datorer och göra bilder. Det var även IT-pedagogen som skannade in bilderna och tillsammans med mig såg till att elevernas material blev riktiga böcker. Hennes arbete tillsammans med eleverna började före jul, men blev inte klart förrän härom veckan då vi hade en festlig bokrelease med inbjudna gäster.

Böcker

Salta pinnar

Här är några svårigheter och överväganden som vi hanterat under vägen:

  • Våra treor hade inte tidigare arbetat med att skriva i datorer. Det innebar att sådant som att logga in, hantera word och spara på rätt ställe tog väldigt mycket tid.
  • Vi bestämde att eleverna skulle skriva faktaböcker om forntiden, ett område som de ändå skulle arbeta med i skolan. Vi funderade på om det skulle vara bättre om de fick välja ämnen helt fritt, men eftersom arbetet tog lång tid är vi nöjda med att innehållet var något som de ändå behövde lära sig.
  • Eleverna gjorde en faktabok tillsammans i sin undervisningsgrupp, de arbetade två och två med ett ämne som jag innan kollat att det gick att få tag i bra lättläst information om.
  • Bengt-Erik berättade så fint om hur hans egen nyfikenhet styr skrivprocessen – han tänker efter vad han vill veta och så försöker han ta reda på det. Detta lät vi eleverna göra, men det var inte alltid så lätt att hitta svaret på deras frågor. Kanske gjorde det inte så mycket, de funderade och läste och skrev – det är vi nöjda med.
  • Vi var flera inblandade vuxna – det var bra för våra olika kompetenser och vår tid behövdes, men det är alltid lite svårt att hålla ett gemensamt fokus genom hela processen. Överlag tycker jag att vi samarbetade bra.

BengtErik

Här är några aspekter som varit väldigt positiva:

  • Bengt-Erik Engholms författarbesök var toppen. Han är väldigt bra med eleverna och delade frikostigt med sig av sina kunskaper och erfarenheter på ett sätt som eleverna uppskattade (och vi vuxna förstås). Att ha fått möta en fackboksförfattare och få kunskaper om processen bakom en faktabok är strålande bra för elevernas källkritiska förmåga. Dessutom är det alltid fint att få kontakter med folk utanför skolan, Bengt-Erik är nu någon som våra elever känner.
  • Övningarna från Adrienne Gears bok var mycket bra, tyckte lärarna.
  • Att det blev fina färdiga böcker! Elevernas ork svajande på slutet, men när de fick se sina alster var de mycket stolta. Nu borde man sätta igång ett nytt skrivprojekt, tyckte IT-pedagogen Ulla, för nu har de sett resultatet.
  • Jag uppskattade verkligen att få ett sammanhang runt informationssökningen och bibliotekskunskapen.
  • Böckerna är nu inlagda i bibliotekskatalogen och det var så fint att se hur treorna kastade sig över sökdatorn, sökte på ämnesord och jublade av lycka när deras bok kom fram. Jag kunde dessutom berätta för dem att en relativt nyanländ äldre elev redan läst i böckerna och lärt sig många nya ord.

Referenslitt

Så – detta projekt har tagit rätt mycket tid, men det har det varit värt!

11

jul

Läsdelegationens betänkande

Postad av Cilla

Läsdelegationen 1

För ett par veckor presenterade Läsdelegationen sitt betänkande. Jag var väldigt nyfiken, samtidigt som jag tyckte att det var roligt att följa kansliets arbete under gång så för min del hade de gärna fått fortsätta ett tag till. De har varit duktiga på att rapportera sitt arbete, framför allt på Facebook. Läsdelegationens kansli har lyssnat till många människors tankar om läsning, även barn och ungdomar, och det är fint.

När jag läste igenom betänkandet så var det ett par saker som jag var särskilt nöjd med. För det första att de menar att detta med barns och ungdomars läsning är så väsentligt att vi inte kan hålla på och göra en massa korta projekt hela tiden. Läsdelegationen påpekar att lässtimulerande arbete måste vara långsiktigt och pågå hela tiden. Vi måste också göra ordentliga utvärderingar för att finna de bästa metoderna. Det andra som gladde mig är att de lyfter fram vikten av bemannade skolbibliotek på många ställen.

Så här sammanfattar de sina förslag:

  • Skolbiblioteksverksamheten ska stärkas. Bland annat genom att bemanning av skolbibliotek ska utredas och att skolbiblioteksverksamhet ska definieras på förordningsnivå.
  • Ett nationellt läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska genomföras.
  • Läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Bland annat genom att läsning av litteratur ska skrivas in i läroplanerna, och att medarbetare i verksamheterna ska ges kompetensutveckling och stöd i arbetet i hur de kan arbeta med litteraturen.
  • Ett Läsråd ska inrättas som ska arbeta för att samla och samordna aktörer och insatser inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning och näringsliv kring barns och ungas läsning.

Jag har redan sett några irriterade kommentarer om att de säger att bemanningen av skolbibliotek ska utredas. Men jag uppfattar betänkandet som att delegationen väldigt tydligt påpekar att det är viktigt med bemanningen, utredandet gäller hur vi ska få till den där bemanningen. Det behövs tydligare styrning genom förordningar, allmänna råd och granskning från Skolinspektionen.

Betänkandet är på 290 sidor, väldigt tydligt och pedagogiskt disponerat så läs gärna hela. Men om orken inte finns så här mitt i sommaren kommer här lästips för er som mest är intresserade av skolbiblioteksfrågan:

  1. Börja med sammanfattningen s 13-20.
  2. Läs bilaga 3 som innehåller barns och ungdomars tankar om läsning s 285-290.
  3. Läs kapitel 5 som handlar just om skolbibliotek s 91-109 och särskilt förslagen med förklaringar s 106-109.

Här är några funderingar runt vår praktik från mig efter läsningen:

I kapitlet Små barns språkutveckling står på s 52f om vikten av att involvera hela familjerna i literacy-aktiviteter. Jag funderar över hur vi gör med familjerna i skolan? Vilka bra exempel finns det på att få med föräldrar och andra runt omkring våra elever för att främja deras läsning och språkutveckling?

I kapitlet Läsning i skolan betonas på s 66 att olika elever behöver olika insatser för att utveckla sin läsning. Hur kan vi tänka så att alla elever utvecklas? Samarbete lärare-bibliotekarie rund undervisning är viktigt, men ibland kanske vi i stället ska tänka att vi kompletterar varandra så att vi med olika insatser når alla elever?

I samma kapitel står på s 76f om läsmotivation. Mycket viktigt och inte alls självklart vad  som är rätt. Här behöver vi noggrant fundera och utvärdera vad vi gör, tror jag. Och diskutera med varandra förstås.

I kapitlet Läsning på fritidshem står det på s 121 om samverkan mellan fritidshem och folkbibliotek och skolbibliotek. Hur kan fritidshemmen hjälpa till att slussa ut eleverna till folkbiblioteket så att de använder det på rätt sätt? Hur kan vi på biblioteken i skolan samarbeta på bästa sätt med fritidshemmen?

I kapitlet Läsning på lov finns en del viktigheter att beakta när vi ska planera hur vi kan stimulera eleverna att läsa på lov. För mig blir hela kapitlet viktigt, men kanske framför allt s 130-131.

I kapitlet Läsande förebilder betonas att de eleverna känner är viktigast, även om kändisar som läser också är bra. Föräldrar och syskon förstås, men även äldre skolkamrater. På s 158f står om Book buddies med mera. Jag vet att till exempel Alléskolan har ett etablerat arbete runt detta som verkar väldigt bra.

Slutligen hoppas jag att det där Läsrådet kommer till stånd och att det i så fall kommer bedriva ett synligt arbete som ger oss alla stimulans och nya kunskaper.

22

dec

God jul och läs en tråkig bok!

Postad av Cilla

Gamla böcker

Eller kanske en dåligt skriven? Eller väldigt komplicerad?

I vart fall – läs någonting som tar emot att läsa!

I artikeln Years later, comprehension strategies still at work av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmerman (publicerad 2013 i The Reading Teacher) talar de om vad det är som gör att undervisning i lässtrategier blir något som starkt utvecklar eleverna läsförmåga och lärande i stort. Det varnar för en mekanisk användning av strategier, där lässtrategierna blir målet i stället för medlet till ett engagemang i texter och texternas innehåll.

I inledningen till artikeln beskriver de hur lärarnas eget läsande och funderande över sin läsning är själva grunden till en god undervisning i läsförståelse. Vi vuxna storläsare behöver fundera över hur vi använder olika strategier och på vilket sätt de gör nytta.

I skolan måste eleverna ofta läsa texter som de inte väljer själva. Texterna kan vara svåra att förstå, de kan handla om något som eleven inte är intresserad av eller de kan vara skrivna på ett sätt som eleven inte tycker om. Men ändå måste engagemanget till för att göra läsningen till en lärande aktivitet.

Det där måste vi vuxna också utsätta oss för. Och vi måste fundera över vilka strategier vi använder för att ändå få läsningen att bli av och bli meningsfull. För min del kan en vetenskaplig text på engelska, en roman som jag inte är särskilt nyfiken på eller kanske en inte så originell barnbok göra att jag inte läser alls eller läser oengagerat. Den vetenskapliga texten behöver jag angripa med hjälp av vissa strategier och romanen eller barnboken med hjälp av andra. Vad händer med min läsning?

För att få verklig kunskap om lässtrategierna måste jag alltså utmana mig själv som läsare och då reflektera över hur jag gör. Att bara läsa sådant som känns lustfyllt och enkelt räcker inte.

Så, jag unnar er alla en underbar jul med härlig läsning men hoppas också att ni under lovet hinner läsa något som gör att ni måste utmana er läsförmåga!

19

mar

Bok till alla som går ut första klass

Postad av Cilla

läsande barn

Jag har ett förslag som jag tror mycket på. Så här har jag formulerat det:

Alla elever som går ut årskurs ett ska få en speciell bok till sommarlovet.

Motivering:

  • ​Vi vet att elever som inte läser på sommaren går tillbaka i sin läsutveckling
  • En egen bok har eleven makt över – det krävs inga engagerade föräldrar som tar med barnet till bibliotek eller stöttar med inloggningar till webbtjänster eller dylikt
  • En nationell satsning innebär en kraftfull signal till elever och föräldrar om att läsning över sommaren är viktigt och att det gäller ALLA barn
  • Att boken är barnets egen betyder att barnet kan ta med den på flygresor, till stranden och helt bestämma över boken själv. Den behöver inte lämnas tillbaka i snyggt skick efter ett visst antal veckor.

Tror att boken ska se tilltalande ut, men kanske inte kännas så tjusig att man hellre ställer den i hyllan än tar med den på campingsemestern. Tänker också att den verkligen ska vara tänkt för att eleverna ska kunna läsa i den på egen hand. De är förstås på olika nivåer så det måste vara lite spridning i svårighetsgrad, men om de har knäckt läskoden så ska all text vara överkomlig för dem att läsa under sommarlovet. Stort typsnitt, enkla ord och bilder som stödjer läsförståelsen är viktigt.

Idéer för innehåll:

  • ​En del mycket lättläst
  • En del interaktivt – man kanske kan färglägga bilder eller hitta på delar av berättelsen själv – kanske det ska följa med några färgpennor med boken
  • En del med lite mer text men fortfarande ett enkelt språk
  • Något recept, beskrivning av pyssel, lekar eller dylikt
  • Korta facktexter om t ex djur eller några spännande platser i Sverige
  • Några texter som inbjuder till att läsa högt, t ex gåtor, Hodja- Anansi- eller Bellmanhistorier
  • Några utdrag ur populära lättlästa bokserier med tips om att gå till bibblan för att låna mer läsning
  • Plats för skolorna att ge egna tips, t ex öppettider till det lokala folkbiblioteket

Jag tror att till exempel En Bok För Alla skulle kunna sammanställa en sådan här bok. Kanske är det bara en fördel om skolorna får betala en mindre summa, kanske 20:- per bok. Det gör att de kommer beställa rätt antal böcker och tänka efter en del runt hur man ska dela ut den på bästa sätt. Jag tycker också det är viktigt att en sådan här bok inte säljs i andra sammanhang utan är exklusiv för skolorna att dela ut.

Man kan förstås återvinna det mesta från år till år, kanske byta ut någon text emellanåt.

Det vore roligt att vara med och ta fram en sådan här bok. Men – bara den blir gjord så blir jag glad.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

(Bild:http://maxpixel.freegreatpicture.com/Children-Child-Book-Sculpture-Reading-Figure-2067216)

26

sep

Läslovet

Postad av Cilla

En större kampanj pågår för att höstlovet hädanefter ska kallas Läslovet. Det är ju en bra idé! I i ett sådant sammanhang får olika läsfrämjande insatser draghjälp av varandra.

Det första seminarium jag lyssnade till på Bokmässan handlade just om Läslovet. På scenen satt Johan Unenge, Katti Hoflin, Åsa Sandell och efter en stund (pga av tågeländet) även Gustav Fridolin och Alice Bah Kunke.

I mitt jobb som skolbibliotekarie har jag ett ben i undervisningen, det obligatoriska, det målinriktade och läroplansstyrda. Men mitt andra ben dras åt folkbiblioteksvärlden där man mer tänker stimulans, bejakande av barns och ungdomars egna initiativ och det lustfyllda. Det är förstås egentligen ingen motsättning mellan dessa två delar. För till exempel läsning gäller att det är ju inte roligt om man inte har läsförståelsen (som betonas i skolvärlden) och läsförståelsen gynnas av att man har egen lust till läsning (som betonas i folkbibliotekens värld). Men vilken del av dessa man för tillfället har för ögonen påverkar ändå vad man gör.

Och för Läslovet är det lusten som gäller, det var panelen rörande överens om. Det är ju faktiskt elevernas lov. Och läslust hänger ihop med lust till berättande i olika former och lust till språk. Så låt aktiviteterna under läslovet vara fulla av språk och berättande i olika former, tyckte Johan Unenge. Katti Hoflin påpekade att lust kan se olika ut, författare och andra konstnärer kan bekräfta att det krävs hårt arbete för att nå dit man vill.

Läslust är ett sätt att bryta klass! Vilken kraft ligger inte i det uttalandet från Gustav Fridolin!

Panelen diskuterade en del om att det behövs många olika metoder och förhållningssätt, barn och ungdomar är ju inte likadana allihop. I samtalet nämndes vuxna förebilder – men också att läsningen kan få vara anti vuxna. Det förbjudna verkar lockande på en del. Barn och ungdomar kan få vara med och marknadsföra biblioteket och läsningen på olika sätt.

Alice Bah Kunke efterlyste ett delande av Best Practise för att nå de svåra 10-15-åringarna.

Det var också glädjande att panelen pratade mycket om skolbibliotek. Gustav Fridolin sa att han var orolig över att skolorna inte satsar på bibliotekariekompetensen. Bibliotekarien kan driva det lustfyllda. Både Katti Hoflin och Alice Bah Kunke talade om vikten av att ha ett öppet demokratiskt förhållningssätt till litteratur. Man ska inte censurera böcker i skolbiblioteket.

Fast det egentligen inte var temat för detta seminarium så berördes även skolbibliotekariens roll för att utveckla förmågan att navigera i informationshavet. Detta poängterades av flera av deltagarna, bland annat de båda politikerna. Detta känns särskilt glädjande eftersom jag hört att bibliotekariekompetensens betydelse för MIK (Medie- och InformationsKompetens) tydligen inte lyfts fram på ett bra sätt i en del andra sammanhang på Bokmässan.

Jag tror att den här kampanjen för Läslovet är ett bra initiativ som jag bör försöka utnyttja i mitt skolbibliotek. Det är viktigt för oss att vara en del av det övriga samhället, och pågår det en kampanj som syns och uppmärksammas i media så är det roligt att få känna att vi är delaktiga.

Så – nu gäller det att hitta på några bra läsroligheter om man kan klara av att genomföra. Tankearbete pågår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

12

mar

Skolbiblioteket och de flerspråkiga eleverna

Postad av Cilla

kallades min föreläsning på Skolportens konferens för skolbibliotek i Göteborg idag.

Jag berättade om

  • nyanlända och hur de kan tas emot i skolan
  • språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och en del av vad jag som bibliotekarie tagit till mig av det
  • olika sätt att försöka klara vårt uppdrag att tillhandahålla böcker och information på olika modersmål
  • skolbibliotekets funktion för elevernas självstudier

I presentationen finns många länkar, så kanske kan den vara användbar även för den som inte var med på konferensen?

Cilla Dalén

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv