Visar inlägg med tagg:

EN enda – kan det vara något?

Tja, man tar vad man får och gör så gott man kan. Så med tre högstadieklasser hade jag för ett tag sedan varsin lektion, det var två grupper med åttor och en åldersblandad klass. Jag föreläste i dialog med gruppen, och så gjorde de vissa övningar med sina Ipads. Detta innehöll lektionen:

  • Samtal om ordet källa, inklusive bildsökning (tror fler kände till begreppet från SO än den ursprungliga betydelsen med vattenkälla).
  • Vad är en bra källa – jag poängterade tre grejer: begriplighet, relevans och trovärdighet,
  • Ofta söker man information på webben, men om man ska göra ett skolarbete – finns det andra ställen man också kan använda?
  • Jag visade svd.se och ställde frågan vad detta kunde vara för webbplats. Eleverna använde sina Ipads för att kolla runt och försöka ta reda på det. Någon enstaka kände till att Svenska Dagbladet är en stor tidning. Jag visade att man fick en del information om man skrollade längst ner. Och så visade jag möjligheten att gå utanför webbplatsen och googla på namnet – då hittar vi bland annat snabbt information från Wikipedia om tidningen. Kan den funka som källa? Läraren kompletterade med prat om politisk färg, i anknytning till vad eleverna studerat i samband med valet.
  • Jag visade svenskbladet.se Eleverna fick undersöka sajten. Vi pratade om att ens eget huvud är viktigt när man är källkritisk…tänk…! Några hittade själva text som de tyckte var väldigt konstig, många fick jag leda in på speciella delar av sajten som var påtagligt knasiga. Vi googlade namnet och hittade något med satir, och så fick vi diskutera det ordet. Kan den funka som källa, näe, knappast, om man inte vill skriva om svensk humor eller något sådant.
  • Jag visade samnytt.se och lät eleverna titta på den. Vi undersökte sedan webbsajten tillsammans noggrant. Vi tittade under fliken Om oss och såg att någon i redaktionen varit riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Vi testade att söka i Wikipedia efter Samhällsnytt och såg att det nämndes i artikeln om Avpixlat. Sedan diskuterade vi om Samhällsnytt skulle gå att använda som källa. Ja, om man vill veta vad Sverigedemokraterna tycker och tänker så är den förstås en utmärkt källa.

I någon av grupperna hann vi prata lite om hur man redovisar en källa också.

Dagens svenskbladet

Var det då någon poäng med den här enda lektionen? Förhoppningsvis lyckades jag skapa någon sorts känsla av att det är kul att försöka klura lite runt webbplatser man hamnar på när man söker information. Kanske kan eleverna komma ihåg möjligheten att gå utanför en specifik webbplats och söka information om den. Och så hoppas jag att lektionen bidrog lite grand till att eleverna förstår att det inte alltid är sann fakta man söker, utan att olika källor är användbara på olika sätt.

Så, idag genomförde vi vår lilla konferens om samarbete högstadielärare-skolbibliotek runt digital kompetens som jag skrev om igår.

Det gick bra. Lärarna diskuterade i grupper efter min inledning och vi har nu bestämt ett område i Sv/SvA och engelska i årskurs 8, ett område i SO i årskurs 7 och ett område i NO i årskurs 9 som vi ska samarbeta om under nästa läsår. NO-gänget ville börja redan denna termin. Jag har fått veta när lärarna ska planera området och de vet att jag måste få vara med redan i planeringen.

Det var svårare med förberedelseklasserna. Hur kan man jobba med informationssökning och källkritik med dem? Både lärarna och jag är lite osäkra, men vi får pröva oss fram.

Nu gäller det för mig att hålla i detta, se till så att jag får vara med i planeringen och så får vi tillsammans utveckla något bra. Det kommer vi säkert att göra.

24

okt

FN-dagen

firas varje år i f-6 på vår skola.

Eleverna brukar arbeta med Barnkonventionen tiden innan FN-dagen, och sedan har man en högtid tillsammans med sång och musik och uppläsning – det är elever som uppträder och som skrivit texter och musik. Så fint!

I år poängterades lite extra att barn har rätt till lek – och att få skratta!

Och vilken fin överraskning det blev för eleverna när dessa tjejer helt oväntat dök upp på scenen:

clowner klar

Både barn och vuxna fick sig en härlig skrattstund. Tack KUL1415 för att ni bjöd oss på besök från Clowner utan gränser!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

13

maj

Skönlitteratur = SO + Svenska +?

Elever i årskurs 3 skriver recensioner
Elever i årskurs 3 skriver recensioner

 

Under vårterminen har jag haft äran att leda tre läsgrupper med elever i årskurs 3.

I januari mötte jag tjugofem läshungriga nioåringar, som glatt delade med sig av sina läsupplevelser och lästips till mig. Jag förstod snart att djur verkar vara något viktigt och intressant för de flesta i samtliga tre grupper.

Vi mjukstartade med den gripande boken Owen & Mzee: den sanna historien om en fantastisk vänskap mellan en föräldralös flodhästunge och den 130 år gammal jättesköldpaddan Mzee.
Trots några svåruttalade namn på geografiska platser, högläste eleverna ivrigt på. De fina bilduppslagen underlättade både läsningen och läsförståelsen.

När vi hade läst klart boken undrade de flesta elever om vi kan läsa fortsättningen nästa gång. Jag blev tvungen att leverera det sorgliga svaret att det inte finns någon fortsättning. Från eleverna hördes tunga suckande stön, sedan kom alla frågorna om Owen och sköldpaddan.

 –         Men du, vi vill veta hur han har det nu?

–          Lever hans kompis, sköldpaddan?
           Får han kärlek av någon annan om den är död?

–          Överlevde människorna den där jättevågen, vad den nu hette?

–          Vad hette landet där han bor? Jag har nog varit där.

 Eleverna hade så många frågor om flodhästungen och jättesköldpaddan, så vi blev tvungna att leta upp fakta om honom. Som tur var fanns det en karta i grupprummet, och vi kunde märka ut var Kenya ligger. 

I följande bok Apstjärnan av Frida Nilsson, där ett nioårigt barnhemsbarn blir adopterad av en gorilla, gav upphov till frågor om vad är adoption? och finns det barnhem idag?
Förutom att reda ut olika begrepp och lokalisera geografiska platser, har eleverna även skrivit upp alla svåra ord de fastnat på under läsningen. Inte helt lätt för en nioåring att veta vad som menas med ödets ironi” eller vad en pantalong är.

Nu skriver eleverna recensioner på de lästa böckerna . Recensionerna lägger vi in i bloggverktyget i lärresursen Learnify. Nu väntar vi bara på att deras lärare ska läsa och kommentera deras inlägg.

 

Lotta Metcalfe, Bibliotekarie på Mariaskolan

17

apr

Centrum för lättläst

har satt igång en bloggstafett på temat språk, makt och demokrati. De har bjudit in bloggare som skriver inlägg om detta, och andra intresserade har spontant hängt på.

Så även jag när jag kom på att jag kunde fråga mina högstadieelever vad de tänker på när de hör orden. Här är några av de svar jag fått:

–          Alla orden har med ett land att göra. Varje land har något språk att tala. Här i Sverige talar man svenska och i mitt hemland talar man somaliska.

–          Det är en viktig demokratisk rättighet att få prata sitt eget språk. Ingen annan ska få bestämma vilket språk man talar.

–          Demokrati är bra – annars blir det kaos. Man behöver ha samma språk för att förstå varandra så demokratin kan fungera. Det är bra att engelska är gemensamt för alla länder.

–          Ett land kan få mera makt om deras språk sprids. Alla lär sig engelska, det sprids och de engelsktalande ländernas makt ökar. Alla ser på deras filmer till exempel.

–          Det är bra att kunna engelska för det pratas i så många länder. Spanska är också bra.

–          Många är fortfarande maktlösa. De som styr över landet lyssnar inte på vad folk har att säga. De kan ha militär makt, hota människor och på så sätt få makt. De kan ha erövrat landet och landet har inte pengar att köpa vapen för att kunna försvara sig.

–          Om man har för mycket makt kan man bli hatad och bli dödad. Man ska vara nöjd med lagom mycket makt.

–          Om man kan flera språk kan man få bättre jobb – då har man mera makt över sitt eget liv. Man kan få flera jobb om man är duktig på sitt modersmål också.

–          För att få mycket makt kan man utbilda sig. Eller ha mycket pengar.

–          Om man har ett språk kan man förklara för varandra och inte behöva bråka. Språk är till för att vi ska kunna prata med varandra.

–          I Sverige är det viktigt att vara bra på svenska, man får ett bättre liv. Man kan inte klara sig om man inte har bra svenska. Det behövs för att gå i skolan och för att få jobb. Och för att kunna prata med andra människor. Om man är i Sverige måste man lära sig svenska, man lär sig hela tiden. Innan man kan svenska får man visa med händerna.

–          Om man kan sitt modersmål glömmer man inte varifrån man kommer på riktigt. Man kan också bli duktigare i alla skolämnen.

–          Det är svårt när man inte kan språket ordentligt, folk kan missförstå vad man säger.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Ibland tänker jag att det är det jag gör. I rollen som resursperson, en som lärare och elever använder sig av ibland, så är det ganska ofta så att man medverkar ett litet tag i en klass och så hoppas man att arbetet fortsätter efteråt när man inte själv har möjlighet att vara med.

Jag har tidigare skrivit att vi bibliotekarier är en av de resurspersoner som finns på skolorna. Lotta berättar spännande om hur IT-pedagoger och bibliotekarier samarbetar på Adolf Fredrik, som ju är en stor skola. På vår skola har vi ingen IT-pedagog, och ibland ser jag att jag kan bidra till att lärare och elever kommer framåt i användingen av IT på olika sätt. Till exempel gjorde jag min PIM-trea som en liten instruktionsfilm för uppsatsskrivning i Word, och jag arbetar ibland med klasser och instruerar om grunder i nätverk och Word.

Den här terminen sår jag också små frön i de lägre årskurserna. På Hjulsta skolor har vi en litteraturpedagog, Ulrika, som jobbar mot årskurs f-6, men klasslärarna har inte haft så mycket stöd runt arbetet med datorer. Ulla Sporrner, lärare i trean, har gjort ett jättefint jobb där elever har gjort filmer om sina favoritställen i Stockholm. Där var jag bara med en lektion och visade en PP om upphovsrätt – Ulla är rutinerad på att låta eleverna jobba med datorer. Andra lärare tycker att de vill ha hjälp första gången eleverna ska logga in i nätverket. I fyror, femmor och sexor medverkar jag några lektioner och låter eleverna testa NE och Länkskafferiet. Ganska ofta är inte heller lärarna så väl bekanta med de resurser som finns, och jag hoppas att de kommer fram oftare på Active Boarden efter att jag har visat dem i klasserna.

I samband med att jag visar NE och Länkskafferiet så diskuterar vi också vad Internet är. Eleverna får berätta vad som finns på nätet, fundera över vem som lägger upp grejer där och varför olika personer och instanser publicerar saker på nätet. Detta är verkligen bara att så ett frö i källkritik, men förhoppningsvis växer det till någon sorts levande diskussion om källors trovärdighet och användbarhet så småningom.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

 

CC BY-NC-ND BOB_1972MGB, Flickr.com

 

  Som ett led i arbetet med att lära eleverna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika mediermed ett källkritiskt förhållningssätt…och föra enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet…
integrerades undervisningen i årskurs 6 med IKT och bibliotek på följande sätt under januari och februari.

Innan 120 elever i fyra klasser skulle påbörja ett större individuellt arbete, fick de först fyra intensiva lektionspass i källkritik av bibliotekarie och IT-pedagog.
Första och tredje lektionspasset genomfördes i elevernas klassrum, där jag och IT-pedagog Martin Misgeld, bl.a. diskuterade följande med eleverna:
Vad är Internet för något? Vad är Google för något? Vilka typer av källor finns det? Vem står bakom hemsidan? Kan man tro på allt man ser?

Efter en hårdsmält inledning med prat om källor och det stora nätverket Internet, kom vi senare in på frågan ”Kan man tro på allt man ser?” Martin visade en film från YouTube där några poppar popcorn med strålningen från mobiltelefoner. Sant? Hursomhelst var det mycket uppskattat, och eleverna blev överlyckliga när de fick se ytterligare en filmsnutt med flygande UFO över Haiti.
Dessa underhållande inslag resulterade i ett givande samtal om varför det troligen inte är sant.

I diskussionen om avsändare, genomskådade eleverna snabbt en fejksida om Mozart, som kommer på tredje plats i träfflistan på Google. http://web.comhem.se/mozart/
Med viss kunskap om Mozart och hans tid, var det inte så svårt att bedöma sanningshalten. Värre blir det dock när man man inte kan något om ett ämne.
”Kan man växa några centimeter i rymden?” frågade Martin eleverna. Nej, de trodde ingen på, men det blev mer sant och trovärdigt när det visade sig att fakta kom från Tekniska museets hemsida.  http://www.tekniskamuseet.se/1/1687.html

För att åskådliggöra hur felaktig information och rykten kan börja cirkulera, lekte vi viskningsleken med eleverna. Vi tog också fram nyheten med bandypappan som lämnat sin son ute i kylan, och frågade; ”Vad hade journalisten glömt?” ”Kolla med andra källor” svarade eleverna duktigt.
Insikten om att det inte finns någon som kontrollerar innehållet på Internet, började sakta sjunka in hos eleverna när vi lämnade deras klassrum efter tredje lektionspasset.

Under övriga lektionspass i bibliotekets infotek, fick eleverna gruppvis eller parvis syna olika källor. En vanlig faktabok granskades, samt tre digitala källor med fakta om ett land. Landguiden Globalis och Wikipedia.
Som ett stöd till den källkritiska granskningen fick de några frågor att besvara, och försöka ta reda på vilka källor som låg bakom fakta.

Det flesta tyckte det var lätt att se vem som skrivit bokens fakta, men svårt att hitta källorna. Ibland fanns en notering om att boken var granskad av en expert.
Något svårare var det dock att hitta och bedöma hemsidorna. Många upplevde att Landguiden var lättare än Globalis, men svårt att hitta dess källor. Wikipedias artikel hänvisade till en databas med 6 år gamla uppgifter, och hur kan man se vem som har redigerat artikeln? Fliken ”Historik” var det bara en som kände till.

Syftet med lektionspassen är inte att nedvärdera eller framhäva några specifika källor, utan att få igång elevernas kritiska tankebanor.
Att få dem själva att börja fundera över hur fakta presenteras, och resonera kring sitt eget val av källor.
Vi försökte med olika medel få ut budskapet att låta uppgiften bestämma källa och inte tvärtom. Tänk gärna igenom innan du börjar söka; vem kan tänkas ha kunskap om detta ämne?

Någon vecka innan sportlovet, berättade en av klasslärarna att hon hade hört elever sitta och reflektera över varandras källor.
”Tror du att den här sidan är trovärdig?” ”Nja, är inte adressen liten skum?”

De verkar vara igång!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredriks musikklasser

 

 

 

Tja, övningarna var kanske inte så torra och tråkiga som de skulle kunna vara.
Ibland får de nya eleverna i år 4 ett specialuppdrag av oss, och därmed en skräddarsydd utbildning.
Då får de lära sig att SÖKA fram specifika böcker, sedan HITTA dem i biblioteket och LEVERERA dem till särskild plats. De får även lära sig annat som tyvärr är väldigt hemligt och inte kan avslöjas här.
Jag har nog inte sagt för mycket om jag lite tyst nämner att vi utnyttjar leken, vissa actionmetoder och coachning.

 Fett bra!

Lotta Metcalfe, Adolf Fredrik musikklasser

och kanske det mesta är intressant, bara man vet vem som står bakom och är lagom kritisk?

Den här veckan har jag haft lektioner om informationssökning där vi inte bara kollat efter bra material i NE och på Länkskafferiet.  I samband med olika arbeten som klasserna håller på med googlade vi också tillsammans i helklass och diskuterade träffarna. Då framkom bland annat dessa synpunkter:

Wikipedia – kan innehålla mycket bra information, kan stå felaktiga saker, kan vara svårläst. Kul att höra var att en elev testat att redigera en artikel och skriva dit något dumt; det försvann rätt snabbt när någon annan rättade till.

Mimers brunn och skolarbete.nu – kan vara bra om eleverna som lägger upp arbeten där har jobbat hårt och gjort bra jobb, kan innehålla fel för de är inte experter,

Reklam för kosttillskott – kan vara bra om det är läkare som varit med och gjort reklamen, kan luras om de bara vill sälja.

Flashback – kan finnas rasistiska grejer, många diskussioner om allt möjligt, användbart om det är åsikter man vill ha.

Läs gärna här om att samtalsgoogla.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

utvecklas en del resonemang om informationssökning och källkritik. Det står bra saker, tycker jag, framför allt i kommentarerna till samhällskunskapsundervisningen:

SO-ämnena årskurs 1-3

Den långsiktiga ambitionen med undervisningen i källhantering är att eleverna ska utveckla ett kritiskt tänkande, men i tidigare årskurser måste källkritiken med nöd­vändighet utgå från enkla frågor: Varifrån kommer informationen? Vem har sagt eller skrivit det? Vilket syfte kan en person ha med sin framställning?

Samhällskunskap

Information översköljer oss dagligen. För att eleverna inte ska bli passiva mottagare av det ständiga flödet av information, är ett syfte med undervisningen i samhällskunskap att eleverna ska utveckla kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Färdigheter i informationshantering är dessutom nödvändiga vid all ut­bildning och i arbetslivet.

Förmågan att söka information utvecklas genom att eleverna får möta olika typer av informationskällor och bli förtrogna med dem. Det finns även rent tekniska aspek­ter av informationssökning som är viktiga i skolarbetet. Det kan till exempel vara hur man använder ett uppslagsverk eller gör sökningar på internet.

Grunden i all informationssökning är att kunna formulera relevanta frågor om det man vill veta. Man måste också kunna söka svar i användbara källor, värdera informa­tionen man hittar och välja ut det som är relevant utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Den förmågan tar tid att utveckla och växer i takt med kunskaperna i ämnet. Ju kunnigare man är, desto lättare är det att formulera frågor kring ett ämne – och att värdera de svar man får fram från olika källor.

Men att värdera källor innebär inte bara att bedöma källornas relevans, utan även att granska deras trovärdighet. I ett grundläggande källkritiskt förhållningssätt ingår att kunna skilja fakta från värderingar och ställa enkla frågor om informationens av­sändare, budskap och syfte.

Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier. De ska också få möjligheter att utveckla sin förmåga att föra fram åsikter genom olika kanaler och på så vis påverka samhällsutvecklingen.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén