Visar inlägg med tagg:

Enbacksskolan har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass 2021. Det har även P A Fogelströms gymnasium, så tillsammans är vi två skolor i staden. Bara.

Meningen med utmärkelsen är att driva frågan om kvalitativ skolbiblioteksverksamhet på ett sätt som gör fler rektorer och kommuner villiga att satsa. Tanken med Skolbibliotek i världsklass är inte att premiera duktiga bibliotekarier. Det är skolbibliotekets roll i skolan som undersöks, och för detta krävs det mer än en engagerad bibliotekarie.

Jag har arbetat på Enbacksskolan i knappt två år och under tiden tillsammans med skolledning och personal byggt upp en bra skolbiblioteksverksamhet. Ja, jag är gammal och vet vad jag gör men det är också så att skolan är mycket välfungerande. Lärarna har ett noggrant och etablerat sätt att följa elevernas kunskapsutveckling och de har möjlighet att vara flexibla med resurser när de ser vilka behov som finns. Beslut om mål och metoder liksom utvärderingar är viktiga och levande – inte något påklistrat för sakens skull, och inte heller svajiga och ryckiga utan de används ihålligt och konsekvent.

I år var skolbibliotekets del i det systematiska kvalitetsarbetet en viktig fråga för juryn till Skolbiblioteks i världsklass. Här ser ni hur jag och min rektor svarade på just det i ansökningen:

Systematiskt kvalitetsarbete

Denna omgång har det förekommit kritik från bibliotekariehåll mot att processen att söka utmärkelsen var för omfattande, att det krävs ett stort arbete av bibliotekarien för att fixa ansökan. Här håller jag inte alls med, och kanske är det just att detta var ganska enkelt för mig och min rektor som gör att skolan är värd utmärkelsen? I stort sett var arbetet med ansökningen bara att fylla i det som finns beskrivet i skolbibliotekets arbetsplan. Här är ett klipp ur den så ni kan se hur den är byggd:

Del ur arbetsplanen

Om ni funderar över kolumnen med Utvärdering så läs här.

Vi är glada över utmärkelsen på skolan, men så klart är inte skolbiblioteksverksamheten perfekt. Det finns mycket kvar att utveckla och färdig blir man aldrig. Jag är övertygad om att skriftliga planer och kloka utvärderingar är otroligt viktiga, och när man funnit en form för dem så ger de god hjälp i planerandet av vardagen. Och så blir det på köpet enkelt att ansöka om Skolbibliotek i världsklass.

Cilla Dalén

Jag har skrivit en krönika till Natur & Kulturs tidning ABCklubbens magasin, riktad till lärare för de yngre eleverna. Rubriken är Låneglädje i skolbiblioteket och eftersom den inte finns på webben ska ni få ett citat här.

Jag tror att det allra viktigaste är ett ordentligt medieanslag till skolbiblioteket. Att kunna ha många exemplar av populära böcker, långa bokserier med lättlästa titlar och attraktiv facklitteratur på olika läsnivåer – det är så bra! Elevers läsglädje smittar, det kan bli fantastiska epidemier av läslust runt till exempel Flugo, Riddarskolan, Jack-böckerna eller Dunne. Men även den mest lässugna eleven kroknar av en fyra månader lång reservationskö.

Som jag nämnt fick vårt skolbibliotek mycket extra pengar i höstas. Just nu finns en massa nya böcker av Astrid Lindgren exponerade i en utställning gjord av mellanstadiets mediateksråd – detta skapar definitivt lässug.

AL utställning Enbacken

En annan mycket viktig sak med ett rejält bokanslag är att lärarna och fritidshemmen då kan låna med sig 40-50 böcker, låta eleverna upptäcka dem och sedan byta dem mot andra böcker när de bedömer att böckerna spelat ut sin roll. Med ett för lågt bokanslag till skolbiblioteket följer ofta att lärare i stället köper böcker för något annat anslag, och under de perioder de inte använder böckerna kommer de inte andra lärare till godo. Lärare och fritidshemspersonal måste kunna lita på att skolbiblioteket har de böcker de behöver. Det är ekonomiskt i längden för skolan.

Cilla Dalén

18

dec

För någon vecka sedan träffades en liten grupp för att tala om utvecklingen av skolbiblioteksverksamheten i Stockholms stad. Vi har en plan som pekar ut en riktning, det går så sakteliga åt rätt håll… men visst skulle det kunna hända mer och snabbare!

Vi pratade om allt möjligt förstås och ett problem som togs upp var att mindre skolor kanske inte tycker sig ha råd med en heltidsbibliotekarie. Hur kan de tänka då? Kan två skolor dela på en bibliotekarie? Ett problem med det är att det inte är så attraktivt och det är svårt att få tag i bibliotekarier till skolorna, arbetsgivaren måste bjuda till!

Lösningar på detta kan vara att lyfta fram VAD en bibliotekarie kan göra – att vi stimulerar till läsning vet de flesta. I bibliotekarieutbildningen finns mycket av det som efterfrågas i samband med att den digitala kompetensen lyfts fram tydligare i läroplan, så en bibliotekarie som även axlar rollen av IT-pedagog är högst rimligt. Många bibliotekarier driver skolans arbete med läsning på olika sätt, ibland genom utvecklingsarbete tillsammans med fritidshemmen.

Jag betonade att vi också är en person bland alla i personalgruppen. När en lågstadiegrupp kommer till mig i biblioteket tillsammans med sin lärare så kanske fritidskontakten inte behöver vara med klassen just då? En bibliotekarie som håller öppet i biblioteket när det är rast är faktiskt en i gruppen rastvakter. Eller så håller den inte öppet och kan då vara med ute och göra roliga aktiviteter på skolgården emellanåt. En bibliotekarie med tillräcklig tid kan ha en ordnad samverkan med fritidshemmen och ta emot grupper på eftermiddagstid. Med mera…

Och så har vi förstås precis som alla andra i personalgruppen lite bonuskunskaper… så idag har jag spelat dragspel när det var juldanser med f-3. Omväxlingen är en viktig anledning att jobba just i grundskolan när man är bibliotekarie!

Juldanser

9

dec

är inte alltid så lätt.

Ibland sägs det att vi bibliotekarier ska samarbeta med de lärare som vill, och så hoppas man att resten av lärarna följer efter om det vi gör blir bra. Jag har också förstått, och blivit lite besviken på, att skolor har fina biblioteksplaner som funkar bara för att vissa samarbeten inte kommer till stånd – om alla klasser skulle involveras så räcker inte tiden till.

Det har säkert sin poäng att jobba så; goda exempel kan resultera i att fler hänger på nästa gång. Och i att man får större resurser. Men jag är ofta lite otålig, och blir frustrerad när jag inte får möjlighet att nå alla med det jag tror är viktigt.  Och då försöker jag påverka genom att gå olika vägar.

Det här gäller framför allt när jag känner till resurser som jag tror att eleverna skulle ha glädje av – jag lovar att jag är mer ödmjuk beträffande upplägget av undervisningen. Men om jag vill informera och sprida kännedom om till exempel olika databaser, webbplatser, datorprogram eller böcker som jag tror skulle underlätta för elever och lärare så har jag olika sätt att agera.

Jag sprider information direkt till elever genom facebooksidan, samtal i biblioteket eller  lappar i och utanför biblioteket.

Lärarna kan jag nå genom att be att få tid på arbetslagstid, ämneskonferenser, andra konferenser eller genom skolans interna veckobrev.

Hela klasser når jag genom att be lärare att få lektionstid. Då får läraren informationen samtidigt.

Nu i veckan träffade jag representanter för våra läxhjälpare och försöker via dem sprida information till eleverna.

Några få gånger har jag fått tid på studiedagar att ha lite större informationsblock. Detta då förstås efter kontakt med skolledningen.

Oftast får jag väldigt positivt gensvar av lärare när de väl har tagit sig tid att lyssna. Men ibland är det svårt att avsätta den tiden bland allt akut som måste fixas. Ständigt dilemma i skolans värld?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

När vi startade den här bloggen för snart två år sedan var vår tanke att vi ville hjälpa till att skapa en bild av vad ett bemannat skolbibliotek kan vara. Nu finns en skollag som säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek, men man förstår av diverse rapporter att den ännu inte gett så stort resultat i verkligheten.

Uppdateringarna på den här bloggen kommer inte så ofta. Jag känner att jag inte gör så mycket NYA saker, utan mest sliter på med sådant jag beskrivit tidigare. Jag tror mina kollegor på AF har så mycket för sig att de inte hinner blogga 🙂

Men här vill jag lista några ställen på webben man kan gå till för att låta sig inspireras vad gäller skolbiblioteksverksamhet:

Som Monica tidigare har berättat delar Nationella skolbiblioteksgruppen varje år ut ett pris till Årets skolbibliotek. Om man klickar sig runt där bland tidigare pristagare så får man beskrivningar på olika sätt att ordna skolbiblioteksverksamhet. Årets pris delas ut i morgon på Skolforum och går till skolbiblioteket på Nacka gymnasium, verksamheten märks bland annat på deras facebooksida och blogg.

Här är några exempel på vad som händer i de andra skolbiblioteken på de skolor som ingår i Skolverkets satsning Handledning för lärande: Sofielundsskolans Mediateks facebooksida, Arabyskolans biblioteks wiki (tillsammans med Bokelundsskolan) och Kronanskolans bokblogg.

Edward Jensinger är rektor på Pauli gymnasium och föreläser en del om skolbibliotek och skolutveckling. På hans blogg kan man bland annat läsa om vad en skolledare kan göra för att skolbiblioteket ska utvecklas till en viktig del i skolans pedagogiska arbete.

Och så småningom skriver vi mer här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

 

men vi tycker egentligen att det vore bra…

Ungefär så sa ett antal personer som jag pratade med på Skolforum.

Jag tycker att man på en halvstor skola kan tänka så här:

Klasslärarna/ämneslärarna är förstås viktigast. Men förutom dem har man ett antal extrapersoner runt omkring som hjälper till med att stötta lärare och elever, och ibland dela klasser i mindre grupper. Det kan vara till exempel specialpedagoger, SvA-lärare, resurslärare, fritidspersonal som är klasskontakter, IT-pedagoger eller assistenter. Om man väljer att anställa en bibliotekarie får man en sådan extraperson med kompetens att undervisa i informationssökning och källkritik, och med kunskap om barn- och ungdomslitteratur. Jag tycker att det är viktiga kompetenser som skolan behöver.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

för skolbiblioteken. Det är något som påtalades flera gånger under den skolbibliotekskonferens som pågått i Stockholm 13-14 oktober. När bibliotekarierna från prisbelönta Pauli gymnasium berättade om sitt arbete, så poängterade de att skolledarens höga förväntningar hjälper dem att utvecklas. Deras rektor, Edward Jensinger, sa själv att han bland annat ser det som sin uppgift att kommunicera till lärarna att samarbete med biblioteket är viktigt.

Sofia Malmberg, som snart ska börja blogga här, från Adolf Fredriks musikklasser påpekade också att ett tydligt uppdrag från skolledningen ger legitimitet åt det man vill göra.

Cecilia Bengtsson, tidigare skolbibliotekssamordnare på Ekerö, berättade om hur skolbibliotekssamordnare och ibland bibliotekschef har samtal någon gång om året med rektorn och skolbibliotekarien då man diskuterar skolbiblioteksverksamheten på den enskilda skolan.

På konferensen nämndes också att det kan vara problematiskt om skolbibliotekarierna inte har rektorer som chefer. Skolbibliotekets verksamhet är ju en del av det pedagogiska arbetet och som bibliotekarie behöver man få diskutera sin verksamhet med den som är pedagogiskt ansvarig.

Vi bibliotekarier blev förstås förtjusta när Edward Jensinger sa att han inte förstod hur man kan vara rektor om man inte intresserar sig för skolbiblioteket.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

Ja, vi bibliotekarier gillar att det förutom om språk, texter och läsning, även står mycket i nya läroplanen om informationssökning och källkritik.

Först ett länktips för bibliotekarier som kanske inte hunnit läsa läroplanen med kursplanerna ordentligt än: Pernilla och Erika på en av grannbloggarna har spaltat upp texterna ur kursplanerna på ett mycket överskådligt sätt, klicka här.

Och här är ett länktips för lärare och rektorer som ännu inte hunnit skaffa sig en översikt över vad kursplanerna säger om informationssökning och källkritik: det är Kolla källans wiki som har en sida där de samlat citat om detta, klicka här.

När vi hade nätverksträff med skolbibliotekarierna i min stadsdel häromdagen så diskuterade vi arbetsplaner för skolbiblioteken. Vi talade om svårigheterna att prioritera vad man ska göra som bibliotekarie när tiden inte räcker till. Jag har förmånen att jobba heltid på en skola med drygt 300 elever, och då kan jag hinna rätt mycket – om än inte allt jag skulle vilja. Men många bibliotekarier har mindre tid på fler elever och då blir det hårda prioriteringar som egentligen borde göras av skolledning och kollegium. Vill man att biblioteket ska vara en lokal med medier som är tillgänglig för alla hela tiden? Ska bibliotekarien använda sina kunskaper om informationssökningens och källkritikens didaktik för att hjälpa lärarna med detta? Ska bibliotekarien ha lektioner med varje klass/halvklass regelbundet för att stödja läsutvecklingen? Hur är det med tillhandahållande av talböcker, utlån av läromedel, tillgång till böcker på alla modersmål etcetera?

En uppmaning till er rektorer: tänk på bibliotekarierna som på alla annan resurspersonal! Ta reda på vad vi kan och vill, och fundera över hur skolan kan använda detta på bästa sätt för att utvecklas i enlighet med intentionerna i nya läroplanen.

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén