Visar inlägg med tagg:

12

mar

Skolbiblioteket och de flerspråkiga eleverna

Postad av Cilla

kallades min föreläsning på Skolportens konferens för skolbibliotek i Göteborg idag.

Jag berättade om

  • nyanlända och hur de kan tas emot i skolan
  • språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och en del av vad jag som bibliotekarie tagit till mig av det
  • olika sätt att försöka klara vårt uppdrag att tillhandahålla böcker och information på olika modersmål
  • skolbibliotekets funktion för elevernas självstudier

I presentationen finns många länkar, så kanske kan den vara användbar även för den som inte var med på konferensen?

Cilla Dalén

21

feb

Jo, det där med en skolbiblioteksblogg

Postad av Cilla

för f-6 verkar kunna bli något!

Bloggen

Jag skrev tidigare om att jag bland annat skulle starta en blogg för f-6-biblioteket, och jag har även skrivit om hur jag löst det där med att lätt få det att bli av att blogga, facebooka och instagrama.

Bloggen Hjulstabiblioteket verkar få en funktion, jag tror att det blir bra! Hittills har några elever av ren entusiasm skrivit boktips, några har haft skrivuppgifter från sin lärare som har passat att publicera där, jag har lagt upp lite information från vårt folkbibliotek och i samband med ett föräldramöte la jag dit länkar som eleverna kan använda för att plugga lite extra hemma.

Vi har bara en lärare som bloggar tillsammans med sin klass, det är en av treorna, så det här att kunna skriva för en större publik har inte alla elever haft möjlighet till. Där fyller nog bloggen en funktion. Och om eleverna också läser den så får de boktips, länktips och lite kännedom om vad som händer i andra klasser.

Så – hittills tror jag på den.

När det blir lite varmare så man törs ta ut Ipaden kan jag kanske använda elevernas raster för att göra reklam för den. Och innan dess bör jag nog be alla lärare visa den för sina klasser – hittills har jag visat den för några.

Att etablera instagram-kontot och sätta fart på facebookkontot för högstadieeleverna går långsammare. Men skam den som ger sig!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

15

feb

Har ni läst Skurken i datorn

Postad av Cilla

av Margaret Mahy?

Den har en helt underbar intrig: kaffeapparaten på skolan har gått sönder – det måste bums köpas en ny – det blir inga pengar kvar att köpa böcker för till skolbiblioteket – de käcka lärarna kommer på att eleverna kan ju skriva böckerna själva.

Det låter ju knasigt, men att få ha böcker i skolbiblioteket som eleverna har gjort är jätteroligt. Och nu i år kommer vi få många fina böcker tack vara KUL1415! Alla skolklasser får ju trycka upp en egen bok, gratis för skolan.

Jag tror att det kommer bli minst fem böcker på vår skola, och den första är redan klar. Det är våra femmor som gjort en mycket fin bok med berättelser om Stockholm på medeltiden. Alla elever har skrivit varsin novell, de har illustrerat med foton som de tagit i Gamla stan och på Medeltidsmuseet och så har ett par elever tecknat två barn som guidar oss genom hela boken. Jag berättade i början av deras arbete om hur författaren Annelie Drewsen var med och inspirerade eleverna.

Men det viktigaste är förstås inte att vi får ha boken i skolbiblioteket, utan att eleverna har fått extra motivation och engagemang i arbetet och att de nu är mycket stolta över sitt jobb. Så härligt! Alla inblandade lärare, med Roberta Johansson i spetsen, ska förstås också vara mycket nöjda. Grattis femmorna!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

5

feb

Allt finns inte i Google!

Postad av Cilla

Till exempel så hade jag svårt att googla fram några lättlästa texter med information om Barbro Lindgren, när jag skulle hjälpa våra tvåor att ta reda på sådant de undrade om henne.

Men i Stockholms stads kommunala skolor har vi ju databasen Mediearkivet där det finns möjlighet att söka i tryckta texter. Genom att välja att söka i bara Kamratposten och 8 sidor så fick jag lätt fram två fina reportage från förra våren när Barbro Lindgren fick ALMA-priset.

Hurra för Mediearkivet!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

2

feb

Berättelseansiktet

Postad av Cilla

Berättelseansiktet

När jag först läste om berättelseansiktet, en struktur för att sammanfatta skönlitteratur, så tyckte jag att det verkade ganska fånigt. Det var i Barbro Westlunds text till Läslyftets provomgång, och jag förstod inte riktigt poängen med att göra ett ansikte. I Läslyftet finns också en film som visar en klass som jobbar med berättelseansiktet.

Men idag när jag skulle introducera lässtrategin att sammanfatta med en klass med fyror så testade jag i alla fall. Läraren ville att jag skulle använda en skönlitterär text, en spökhistoria, och eleverna hade tidigare jobbat med mindmaps och faktatexter. Och jag tycker nog att det funkade riktigt bra!

Som vanligt när det gäller att samtala om texter så var jag noga med att poängtera att man kan tänka olika. Det finns inte en enda rätt sammanfattning.

Jag förebildade genom att göra ett berättelseansikte av Rödluvan, som alla eleverna var välbekanta med. Och sedan läste jag spökhistorien högt (och vi använde de två lässtrategierna som eleverna redan jobbat med – att förutspå och att reda ut oklarheter).

Därefter fick eleverna prata parvis om en aspekt i taget innan vi lyfte det i den stora gruppen. Huvudpersoner och tid och plats var ganska enkelt, men problem och att välja ut några få viktiga händelser var svårare. Kanske hade jag lite svårt att förklara vad jag menade med problem, jag talade om något som gör att berättelsen sätter igång, det speciella i historien. Och att plocka ut de viktigaste händelserna, ja, det är väl det eleverna behöver öva på i och med att de ska jobba med lässtrategin att sammanfatta.

När vi kom till händelser på slutet så bestämde vi ifall vi skulle rita en glad eller ledsen mun, och så skrev vi först vad berättelsen började med, sedan vad den slutade med och sist bestämde vi tre viktiga händelser där emellan. Jag tror att det var bra att använda den ordningen. Eleverna ville gärna börja berätta allt de kom ihåg från början, och då blir det ju inte riktigt någon sammanfattning.

Nu gillar jag berättelseansiktet riktigt bra, jag tror att de olika delarna är en bra hjälp för att få fram det viktigaste med en skönlitterär berättelse för de yngre eleverna.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

1

feb

Det där med en massa konton…

Postad av Cilla

… är svårt.

Jag blir väldigt stressad över hur Googleinloggning, Facebook, Youtube, Instagram och allt möjligt annat samordnar sig med varandra utan min vilja. Inte för att jag är så hemlig av mig, men jag känner ett visst behov av att skilja på privatliv och det jag gör riktat mot eleverna på skolan.

Och om jag ska instagramma och facebooka och blogga med eleverna så gäller det att det går enkelt att komma åt de olika kontona, jag kan inte hålla på och logga in och ut hela tiden.

Nu har jag löst det så här, och det verkar funka. Jag har en Ipad på jobbet för detta syfte. I den ligger jobb-inloggningar för Facebook och Instagram (de är ihopkopplade), en WordPressapp där man snabbt kommer åt att skriva i bloggen och även en direktlänk för att läsa på bloggen. I Ipaden finns även Imovie och jag kan lägga upp filmer på Youtube.

Vuxen-delen av mitt arbete, med Google drive och Twitter till exempel, hanterar jag även fortsättningsvis via datorn. Någon jobb-smartphone har jag aldrig haft.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

23

jan

Fem fina lådor

Postad av Cilla

kom idag fulla med böcker på olika språk!

Mångspåksböcker

Det är en deposition från Mångspråksbiblioteket på Medioteket – en gemensam resurs för Stockholms skolor. Bibliotekarierna på Medioteket har gjort ett jättejobb med att välja ut och köpa in böcker på en mängd olika språk.

På vår skola har nästan alla elever ett annat modersmål än svenska, och det är viktigt att våra skolbibliotek har böcker på alla elevernas språk. Viktigt, men inte riktigt möjligt att klara av utan stödet från Medioteket.

Vi har många egna böcker på somaliska och arabiska, de två största språken på skolan. Och vi har en del böcker på andra språk också. Det kluriga är att har man två elever med ett eget modersmål, så kan man förstås köpa in ett par böcker på det språket. Men om eleverna tycker om att läsa så behöver man ju två nya böcker ett par veckor senare. Och ja, det funkar inte riktigt för de mindre språken.

Dessutom är det svårt att ta reda på vilka böcker som är bra, på språk man inte alls behärskar själv. Så detta att ha en gemensam resurs i kommunen tror jag är nödvändigt.

Det här att bibliotekarierna valt ut en massa bra böcker – det kan faktiskt ni i andra kommuner dra nytta av. Om ni prövar att välja ”Din skola” och sedan ”Mångspråksbiblioteket” i Winbib (Stockholms grundskolors bibliotekskatalog) så  kan ni sedan skriva språkets namn i sökrutan och få tips på fina böcker att köpa in till era skolor.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

18

jan

Digital uppryckning

Postad av Cilla

Jag har en Facebooksida som hör till högstadiets bibliotek. Den heter Infoteket på Hjulsta grundskola och det har väl aldrig varit så mycket till interaktivitet på sidan. Men för ett par år sedan var det många elever som följde den, och jag märkte att de läste boktips och länktips som jag la där.

Infoteket facebook

Under hösten har jag skött den där sidan lite halvhjärtat, skrivit ganska lite och marknadsfört den minimalt. Och hur är det – är Facebook intressant för ungdomarna fortfarande? Eller är det kanske Instagram som gäller? Anna Ahlund från Mörbyskolan berättade nyligen i Forum för barn och ungdomsbibliotekarier på Facebook om hur lyckat hon jobbat med Instagram.

I förra veckan satte jag mig utanför mitt bibliotek och fångade in alla ungdomar som jag fick tag i. Jag tror jag pratade med sådär 60 högstadieelever. Av dem var det ungefär 10 som vare sig använde Facebook eller Instagram. Det var cirka 40 som använde Facebook, vissa av dem sa lite tveksamt att de använder det mycket men fler att de använder det lite. Cirka 30 använde Instagram och där var det några få som använde det lite men många som fick liksom glitter i ögonen när de svarade – Ja! på frågan om de använde det mycket.

Så, jag bestämde mig för att det nog är bäst att skaffa ett Instagram-konto till biblioteket också. Det heter Infoteket Hjulsta grundskola, och jag ska försöka marknadsföra det nästa vecka. Jag har redan lärt mig att dela det jag Instagramar med Facebooksidan, så det blir inte dubbeljobb utan delvis kan man lägga samma saker på bägge ställena.

Vad har jag för syfte med dessa digitala kanaler? I första hand är det att tipsa om böcker och länkar för nöje och nytta. Det är också ett sätt att pocka på elevernas uppmärksamhet, få dem att komma ihåg biblioteket, böckerna, pluggandet… Om det blir samtal och kommunikation med eleverna så är det förstås roligt, men erfarenheterna från Facebook säger mig att det kommer gå lite trögt.

I Facebookgruppen Skolbibliotekssamtal har vi börjat samla Instagram-konton, Facebookgrupper och bloggar från skolbibliotek så vi kan låta oss inspireras av varandra. De ligger som filer i gruppen så att de ska bli lätta att kolla i.

Jag ska också försöka mig på att ha en biblioteksblogg för årskurs f-6. Både Instagram och Facebook vänder sig ju till personer över 13 år så det känns inte bra att använda dem med de yngre eleverna, även om jag vet att många hänger där ändå. Kollegan Lena Moser från Gärdesskolorna förklarade hur man kan lägga en direktlänk på skärmen i mobilen till en webbplats. Om eleverna vill göra det blir ju bloggen som en app ungefär och det kanske kan bidra till att elever med smartphones kommer ihåg den?. Den bloggen tänker jag ska ha boktips från mig, men jag ska också försöka hinna med att eleverna får fotografera och skriva. Vi får se hur det går. Jag har i alla fall anmält till Webbstjärnan att jag vill starta en blogg.

En sak som jag tycker är krångligt är hur alla olika inloggningar samverkar och inkräktar på varandra. Min avsikt är att nu använda en Ipad på jobbet till Instagram, Facebook och kanske även blogga med hjälp av en WordPress-app. I och med att allt kan vara inloggat och klart i Ipaden så hoppas jag hinna med och få det att bli av.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

dec

Vad ska vi göra?

Postad av Cilla

Jag föreläste om läsförståelse och skolbibliotekets roll på den konferens om skolbibliotek som Teknologiskt institut ordnade för ett par veckor sedan. Då redogjorde jag bland annat för vad jag tror är viktigt att vi bibliotekarier gör framöver, nu när lärarna ska fortbilda sig och utveckla undervisningen i läsförståelse. Det här sa jag:

Vi ska fortsätta med lässtimulansen! Det är fortfarande bra att eleverna läser på sin fritid, undervisningen i läsförståelse är viktigast men det räcker inte att bara läsa tillsammans med läraren på lektionstid. Och vi i biblioteken är bra på lässtimulans.

Vi ska fortbilda oss i takt med lärarna så vi talar samma språk! Barbro Westlund skriver i sin avhandling bland annat om vikten av att lärare och elever har ett metaspråk om läsning. Och vi måste förstås ha tillgång till samma språk så vi kan diskutera med lärare och samtala med eleverna om läsning.

Vi ska stödja lärarna i valet av litteratur! Många lärare efterfrågar rekommendationer om böcker att använda i undervisningen. Eleverna måste få möta många olika sorters litteratur, och en del lärare kan behöva hjälp att våga sig på genrer eller författarskap som de inte använt tidigare.

Vi ska stimulera läsning och boksamtal i personalgruppen! Förutom att vi vet att barn och ungdomar behöver läsande förebilder, så talar läsforskare om att lärare behöver läsa mycket och reflektera över sin egen läsning för att kunna ge en god undervisning i läsförståelse.

Sidhuvud collage

Och vi ska förstås samarbeta med lärare på olika sätt medan vi tillsammans utvecklar undervisningen i läsförståelse!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

nov

Sammanfatta

Postad av Cilla

I tisdags hade jag en halv studiedag till om läsförståelse, tillsammans med lärarna i f-4.

Vi började med att repetera vad reciprok läsundervisning är genom att titta på introduktionsfilmen om detta från UR. Alla filmerna om de olika strategierna hade vi kollat på första studiedagen.

Sedan fördjupade vi oss i sammanfattande under några timmar. Vilket stöd kan man ge eleverna i form av olika strukturer för att göra en sammanfattning? Jag visade filmen om Berättelseansiktet från Läslyftet, och en av lärarna plockade fram ett arbetsblad från En läsande klass. Båda dessa visar metoder för att få struktur på sammanfattningar av skönlitterära texter.

För att bearbeta ett stoff från en fackbok så finns det många olika sätt att göra grafiska sammanställningar, till exempel tabeller eller tidslinjer. I boken Språkinriktad undervisning av Maaike Hajer och Theun Meestringa finns på sidorna 108-111 flera exempel på mer avancerade scheman att använda när man ska sammanfatta olika processer och liknande.

Det här att byta format på information, till exempel från text till något annat, är bra på flera sätt. Jag har för mig att Pauline Gibbons förordar det i Stärk språket stärk lärandet, som ett sätt att tvinga eleverna att processa informationen till kunskap.Det är också ett moment i CORI, en modell för att använda läsförståelsestrategier kombinerat med grupparbeten. Och vi vet från Biblioteks- och informationsvetenskapen hur viktigt det är med stödstrukturer för att elever verkligen ska bearbeta information de möter vid olika projektarbeten, inte bara kopiera texter genom att till exempel klippa och klistra från nätet.

I den fortbildning som Nationellt centrum för svenska som andraspråk gett lärarna i de högre klasserna på min skola, betonas hela tiden hur viktigt det är att eleverna får vara språkligt aktiva. Att skapa interaktion mellan eleverna gör att de utvecklar sitt språk och får möjlighet att tänka tillsammans om ämnesinnehåll. I filmen om Berättelseansiktet förklaras metoden think-pair-share, som går ut på att ge eleverna en kort stund att tänka själva, sedan en stund för att utbyta tankar med en klasskamrat och så lyfta frågan i hela klassen. I filmen kallas den bordsgranne man pratar med för tankekompis – fint tycker jag.

På studiedagen tittade vi också på Venn-diagram, en metod att sammanfatta och jämföra två texter. Ett sätt att använda det är att jämföra NE:s enkla text med wikimini – och förhoppningsvis sedan bidra till att skriva i wikimini. Vi kollade på texten i wikimini om Afrika och insåg att våra elever definitivt skulle kunna bidra till att göra den bättre.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv