Visar inlägg med tagg:

22

nov

Bra skolbiblioteksverksamhet kan se väldigt olika ut!

Postad av Cilla

Och det har väl att göra med att det inte finns något tydligt uppdrag för vad vi ska göra. Lärarna har en massa måsten, och skolan i helhet – men vad utav detta som vi bibliotekarier ska ta del av är inte fastslaget någonstans. Vi har vår kännedom om litteratur, informationssökning och källkritik. Och vi har kunskaper om lässtimulans och kanske pedagogik och didaktik runt läsutveckling. I vår utbildning ingår också ett rejält kunskapsområde som nog fattas hos lärarna – nämligen om hur människor interagerar med olika informationssystem och vad som händer när elever blir utsläppta i olika former av uppgifter som innefattar informationssökning och källkritik.

I veckan har jag varit på konferensen Skolbibliotek 2014 anordnad av Teknologiskt institut. Det jag framför allt tar med mig från konferensen är två berättelser om väldigt god skolbiblioteksverksamhet.

Den ena framfördes av Liselott Drejstam från Hjulsbroskolan i Linköping. I Linköping genomförs ett fint arbete på kommunnivå för att utveckla skolbiblioteken, och Liselott är en av deras fokusbibliotekarier. Liselott berättade om hur hon arbetar redan med de yngsta eleverna runt informationssökning och källkritik. Mycket inspirerande, och spännande att höra att Linköping ska försöka titta på resultaten av uppgifter i Nationella prov angående källkritik, och jämföra skolor med en god skolbiblioteksverksamhet med de som ännu kommit igång med sin skolbiblioteksutveckling.

Den andra berättelsen kom från bibliotekarien Karin Nielsen Lundin och rektorn Hans Grimsell från Alléskolan i Åtvidaberg. De beskrev ett skolbibliotek i skolans centrum, där bibliotekarien har ett uppdrag att verka för skolans vision, och utifrån detta en stor frihet att utforma verksamheten så att samarbete och utveckling på skolan främjas. På Alléskolan har det inneburit att det är mycket kulturell verksamhet i skolbiblioteket och att man uppmuntrar elevernas eget skapande.

Mycket spännande båda två!

Jag tänker att bristen på tydliga direktiv från styrdokument om vad vi bibliotekarier ska göra innebär en frihet men även en osäkerhet. På min skola har våra resurser i skolbiblioteksverksamheten krympt och vi måste alltså göra omprioriteringar. Hur kan jag och kollegan Ulrika använda vår tid på bästa sätt?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

14

nov

Nytänkande projekt

Postad av Cilla

i all ära, men det är fantastiskt bra med återkommande traditioner som bara fungerar – utan att man behöver skriva ansökningar, formulera tjusiga mål eller utvärdera.

Läsning pågår genomförs i Stockholm varje år. Alla årskurs åtta-klasser kan få besök av en författare under höstterminen och alla femmor under vårterminen. Cirkulationsbiblioteket servar med böcker att läsa innan, och besöket subventioneras centralt så det blir en klart överkomlig kostnad för skolan.

Visst borde flera kulturupplevelser vara så lättillgängliga för skolan!

Idag har vi haft Mats Berggren på besök hos de ”vanliga” åttorna, och Annelie Drewsen har hälsat på hos en av våra förberedelseklasser. Mycket lyckade besök båda två – tack för det Annelie och Mats, men också kloka beslutsfattare som ser till att detta kan ske varje år.

Onsdag kväll

Spring AminaCilla Dalén, Hjulsta grundskola

13

nov

Sorgligt!

Postad av Cilla

Idag har jag talat med en som undervisar på lärarutbildningen för f-6-lärare. Tre veckor ägnar sig studenterna åt barnlitteratur.

Tre veckor!

Och ta med i beaktande att många av studenterna har läst väldigt lite själva innan.

Samtidigt talar läsforskare om hur viktigt det är att lärare själva är eftertänksamma och reflekterande läsare.

Läge att göra något åt lärarutbildningen?

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

10

nov

Det är så mycket svåra ord

Postad av Cilla

säger en av killarna som läser Bronsdolken – den utstötte i min bokcirkel. Hittills har vi läst allt tillsammans och det går långsamt fram i boken. Dels för att det är svårt, vi måste stanna upp och sammanfatta och förklara svåra ord väldigt mycket. Dels för att killarna är väldigt pratsamma – vi har till exempel diskuterat religion en hel del. För de flesta elever på vår skola är religiositet självklart, och de är mycket sugna på att höra hur jag tänker. Här i början av boken berättar Paver en hel del om döden, själavandring och ceremonier. Och oroliga själar till döda som inte fått någon riktig begravning leder också till samtal om spöken…

Men jag försöker hålla diskussionen ganska snävt runt texten – vi måste ju liksom komma någon vart!

Idag läste vi ut det andra kapitlet och det slutade:

Borta i hörnet öppnade den döde slaven ögonen och stirrade på honom!

– Läs mer!

Ja, fast vi egentligen inte hade tid så fick vi lov att läsa några meningar in i nästa kapitel också. Och sedan var det några ganska uppskrämda sjuor som gav sig ut i höstmörkret för att gå hemåt!

Bronsdolken

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

7

nov

Bronsdolken av Michelle Paver

Postad av Cilla

tyckte jag hemskt mycket om att läsa. Ett härligt äventyr som tilldrar sig vid Medelhavet under bronsåldern och med både en pojke och en flicka som centrala gestalter. Bronsdolken är en serie böcker och just nu finns de tre första delarna på svenska.

Den här terminen experimenterar jag lite med bokcirklar på högstadieelevernas fritid. Jag har tidigare skrivit något om en bokcirkel med åttor och nior, men nu har jag en till på gång. Jag har fått med mig fyra killar i sjuan för att läsa  Den utstötte, första delen i serien Bronsdolken. Vi har träffats två gånger och jag prövar mig fram lite hur vi kan göra.

Det jag framför allt vill är att eleverna ska få en läsupplevelse. Men jag hoppas förstås också att boksamtalen ska kunna bidra till att deras läsning utvecklas. Deras Sv/SvA-lärare Cecilia Pertlwieser har börjat introducera lässtrategier för eleverna, så dem tar jag med mig in i vår läsning. Men eftersom klassen inte har hunnit så långt i det gemensamma arbetet med lässtrategier än, så jag kan behöva använda de olika delarna i reciprok läsundervisning (läs gärna Josefin Nilssons pdf om RT).

Den första gången vi träffades hade jag tänkt att vi skulle hålla på mycket med frågor. Paver inleder boken med att kasta oss läsare rakt in i en actionfylld verklighet som vi inte vet så mycket om.

Pilen hade svart skaft och styrfjädrarna var gjorda av kråkfjädrar, men pilspetsen kunde Hylas inte se, eftersom den satt begravd i hans arm.

Sedan introduceras både namn och olika företeelser i rasande fart, men Paver väntar med att ge oss förklaringar till dessa. Hon vill förstås att vi ska bli nyfikna och vilja läsa vidare för att förstå hur allt hänger ihop. I mitt huvud dyker det upp väldigt många frågor redan på första sidan.

Det finns flera anledningar till att lyfta fram det här med elevernas frågor runt texten. En är att det är en viktig lässtrategi (i En Läsande Klass förklaras strategin så här för eleverna). Elever ska inte i första hand svara på lärares frågor, utan öva sig att formulera och diskutera egna frågeställningar . En annan anledning är att eleverna inte bara ska läsa på om de inte förstår – vi ska försöka svara på frågorna tillsammans genom att undersöka texten. Och så det där med att författaren ibland med mening gör att vi inte förstår. Det behöver eleverna känna till, så att inte deras svajiga lässjälvförtroende får sig en törn av något som bara är ett berättarknep.

Så, efter att ha bjudit på kex och saft satte jag igång att högläsa Bronsdolken från start. Efter de första styckena stannade jag upp och förebildade (modellade) vilka frågor som jag fick av texten. Sedan läste vi vidare och killarna fick presentera sina frågor. Vi läste ett par sidor på detta sätt, men det gick så där. Eleverna var rätt okoncentrerade och måttligt engagerade.

Så jag övergick till att bara läsa högt med stor inlevelse. Och då gick grabbarna ner i varv, lyssnade och föreföll njuta. Högläsning…det funkar nästan alltid bra. Men eftersom jag var osäker på om alla verkligen förstått så avslutade vi genom att sammanfatta. Första kapitlet är så otroligt spännande, och när vi slutade på sidan 7 hängde Hylas i en gren, med en dödad kompis i ett träd i närheten och en mordisk soldat precis ovanför!

Vi bestämde att eleverna inte skulle ta hem böckerna och läsa vidare. Jag kände mig ju osäker på om det var för svårt, och ville hellre att vi fortsatte en bit till gemensamt. Lärdomen av denna första träff blev för mig att jag ska läsa mycket högt, och låta sammanhanget komma, innan vi jobbar med förståelsen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

2

nov

MIK + Cirkelmodellen

Postad av Cilla

Cirkelmodellen är ett sätt att undervisa om texter som stödjer elevernas skrivutveckling, men även läsförståelse. Den är utmärkt för elever med annat modersmål, men bra för alla. Modellen finns beskriven på många ställen, men enkelt och tydligt är det på sidorna 11-12 i Anna Kayas och Monica Lindvalls text till Läslyftet. Cirkelmodellen hör hemma inom genrepedagogiken och har den vettiga grundtanken att det som vi vill att eleverna ska kunna göra måste vi också undervisa om. 

Självklart? Nja, det är väl det som diskuteras idag angående den bristande läsförståelsen – att vi inte undervisat ordentligt. Och hur är det med Medie- och InformationsKunnighet? Hur ofta kastas eleverna in i olika uppgifter där de ska söka, välja och bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi gett dem möjlighet att lära sig det tillsammans?

Häromdagen funderade jag över hur lässtrategier kan ha betydelse för MIK. Nu tänkte jag testa och se om jag kan krydda cirkelmodellen med lite MIK-kunskaper. Anledningen är att jag tror att genrepedagogiken är viktig, men jag är rädd att vi glömmer bort det där med MIK om vi inte tänker oss för.

I cirkelmodellens första fas handlar det om att bygga upp elevernas förkunskaper inom det ämne man ska behandla. Här tror jag att klassen bland annat kommer att läsa olika texter ur böcker eller tidningar, kolla på saker på webben, kanske se någon film från Youtube och samtala om innehållet. Jag föreslår att läraren här förebildar (modellar) hur hen söker fram materialet, tänker högt om sökmetoder, relevansbedömningar och källkritiska aspekter. Tala också tydligt om alla texter (i vid bemärkelse) på ett sådant sätt att det tydligt framgår att alla har en avsändare som vill något med sin text och har valt att gestalta sitt budskap så som vi ser det. Här passar det också bra att visa eleverna hur man kan hålla ordning på det material man använt genom att göra en källförteckning (kan förstås vara väldigt enkel om det är yngre elever).

I andra fasen går man in på djupet i en modelltext, en text som är väl skriven för att fylla syftet med den aktuella genren. Jag föreslår att man även här är noga med att framhålla författaren som en aktiv person som valt att lyfta fram just detta innehåll på just detta sätt.

I den tredje fasen skriver elever och lärare tillsammans en text. Läraren leder ett samtal medan texten växer fram, om innehåll och form. Här föreslår jag att man använder källförteckningen från fas ett för att enkelt kunna återkomma till det man jobbade med då och kolla faktauppgifter. Den text som elever och lärare skriver tillsammans som modelltext tycker jag sedan ska publiceras på något lämpligt sätt. Kanske passar den i wikimini, om det är yngre elever, eller på en blogg? Eller i skolbiblioteket i pappersform? Ofta vill man ha bilder till texter och då är det guldläge att diskutera bilders funktion men också upphovsrätt och Creative Commons.

I fas fyra ska eleverna skriva egna texter, gärna i par så de får stöd av varandra. De får använda den gemensamma texten som förebild, och jag föreslår att även de andra delarna av det som klassen gjort gemensamt nu kan befästas genom att eleverna arbetar en gång till med informationssökning, relevansbedömning, källkritik, källförteckning, creative commons och publicering. Fast förstås med tillräckligt stöd genom styrning av läraren.

En kritik mot cirkelmodellen är att den tar tid. Och med de extra aspekterna jag lagt till blir det förstås ännu mer tidskrävande. Men – det eleverna ska lära sig måste vi som sagt undervisa om. Och det här var ett förslag till hur man kan tänka.

Apropå undervisa om informationssökning. Känner ni till den utmärkta termen samtalsgoogla? Om inte, läs vad Filippa Mannerheim skriver.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

30

okt

MIK + RT

Postad av Cilla

Jag fick en utmärkt kommentar till förra inlägget om MIK, på facebook av Christina Johansson, och det är att lässtrategierna är viktiga för MIK.

Om man tänker sig en uppgift inom utbildning eller arbetsliv som går ut på att söka, sammanställa och dra någon form av slutledningar av information om någonting så är förstås nästan alltid läsförståelse helt nödvändig. Men det kan vara intressant att fundera över hur de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching inverkar direkt på processen. Jag testar:

Att överblicka och förutspå är nödvändigt när man ska göra en relevansbedömning i samband med att man söker information. Idag är det ju ofta för mycket information som är problemet, och när man ska välja en text från googleträfflistan, ett avsnitt ur en fackbok eller en artikel ur en tidskrift så blir den lässtrategin ett sätt att göra ett urval av texterna.

Att upptäcka och reda ut oklarheter är ett sätt att förstå, men kanske även  ett steg på vägen till källkritik? Om det som står i texten inte riktigt verkar vettigt, då kan det vara man själv som inte förstått och behöver jobba lite med texten. Men det kan också vara så att det som står i texten inte är rimligt.

Att ställa frågor till texten är viktigt i alla sammanhang där man ska använda informationen till något nytt. Man måste fundera över informationens kopplingar till det man fått veta från andra källor och till sina egna kunskaper.

Att sammanfatta känns självklart nödvändigt, både för att man ska kunna redogöra för det man läst och för att veta vilken information man fortfarande saknar.

Så – sambandet mellan lässtrategierna från Reciprocal Teaching och MIK verkar starkt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

30

okt

Hela skolan har varit i Göteborg

Postad av Cilla

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

26

okt

Studiedag

Postad av Cilla

I torsdags hade jag fått förtroendet att hålla i en studiedag för lärarna i f-4 om läsförståelse. Spännande och ansvarsfullt kändes det – jag har planerat och funderat intensivt i några veckor.

Mina mål med dagen var att lärarna vid dagens slut skulle ha

• en god bild av vad reciprok läsundervisning innebär – både lässtrategierna och själva det reciproka

• reflekterat över nuvarande undervisning, göra mer eller mindre av vad?

• fått en uppfattning av vad som finns att tillgå på En läsande klass, och börjat fundera över vad man vill använda av det

• fått koll på Läslyftets provomgång

Och jag tänkte också att vi skulle hinna lyfta frågan om hur skolbibliotek-lärare kan samarbeta på bästa sätt för att utveckla elevernas läsförståelse.

Under dagen gick vi igenom de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching och En Läsande Klass extra strategi Konstnären. Några av strategierna förebildade (modella, modellera) jag och några fick lärarna arbeta med gruppvis.

De texter vi använde att testa lässtrategierna på var Abstract och avsnittet om RT ur Barbro Westlunds avhandling, Anna Kayas och Monica Lindvalls text från Läslyftet och Marie Trapps blogginlägg om hur man kan använda lässtrategier med de yngre eleverna. Jag valde alltså texter med ett relevant innehåll, och några av dem är också ganska knepiga att läsa. Lärarna kastade sig samarbetsvilligt över även de knöliga texterna – det är ju så våra elever har det.

Vi tittade på flera filmer också: nästan alla från UR om läsförståelsestrategier och en av filmerna från Läslyftet.

Lärarna verkade nöjda med dagen och ville att vi ska försöka få åtminstone en halvdag till ganska snart. Dessutom ville de lägga in mer litteraturdiskussioner på konferenstid.

Så fina och kloka arbetskamrater jag har!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

20

okt

Sagan om den lilla lilla gumman

Postad av Cilla

av Elsa Beskow läste jag högt för förberedelseklassen i f-6 för ett par veckor sedan.

Jag läste boken två gånger med stor dramatik och så skanderade vi den tillsammans en tredje gång. Eleverna fnissade och frågade varför det bara var ”lilla och lilla” hela tiden.

Efteråt fick de två och två försöka rekonstruera sagan; jag hade kopierat upp den på lösblad men blandat om bladen så eleverna fick parvis resonera sig fram till rätt ordning. Och slutligen fick varje grupp läsa upp den för mig eller läraren.

Jag tror att det var en rätt lyckad lektion. Eleverna uppskattade det speciella med bokens upprepningar och de fick vara aktiva och samtala med varandra medan de läste både bilder och text för att återskapa boken.

Och i morgon ska vi ta fasta på det där med ”lilla och lilla” för då läser vi Thomas Hallings fortsättning Sagan om den lilla lilla katten där orden mest är ”stora och stora”.

halling-thomas-sagan-om-den-lilla-lilla-katten

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv