Visar inlägg med tagg:

är en sprillans ny bok om läsfrämjande i skolan. Den vänder sig till alla som jobbar i skolan, kanske framför allt oss som är bibliotekarier.

Klaras läspreppKlara som skrivit boken har nyligen flyttat hit till Stockholm och jobbar nu i Matteus skola. Tidigare arbetade hon på olika skolor i Lund. Hon berättar om forskning, massor med egna erfarenheter och så en del som andra gjort, till exempel jag 🙂

Boken är disponerad efter de olika rekommendationer Linda B Gambrell ger i artikeln Seven rules of engagement – what’s most important to know about motivation to read. Klara använder Gambrell till att argumentera för nyttan av många olika förslag till aktiviteter och förhållningssätt. Allt känns mycket rimligt och klokt. Boken är resonerande och förutom Gambrell så relaterar Klara det hon skriver till bland annat Med läsning som mål, där ju folkbibliotekens läsfrämjande är i fokus.

Mycket i boken känner jag igen, men det är ändå givande att läsa hur Klara kopplar de läsfrämjande aktiviteterna till Gambrell och annan forskning. När jag läser funderar jag över mitt eget jobb och hur jag kan utveckla arbetet så att det jag gör stämmer bättre överens med idéerna om motivation. Till exempel har jag till hösten tänkt att dra igång något liknande genreläsning på skolan. Hur kan jag göra för att få in mer interaktion mellan eleverna? Kan jag skapa ett system där uppmuntran/belöning är närmare själva läsningen?

Jag gillar också att Klara diskuterar detta med tid. Det finns hur mycket läsfrämjande saker som helst att göra, men man måste alltid väga vad något kostar (framför allt i tid) mot vad det kan ge för resultat. Hon ger oss ett exempel på ett projekt runt läsning med pappor som tog mycket mer tid än det gav resultat. Projektet fick en del uppmärksamhet i media, och det är en bekymmersam grej med läsfrämjande tycker jag – att saker ofta uppmärksammas helt okritiskt. Bra att sådant också finns med i boken.

Klaras erfarenheter stämmer väl överens med mina, men det finns en grej i boken där jag upplevt motsatsen mot henne. Klara argumenterar mot läsning i helklass av en bok som läraren bestämt. Min erfarenhet från Tensta är att eleverna nästan alltid tycker mycket om de böcker de läst i helklass. Jag tror att det till viss del beror på att lärarna väljer bra böcker, men mest på att lärarna arbetar så skickligt med böckerna att eleverna förstår dem och även får ett engagemang för texten.

Klaras läsprepp bör läsas av alla som jobbar i skolbibliotek, och gärna andra i skolan också.

Cilla Dalén

ägnar jag mig åt nu de sista veckorna innan sommarlovet. Det innebär i år detta:

Specialpedagogerna har kollat av så alla elever med Legimus även har fungerande inloggningar på sina hemma-device.

Jag försöker se till så att Inläsningstjänst funkar på hemma-device för alla nyanlända samt för elever som av andra skäl har glädje av böckerna där (några högstadieelever som behöver träna engelska t ex).

Tillsammans med lärarna på lågstadiet har jag sett till så alla elever där kommer få med sig ett brev hem om Inläsningstjänst, med uppgifter om inloggningar.

Ett lektionspass med alla grupper f-8 då eleverna får lite pepp, möjlighet att låna sommarlån och så får de välja en presentbok av några olika titlar för varje årskurs. F-6 får med sig ett brev hem om vikten av läsning och med tips om Bibblix, Biblio och Tensta bibiliotek.

Den här filmen visar jag för 4-8

och här är lite bilder av hur jag exponerar böcker vid dessa lånetillfällen:

Presentböcker fskkl

Facklitt i trappan

Exponering hög

Cilla Dalén

Tiden går även under denna konstiga termin, i vår skola har det varit mer som vanligt efter påsklovet. De sista veckorna före påsklovet var det vansinnigt många frånvarande, både elever och personal.

Så – ganska vanlig verksamhet i skolbiblioteket också, även om jag förstås fick sänka ambitionsnivån när det visade sig att så mycket undervisningstid försvann. Jag har också fått utmana mig själv lite, en hel del elever är fortfarande hemma och för att matcha våra digitala lärare så har jag lärt mig göra skärminspelningar och börjat vänja mig vid Teams. Jag lägger till exempel upp dokumentation i varje klass Team när jag haft bokprat.

En rolig grej är att jag haft några svenskalektioner tillsammans med Stefan som undervisar på högstadiet. Jag introducerade NE och jämförde med Wikipedia, visade Mediearkivet och så pratade vi lite grand om Google och fria webbresurser. Eleverna ska använda några källor i ett arbete om svensk poesi från 1700-talet till idag, och Stefan la in ett moment om att de ska motivera varför de valt vissa källor. Det här känns bra, nu har vi prövat på ett samarbete och till nästa år kan vi göra det bättre.

Och så var det ju Världsbokdag med två tipsrundor för f-6 på vår vackra skolgård.

Bild 1 blogg

Bild 2 blogg

Bild 3 blogg

Vet ni förresten så fint det är i Tensta? Från vår skola är det ett par hundra meter åt ena hållet så är man i Spånga by med 4H-gård och den medeltida kyrkan precis bredvid. Ett par hundra meter åt andra hållet ligger Spånga IP med allt man kan önska, inklusive konstis på vintern. Och så finns hela Järvafältet i närheten.

Cilla Dalén

18

apr

Läslust i en digital tid

Läslust i en digital tid, tips & inspiration för lärare och skolbibliotekarier

är en nyutkommen bok av Hülya Basaran och Tobias Gard. Tobias jobbar som skol- och ungdomsbibliotekarie i Trollhättan och Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk, nu jobbar hon på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Både Tobias och Hülya har gedigen erfarenhet av att arbeta i mångspråkiga miljöer och med nyanlända.

I boken slår de direkt fast att vi som vill att eleverna ska läsa mer måste dra nytta av deras digitala aktiviteter, inte motarbeta dem. Vad kan då det innebära tänker jag? Att Tobias har utvecklat en metod med spelifierade boksamtal har jag hört talas om tidigare. Och att Hülya använt digital teknik framgångsrikt som lärare för nyanlända elever känner jag också till.

I boken finns faktiskt mängder av förslag och idéer för att stimulera till läsning, den innehåller otroligt mycket på sina 108 sidor. För att ge några exempel: dra nytta av booktubers och andra influencers för att visa läsande förebilder, lyssna på poddar (t ex Tobias Död mans pod) och göra en egen pod, skriva fanfiction om kända personer, ta del av samma berättelse i olika former etcetera etcetera.

En del saker som står i den känner jag igen,  annat blir jag sugen på att testa. Och så tror jag att jag ska bläddra i den lite då och då, sånt som som inte känns aktuellt just nu kan mycket väl vara något jag vill pröva om ett år.

Läs en intervju med författarna här.

Cilla Dalén

Jag tycker att varenda människa i Sverige borde ha god kunskap om det allra finaste priset som delas ut här: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA! Varför är ALMA det finaste priset? Jo, för att det är stort men framför allt för att det delas ut till någon som verkar i Astrid Lindgrens anda, läs Lena Törnqvists fina text om vad det innebär.

I år är jag på en ny skola, och jag har försökt sprida lite kunskaper om priset. Så här har jag gjort med f-3:

  1. Först har vi pratat om Astrid Lindgren. Vi har tittat på bilder av hennes kändaste gestalter och alla elever har känt igen många av dem. Jag har berättat en del om Astrid och hennes liv, väldigt lite för förskoleklasserna men mer för de äldre. Jag har använt mig av min och Annelie Drewsens biografi, och framför allt läst uppslaget om Död och begravning. Begravningen visar ju verkligen hur känd hon var!
  2. Nästa gång vi träffats har jag berättat om hur Sveriges regering tog initiativ till ALMA-priset bara ett par dagar efter att Astrid dött (även detta finns det information om i vår bok) och så hur stort priset är. Jag har nämnt att det kan gå till författare, bilderbokskonstnärer och läsfrämjare. Det där med vikten av läsfrämjande är en väldigt fin grej att prata med eleverna om, på flera sätt. Och så har jag sagt att s n a r t får vi veta vem som får priset i år.
  3. Idag har jag haft de första lektionerna då jag presenterat årets pristagare Baek Heena. Jag började med att berätta om gårdagens webbsändning och att hela världen kunde se på. Och sedan tog jag fram den enkla texten ur Nationalencyklopedin och läste den för eleverna (framför allt för att visa eleverna och lärarna NE). Det finns en bok av Baek på svenska, Molnbullar, den har vi inte än. Men vi tittade på denna bild där man tydligt ser det som står i NE, att hon jobbar med hur hon riktar ljuset mot de tittskåpsliknande miljöer hon bygger. Sedan kollade vi på ALMAs webbplats på bokreklamfilmen som ligger där. Och så avslutade vi med att fnissa åt den här koreanska filmsnutten. Vi förstod inte vad de sjöng, men nog hörde vi “Mumsi mumsi” ibland…

I morgon ska jag träffa sexorna. Då blir det en lektion med mindre om Astrid Lindgrens gestalter men mer om hennes liv. Och efter ungefär samma information om ALMA-priset ska eleverna få öva att söka i Nationalencyklopedin och vår egen bibliotekskatalog efter information och böcker av tidigare pristagare. 

Skärmdump från www.alma.se

Skärmdump från www.alma.se

Cilla Dalén

Summer reading loss är ett känt begrepp. Det står för att elever som inte läser under sommarlovet går tillbaka i sin läsutveckling, medan elever som läser mycket kan gå framåt.

Skolbib corona

Nu är många barn och ungdomar hemma från skolan för att skolor stängt eller för att de är sjuka eller eventuellt smittbärande. Om man inte har tillräckligt med böcker hemma eller någon smittfri vän som kan gå till biblioteket och låna så är det finemang med resurser på nätet. Under veckan som gått har jag på Instagramkontot Skolbibliotekarierna delat framför allt tips om e-böcker. Det finns ännu mer och både privatpersoner och företag delar på ett vänligt sätt. Men här är en sammanfattning av mina tips från veckan som gått:

Litteraturbanken är en webbsajt med fria e-böcker i olika format. Där finns framför allt äldre upphovsrättsligt fritt material. Alla Selma Lagerlöfs böcker finns där, spännande teman att utforska och lära mer om och en speciell avdelning för skolan. Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf är riktigt spännande och läskig, tror den kan bli läskig läsning för alla som inte är alltför lättskrämda. Under veckan tipsade jag om Barnen ifrån Frostmofjället som högläsning, den finns också att ladda ner som epub till en e-boksläsare och om Rudyard Kiplings Just så-historier. Jag tipsade också om Kati i Amerika, en av de tre Kati-böckerna av Astrid Lindgren som finns i Litteraturbanken. Den är ett utmärkt exempel på litteratur som man kan använda på högstadiet eller gymnasiet för att jämföra text med författarens liv och samtid. Jag nämnde då också min och Annelie Drewsens lättlästa biografi om Astrid Lindgren, som finns inläst och med fulltext i Inläsningstjänst som många kommuner abonnerar på.

En annan stor svensk webbsajt med fria böcker är Projekt Runeberg. Den är inte så snygg och välorganiserad som Litteraturbanken men man kan hitta bra texter att läsa där med. Jag tipsade om H C Andersens sagor, de passar kanske bäst som högläsning på grund av det lite gammaldags språket. Men det är verkligen en fröjd att läsa hans egna texter, Andersens sätt att berätta är något mycket mer än bara själva historien som man ibland hittar i förenklade versioner. På Projekt Runeberg finns en annan högläsningshöjdare nämligen Svenska folksagor. Precis som H C Andersens sagor så passar de som högläsning för barn i alla åldrar.

Om man har annat modersmål än svenska och vill läsa böcker på det språket finns bland annat Childrens Library, man väljer språk nertill på sidan. På Världens bibliotek finns det också böcker på flera olika språk, man måste skapa en inloggning men det är helt gratis.

Atlantbib finns små faktaböcker, de är framför allt bra om man vill träna på olika nordiska språk. De är inlästa också så man får höra uttalet. Nal’ibali, en del av den sydafrikanska läsfrämjande organistationen PRAESA som fick ALMA-priset 2015, har en webbsajt där man kan läsa och lyssna på enkla berättelser på engelska.

Jag tror att alla folkbibliotek runtom i landet ger tillgång till e-böcker. För oss i Stockholm kan man läsa på webbplatsen biblioteket.se. För barn och ungdomar är appen Bibblix det trevligaste sättet att läsa böcker. De första böckerna kan man bara läsa direkt, men sedan måste man logga in med lånekort och pinkod. Bry er inte om att det står att den är upp till 12 år, där finns en massa bra ungdomsböcker också.

Muminböckerna av Tove Jansson, kan det finnas något bättre i eländiga tider? Här kan man lyssna när hon själv läser, och här finns lite enklare versioner inlästa av Mark Levengood.

Inläsningstjänst var ett av de första företagen som öppnade upp en betaltjänst för allmänheten med anledning av epidemin. Polyglutt innehåller e-böcker som dessutom är upplästa. Dessutom finns det en Språkhylla där många fina bilderböcker läses upp på olika språk. Sedan dess har fler företag fortsatt att tillgängliggöra sina medier, men jag har inte riktigt hängt med på slutet.

Ett par webbplatser som inte innehåller e-böcker men som handlar om böcker tipsade jag också om under veckan. Barnens bibliotek har mycket roligt om böcker och författare, de ordnar tävlingar och visar pyssel – en bra sajt för barn att var på helt enkelt. Utbildningsradion ordnade raskt en sida med lämpliga program för alla som måste plugga hemma. Under rubriken Svenska finns mycket som har med läsning att göra.

Cilla Dalén

11

mar

Stanna hemma

Ja, det verkar ju bli betydligt mer av att elever ska stanna hemma en tid framöver. Det är nödvändigt så fort man inte är helt frisk och kanske kommer skolor också behöva stänga helt under en period?

Och då – då måste ju våra elever ha mycket bra att läsa där hemma. Förhoppningsvis hinner de få med sig böcker hem från skolbiblioteket. Eller så kan någon anhörig gå till folkbiblioteket och låna.

Jag läste nyss om hur de släpper e-böcker fria i Italien, tror faktiskt det är ett superbra försäljningsknep för e-boksföretag. Det skapar goodwill och folk har förstås osedvanligt gott om tid att lyssna.

UPPDATERING Inläsningstjänst är först med att öppna upp Polyglutt för alla barn i en månad. Fina grejer, där finns många böcker i fulltext, inlästa och dessutom många med inläsning på olika språk. Hurra för dem!

Men som tur är har vi många gratissätt att få tag i e-böcker.

Folkbiblioteken har e-böcker, man behöver lånekort och pinkod för att låna dem. Bibblix är en app från bland annat Stockholms stadsbibliotek där barn kan läsa e-böcker enkelt. Det står att den är för 6-12 år men det finns massor av böcker för tonåringar också. De tre första böckerna kan man läsa utan att vara inloggad, sedan behöver man använda lånekortsnumret och pinkoden till Stockholms stadsbibliotek.

Bibblix

För våra elever i Stockholm finns Inläsningstjänst där alla har eget konto. Det är framför allt lättläst litteratur där, även på en del andra språk, och så läromedel. Böckerna går att lyssna till och ofta även läsa på skärmen. Inläsningstjänst kommer man åt via webb eller app, användarnamn och lösenord krävs. Det pågår provperioder med andra e-bokstjänster i staden, så det kan finnas mer genom skolan.

För oss alla, men mest för vuxna, finns också den fina Litteraturbanken med massor av texter att läsa alldeles gratis. Det är framför allt äldre litteratur, fina svenska klassiker, och i olika format. Botanisera här, det finns så mycket!

Litteraturbanken

Det är ett elände med Coronasmittan, men tvingas man att stanna hemma är det ju i alla fall skönt att inte bli boklös!

Cilla Dalén

Här är ett par grejer jag gjort utanför arbetstid, men som ändå i högsta grad har anknytning till mitt jobb som skolbibliotekarie.

Annelie Drewsen och jag har fått en ny bok färdig och publicerad.

Drottning Kristina

Här finns en intervju med oss om boken.

Den lilla föreningen Textpiloterna där jag är styrelsemedlem genomförde i januari ett offentligt evenemang på Eggeby gård. Det var en träff för folk som arbetar runt Järvafältet och handlade om arbetet med ALMA, Nobelpriset och Augustpriset på skolor i Tensta. Fina grejer. Läs mer om fortbildningskvällen och projekten!

Cilla Dalén

9

feb

Inläsningstjänst har vi kommunabonnemang på i Stockholms stad. Många känner till att där finns inlästa läromedel för elever i behov av sådana, men att det också finns en massa annat för lustläsning och kunskapsinhämtning har inte alla koll på. Det är lättlästa böcker från Nypon, Vilja och Hegas – en del av dem på engelska och även några vanliga modersmål.

Finfin resurs alltså, men Inläsningstjänst har en totalt genomusel sökfunktion. Så, för att hjälpa elever att hitta böckerna gjorde jag affischer på min förra skola. Nu uppdaterar jag dem, informerar lärare och när det passar även direkt i elevgrupperna. I morgon ska jag träffa några nyanlända elever på mellanstadiet, ILT är guld för dem.

FBKFM

LSB

 

 

Jag summerar min första termin på Enbacksskolan och kollar framåt mot vårterminen. Det mesta som fanns med i vår arbetsplan för höstterminen har gått strålande. Ett rejält fiasko blev det, och något som tagit längre tid än vi räknat med. Men i huvudsak var planerna för hösten rimliga och bra; det är ju alltid så med planer att något inte blir av och så gör man en del mer än det står. Lärarna har fått göra en enkel utvärdering av det läsfrämjande arbetet, de var mer positiva än jag – men jag kommer ju från en välutvecklad skolbiblioteksverksamhet medan de är vana vid något avsevärt mindre.

Våra elever i f-3 är nu verkligen rutinerade biblioteksbesökare, och vi har ett lektionsupplägg som de är vana vid och allt går smidigt och bra. Till vårterminen kommer det att finnas betydligt fler böcker för nybörjarläsare, så de kommer att ha lättare att hitta böcker som passar deras läsnivå. Vi ska också tillsammans erövra beståndet av facklitteratur, det är snart ordning på det och det känns meningsfullt att undervisa om hyllplacering och sökningar i bibliotekskatalogen.

Mellanstadiet var redan tidigare vana vid att använda Mediateket. De känner sig hemma, lärarna kommer in med enskilda elever lite då och då för att låna böcker. Vi har sista tiden börjat ha öppet för klasserna varsin lunchrast i veckan. Det är mysigt, det tar ett tag att få eleverna att förstå själva om det är lugn och ro i ett bibliotek eller hopp och skutt på skolgården de behöver. Men snart så!

Läsare

Vi ska försöka utöka det läsfrämjande arbetet riktat mot 4-9, det går ju att jobba både i samarbete med lärare på lektionstid (mer bokprat önskade sig flera i utvärderingen, t ex) men också direkt riktat till eleverna när de besöker biblioteket på raster. Hittills har Erik och jag planer på att be Mediateksrådet för mellanstadiet testa Barnens bibliotek, eftersom eleverna har 1-1 Ipads så skulle det kunna vara användbart, vi får se. Att få mellanstadieelever att engagera sig är relativt enkelt, vi ska bara komma igång. Högstadiet är betydligt svårare, men vi ska försöka!

Bibliotekshjälpare

Under vårterminen måste jag också försöka få till samtal med lärarna om skolbibliotekets roll för den digitala kompetensen. Lärarna är snitsiga på det digitala, men jag antar att mina kunskaper om undervisning i informationssökning, källkritik och sökkritik borde kunna göra nytta någonstans. Men hur, det måste vi ta oss tid att arbeta fram tillsammans.

Planer för våren inbegriper också samarbete med fritidsklubben, talboksfika, bokprat om engelska böcker, nätvettslektioner tillsammans med kuratorerna, skapa lite enkla traditioner… och så laddar vi för en Bokmässa runt Världsbokdagen – kanske galet men förhoppningsvis kul och givande.

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén