Visar inlägg med tagg:

5

okt

Förra året läste jag Tankens mosaik av Keene & Zimmermann. Nu ska jag återkomma till den i samband med att jag planerar ett par föreläsningar om läsförståelse, lässtrategier och En läsande klass.

Men först började jag med att läsa en nyare artikel av samma författare: Years later, comprehension strategies still at work, publicerad i The reading Teacher 66(8) förra året. Barbro Westlund refererar till den artikeln flera gånger i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse.

I artikeln betonas ett par viktiga saker som jag tänker att vi alla måste ta på allvar nu när vi sprider och missionerar om att arbeta med läsförståelsestrategier i skolan.

  • Det ena är att vi vuxna som jobbar med eleverna måste läsa mycket själva, reflektera över vår läsning och diskutera den med varandra. Vi behöver förstå oss själva som läsare för att kunna vara goda förebilder för eleverna. Och vår egen läsning utvecklas precis som elevernas av att vi lyfter den till en metanivå i samtal med andra.
  • Det andra är att när vi arbetar med läsförståelsestrategier så får de inte skymma själva texterna eller elevernas tänkande. Målet är inte att eleverna ska kunna benämna lässtrategier och plocka fram dem på kommando, utan målet är att eleverna ska bli kompetenta och reflekterande läsare.

Jag tror att det är viktigt att vi inte blir rädda av alla krav på hur den perfekta undervisningen ska se ut. I Textsamtalet – undervisning på ett rikt och nyanserat sätt, som är en text från provomgången i Läslyftet, skriver Anne-Marie Körling så klokt att det är viktigt att ”…lärare får utveckla sin förmåga att undervisa genom att pröva, öva, upptäcka och undersöka textsamtalets värde och kvalitet.”

Målet är förstås att vi, lärare och bibliotekarier, ska ha en stor pedagogisk repertoar att plocka ur och mixa på det sätt som passar bäst för den elevgrupp och den litteratur vi arbetar med. Och för att få den här repertoaren tillgänglig för oss så måste vi studera men också praktisera vad vi läser.

Kontentan för mig i min verksamhet som bibliotekarie blir att fortsätta att verka för att sprida kunskaper om läsförståelsestrategier, i kollegiet och direkt till eleverna, men också att uppmuntra till läsning och samtal på andra sätt. Boksamtal i personalgruppen och med elever är ju också så himla roligt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

sep

Herr Arnes penningar

av Selma Lagerlöf läser vi i en bokcirkel med åttor och nior, på deras fritid efter skoldagens slut. Vi använder den förkortade utgåvan från LL-förlaget.

Min roll i bokcirkeln är deltagare och fikafixare. Planerar och leder samtalen gör Katarina Lycken Rüter – rutinerad f d gymnasielärare som nu sprider sin litteraturentusiasm till mina elever. Av sin godhet, som Emil skulle ha sagt.

Bokcirkeln är förstås till för eleverna, för att stimulera dem att läsa och utveckla sin kompetens genom samtal om litteraturen. Men men… en trevlig bieffekt är att jag lär mig av Katarinas sätt att samtala med eleverna. Det är ju bästa fortbildningen – att se någon skicklig kollega i aktion.

Idag hade vi läst ungefär halva boken och vi började med att individuellt skriva upp något vi tyckte om och något vi inte tyckte om på post-it-lappar. Det här känner jag igen, Chambers! Men sedan bytte vi lappar med varandra, så när Katarina samlade ihop våra åsikter på tavlan läste man upp någon annans. Ett sätt att sätta fokus på själva tankarna i stället för på vem som har tänkt dem, förklarade hon efteråt för mig. Smart!

Vi tyckte inte särskilt lika – och det är ju då boksamtalen brukar bli roligast. Somliga tyckte det var en läskig bok, någon tyckte inte alls att den var skrämmande. Några gillade att man inte riktigt förstod, andra tyckte inte om det, och så vidare.

Så småningom ledde Katarina över diskussionen i sådant som var svårt att förstå, och bra att få höra varandras tankar om. Och vi bläddrade i boken, läste om här och där och prövade olika möjliga tolkningar.

Sedan fick en av eleverna ta rollen av Herr Arne och svara på frågor som vi andra hade till honom. Kul sätt att öva sig på att ställa frågor till texten, och spännande att lyssna till de svar som Herr Arne gav. Och en annan fick pröva att vara Elsalill.

Så – det jag lärde mig idag var att använda lappar som man byter med varandra i Chambers-samtal, och att ställa frågor till karaktärerna. Båda delarna sparar jag i bakhuvudet till lämpligt tillfälle. Men det roligaste var kanske att kolla in Katarinas entusiasm över boken och intresse för elevernas tankar. Genomtänkta metoder är bra men gott bemötande är en grundläggande förutsättning!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

25

sep

Grattis!

Ett stort grattis till Växjö kommun som fått priset Årets bibliotek för sin genomtänkta skolbiblioteksverksamhet!

Här har verkligen Stockholm något att lära!

Läs här och ni som känner politiker och beslutsfattare i kommunerna – skicka länken till dem!

Och extra glad är jag för att Eric Haraldsson och Rebecca Borg ser så lyckliga ut på bilden! De är mina absoluta favorit-distans-kollegor! Kunniga, hjälpsamma, påhittiga och allmänt underbara. Och dessutom har de vänligheten att berätta om sin verksamhet i wikin Ibiblioteket så alla vi andra kan hämta inspiration.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

24

sep

Läxhjälp och skolbibliotek

Nu igen!

En enkät om läxhjälpsverksamhet som skolan ska besvara.

Jag har fyllt i enkäter, pratat med folk från Skolverket och från Utbildningsdepartementet, svarat på frågor från media etcetera om läxhjälp.

Det finns minst sagt ett stort intresse för det där med läxhjälp.

Men en aspekt som sällan nämns är att

ett öppet bemannat skolbibliotek är läxhjälp.

Så – alla rektorer som brottas med krav på både det ena och det andra:

Anställ en bibliotekarie med tid att hålla biblioteket öppet och det grundläggande behovet av läxhjälp är tillfredsställt!

Och javisst, jag har skrivit om det här förut.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

tyvärr….

Min kollega litteraturpedagogen i f-6, Ulrika, kommer bara jobba 1 1/2 dag i veckan hos oss detta läsår. Skolledningen beslöt för ett halvår sedan att ta bort hennes tjänst, och nu är det alltså tyvärr så att det delvis blir verklighet. Pengar, pengar, pengar…. kunde önska att det var annat som styrde i skolans värld!

Så, nu kommer en period av omställningar. Vi har två bibliotek på skolan, ett för f-6 i den byggnad där de eleverna håller till, och ett för 7-9 i deras hus. Jag kommer alltså dela upp mina dagar mellan de båda biblioteken. Minskad pedagogisk verksamhet, sämre tillgänglighet, sämre service för elever och lärare…

Vi tycker ju båda två att vi hittills har haft fullt upp med bra verksamhet, men man får göra så gott man kan. En heltids bibliotekarie och 30% litteraturpedagog på drygt 400 elever är ju rätt okej om man jämför med andra skolor i Stockholms stad. Vi får prioritera verksamheten hårdare, i samråd med lärare och skolledning, och pröva oss fram.

Jag tycker i alla fall att det ska bli hemskt roligt att jobba mer med de yngre eleverna. Så….något positivt med det hela.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

29

aug

Planer!

Nu har snart  alla elever fått sina läromedel och det börjar bli dags att hinna med lite annat.

Jag och kollegan Ulrika har gått igenom förra årets arbetsplan, tagit bort något, skrivit till annat, och är nu laddade för att köra full fart.

Bokprat och boksamtal i mängder blir det även fortsättningsvis, stöd till lärare som vill jobba med webbpublicering (hoppas verkligen att några nappar på wikimini – verkar så kul och perfekt att kombinera med genrepedagogik och faktatexter skrivna enligt cirkelmodellen), PLT på högstadiet och nästa termin kommer vi arbeta vidare med VärldensALMA.

Nytt för i höst är att det förhoppningsvis blir två bokcirklar på elevernas fritid. Jag hoppas på en med sexor och sjuor och en med åttor och nior. Båda två kommer ske i samarbete med folk utanför skolan, men jag tror att jag väntar med att berätta om det tills jag ser om vi får ihop tillräckligt med elever. Ungdomarna på skolan får inte automatiskt sånt där entusiastiskt glitter i ögonen som medelålders damer brukar få när man nämner ordet ”bokcirkel”…

Vi har också anmält skolans bibliotek till den MIK-satsning som Statens Medieråd och Svensk Biblioteksförening samarbetar om. Vad det kommer innebära är ännu lite oklart… men jag hoppas att det blir nya kunskaper och flera idéer om hur man kan jobba med informationssökning och källkritik i skolan.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

12

jun

Och nu var det redan slut

på vårterminen!

Oj, vilken fart…men nu är man trött.

Det har varit en rolig termin i skolbiblioteket, vilket nog inte har märkts så mycket här på bloggen. Framför allt sista månaden har jag tillsammans med kollegan Ulrika ägnat åt vårt ALMA-projekt. Det har varit gett mycket men också tagit mycket tid.

Nu så här vid terminsslut är det dags att utvärdera. Vad av allt det nya vi har gjort det här läsåret ska vi fortsätta med nästa år? Vad har vi inte hunnit med och gör det något?

Jag tycker absolut att ALMA-arbetet ska fortsätta och jag vill även gärna ta med mig PLT till nästa läsår. Men jag har tappat en del av det gamla vanliga lässtimulansarbetet (haft ovanligt få bokprat, skrivit för lite boktips på Infotekets facebooksida, jobbat mycket sparsamt med att variera exponeringen i biblioteket etc) och jag tror att det är synd.

På vår skola, liksom på många andra, börjar reciprok läsundervisning och språkinriktad ämnesundervisning sprida sig bland lärarna. Det är förstås jättebra och om det behövs ska vi i biblioteken hjälpa till och samarbeta med lärarna om detta.

Men vi får inte glömma bort lässtimulansen, att eleverna ska lockas ta hem och läsa böcker utöver dem som läses tillsammans i undervisningen! Jag tror att fritidsläsningen också är viktig på många olika sätt och där är nog vi bibliotekarier allra bäst!

Så, nu är det dags att titta både bakåt och framåt för att tänka inför nästa läsår!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

8

maj

Årets bokkunskapstävling

gick av stapeln i måndags. På högstadiet samarbetar hela klassen genom att svara på frågor om böcker. Man får inte använda några hjälpmedel. Idag delades priset ut, 1 500 kronor att göra något roligt för tillsammans. Det var 9A som vann!

Här har ni frågorna, svaren lägger jag i en kommentar om ett par dagar!

1. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, mottas i år av en svensk författare. Vem?

2. Astrid Lindgren har skrivit böcker om många olika barn. Vilket av dessa barn finns INTE i någon av Astrid Lindgrens böcker? Ringa in det namnet.

Pippi Långstrump       Mio          Alfons Åberg             Emil i Lönneberga

3. Hans nyaste bok heter Onsdag kväll strax före sju, men han har också skrivit bland annat En enda kväll och Det finns inga skridskor i öknen. Vad heter författaren?

4. Den turkiske författaren Yasar Kemal har skrivit en bok som heter Låt tistlarna brinna. Det är en spännande bok om både fattigdom, kärlek och strid. Vad heter huvudpersonen?

5. Veronica Roth har skrivit en bok som just nu är aktuell som film. Det är en dystopi (=mörk framtidsskildring). Boken och filmen har samma namn – vilket?

6. Mårten Melin skriver fina dikter. Här är titlarna på tre diktsamlingar – dra ett streck från vänstra spaltens början på en titel till rätt fortsättning i den högra spalten.

Varm tass i                                                                     världen

Ett värmeljus i                                                                mörkret        

Jag är                                                                             i din skalle

7. En populär faktabok i Infoteket har undertiteln om kroppen, känslor och sex och är skriven av Nathalie Simonsson. Vilken är titeln?

8. Några engelska titlar som många läst är Two timer, Them and us, The gun, The angel collector och Dream on. Vilken författare har skrivit dem?

9. Här följer titlar på klassiker och författare. Para ihop rätt titel med rätt författare med ett streck.

Robinson Crusoe                                                            Selma Lagerlöf

Dracula                                                                          Bram Stoker

Till jordens medelpunkt                                                  Daniel Defoe

Onkel Toms stuga                                                          Robert Louis Stevenson

Skattkammarön                                                              Jules Verne

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige          Harriet Beecher Stowe

10. Här kommer första meningarna ur sex böcker av samma författare. Vad heter författaren?

Jag måste börja nu.

Hanna går tätt, tätt intill spegeln.

Det blev inte precis som hon tänkt sig.

– Det är som om han inte förstår vad jag säger, suckar Alexandra.

En kraftig man i svettblöt, gul t-shirt stänger de två stora dörrarna i bakänden på flyttbilen.

– Kan du hålla i dörren? säger Ellinor irriterat.

Här följer fyra citat. Skriv bokens titel och författarens namn:

1 blogg

2 blogg

3a blogg

3b blogg

4 blogg

22

apr

Skärmkorsord

vad är det?

Ja, ordet kommer från boken Lyft språket lyft tänkandet av Pauline Gibbons – den bok som vi använder i en utmärkt fortbildning ledd av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mycket av det vi lär oss på fortbildningen är olika metoder för att låta eleverna vara språkligt aktiva. Man anser att det inte räcker med att lyssna och läsa för att utveckla ett gott språk, det egna talandet och skrivandet är också viktigt.

Jag håller på att läsa LL-förlagets version av Yasar Kemals bok Låt tistlarna brinna tillsammans med en grupp högstadieelever ur en av våra förberedelseklasser. Vi talar förstås hela tiden om det vi läser, men ofta blir eleverna ganska kortfattade när de pratar. Och jag valde därför att testa det där med skärmkorsord. Det kanske egentligen är mest användbart för att jobba med facktermer inom något skolämne, men jag gjorde ett korsord med ord från vår skönlitterära bok.

I ett skärmkorsord har man två versioner av korsordet till två elever. Hälften av orden är ifyllda på respektive korsord – men inte samma ord alltså. Det finns inga ledtrådar till orden utan eleverna ska förklara för varandra. De får inte se varandras korsord, det är väl därför det heter skärmkorsord, man kan ställa en skärm emellan.

Vi hade tittat på skärmkorsord tillsammans en tidigare gång, och även gjort ett gruppvis under mitt överinseende. Men idag fick de jobba två och två.

Och ja, det funkade bra. Eleverna fick brottas ordentligt med språket för att förklara orden för varandra. Några av orden jag valt var lite för svåra, eleverna som skulle förklara kom inte ihåg vad de betydde, men det löste eleverna snabbt genom google translate till sitt modersmål. Sedan förklarade de ändå för sin partner på svenska. När de förklarade termerna så använde de förstås sina erfarenheter från vår läsning, det underlättade alltså med den gemensamma referensram som boken gett oss.

Här finns en film där man får förklarat hur man lätt kan göra ett korsord med datorns hjälp.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

19

mar

I vår arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten innevarande läsår skrev jag och kollegan Ulrika in detta:

”Under höstterminen i årskurs 4 samarbetar bibliotekspersonalen med lärare i årskurs 4 runt ett faktaboksläsningsprojekt med syftet att eleverna ska utveckla lässtrategier.”

Jag tror inte att någon tidigare jobbat med Reciprocal Teaching på skolan – men nu ville vi försöka introducera metoden. Det har vi gjort genom gott samarbete med läraren Roberta i fyran, och nu är det flera lärare som är igång. Många har förstås inspirerats av En läsande klass, men även av det som Roberta gjorde tillsammans med oss från skolbiblioteken.

Vilken betydelse hade det att Ulrika och jag var inblandade?

Ja, denna gång tror jag att vi var pådrivande. Vi tjatade lite – lärare har många aspekter av sin undervisning och många elever att ta hand om. Vi i skolbiblioteken fokuserar på färre saker och försöker driva dem gentemot hela skolan.

När vi var igång och skulle planera upp arbetet tillsammans med Roberta servade jag med material som jag jobbat fram i samband med PLT-projektet.

Varje lässtrategi introducerades med en kort sketch där Ulrika eller jag fick skoja till det lite, och sedan förebildade vi lässtrategin. De här introduktionerna kunde vi sedan återanvända i andra klasser.

I Robertas fyra läste vi sedan tillsammans med eleverna i mindre grupper. Jag var med en lektion i veckan då klassen delades i tre grupper och vi använde lässtrategierna på facktexter som var aktuella i undervisningen. Ulrika hade även läsgrupper där de använde lässtrategierna på skönlitterära texter.

Jag tror att det var några fördelar med att vi samarbetade lärare-skolbibliotekarier när vi introducerade RT och lässtrategier:

  • Det är lättare att komma igång med något nytt när man är fler
  • Samarbete gör att man har någon att bolla idéer med
  • Fler inblandade ger bekräftelse på att det är något viktigt som händer
  • Det är arbetsbesparande att kunna göra samma saker i flera klasser
  • Det gav oss möjlighet att dela klassen i mindre grupper

Nu arbetar läraren Roberta och hennes elever vidare med lässtrategierna i alla skolämnen. Hon ser att metoden ger långsiktiga resultat, och vi i skolbiblioteken är glada att vi drog igång detta i höstas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén