18

apr

Läslust i en digital tid

Läslust i en digital tid, tips & inspiration för lärare och skolbibliotekarier

är en nyutkommen bok av Hülya Basaran och Tobias Gard. Tobias jobbar som skol- och ungdomsbibliotekarie i Trollhättan och Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk, nu jobbar hon på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Både Tobias och Hülya har gedigen erfarenhet av att arbeta i mångspråkiga miljöer och med nyanlända.

I boken slår de direkt fast att vi som vill att eleverna ska läsa mer måste dra nytta av deras digitala aktiviteter, inte motarbeta dem. Vad kan då det innebära tänker jag? Att Tobias har utvecklat en metod med spelifierade boksamtal har jag hört talas om tidigare. Och att Hülya använt digital teknik framgångsrikt som lärare för nyanlända elever känner jag också till.

I boken finns faktiskt mängder av förslag och idéer för att stimulera till läsning, den innehåller otroligt mycket på sina 108 sidor. För att ge några exempel: dra nytta av booktubers och andra influencers för att visa läsande förebilder, lyssna på poddar (t ex Tobias Död mans pod) och göra en egen pod, skriva fanfiction om kända personer, ta del av samma berättelse i olika former etcetera etcetera.

En del saker som står i den känner jag igen,  annat blir jag sugen på att testa. Och så tror jag att jag ska bläddra i den lite då och då, sånt som som inte känns aktuellt just nu kan mycket väl vara något jag vill pröva om ett år.

Läs en intervju med författarna här.

Cilla Dalén

Jag tycker att varenda människa i Sverige borde ha god kunskap om det allra finaste priset som delas ut här: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA! Varför är ALMA det finaste priset? Jo, för att det är stort men framför allt för att det delas ut till någon som verkar i Astrid Lindgrens anda, läs Lena Törnqvists fina text om vad det innebär.

I år är jag på en ny skola, och jag har försökt sprida lite kunskaper om priset. Så här har jag gjort med f-3:

  1. Först har vi pratat om Astrid Lindgren. Vi har tittat på bilder av hennes kändaste gestalter och alla elever har känt igen många av dem. Jag har berättat en del om Astrid och hennes liv, väldigt lite för förskoleklasserna men mer för de äldre. Jag har använt mig av min och Annelie Drewsens biografi, och framför allt läst uppslaget om Död och begravning. Begravningen visar ju verkligen hur känd hon var!
  2. Nästa gång vi träffats har jag berättat om hur Sveriges regering tog initiativ till ALMA-priset bara ett par dagar efter att Astrid dött (även detta finns det information om i vår bok) och så hur stort priset är. Jag har nämnt att det kan gå till författare, bilderbokskonstnärer och läsfrämjare. Det där med vikten av läsfrämjande är en väldigt fin grej att prata med eleverna om, på flera sätt. Och så har jag sagt att s n a r t får vi veta vem som får priset i år.
  3. Idag har jag haft de första lektionerna då jag presenterat årets pristagare Baek Heena. Jag började med att berätta om gårdagens webbsändning och att hela världen kunde se på. Och sedan tog jag fram den enkla texten ur Nationalencyklopedin och läste den för eleverna (framför allt för att visa eleverna och lärarna NE). Det finns en bok av Baek på svenska, Molnbullar, den har vi inte än. Men vi tittade på denna bild där man tydligt ser det som står i NE, att hon jobbar med hur hon riktar ljuset mot de tittskåpsliknande miljöer hon bygger. Sedan kollade vi på ALMAs webbplats på bokreklamfilmen som ligger där. Och så avslutade vi med att fnissa åt den här koreanska filmsnutten. Vi förstod inte vad de sjöng, men nog hörde vi “Mumsi mumsi” ibland…

I morgon ska jag träffa sexorna. Då blir det en lektion med mindre om Astrid Lindgrens gestalter men mer om hennes liv. Och efter ungefär samma information om ALMA-priset ska eleverna få öva att söka i Nationalencyklopedin och vår egen bibliotekskatalog efter information och böcker av tidigare pristagare. 

Skärmdump från www.alma.se

Skärmdump från www.alma.se

Cilla Dalén

27

mar

Jag hann arbeta tre och en halv dag mellan två förkylningar, eller vad det nu är. Hemma måste jag i alla fall vara.

I skolan pågår mycket verksamhet. Det är vanlig undervisning, även om eleverna är färre. Jag har alltså haft vanliga bibliotekslektioner med lågstadiet. Vi har pratat om Astrid Lindgrens död och begravning, ett perfekt innehåll för att få förståelse för hur känd och älskad hon var. Som vanligt läste jag högt ur Astrid Lindgren – ett liv. Och sedan berättade jag om hur ALMA-priset kom till och att det nästa vecka är tillkännagivande av årets pristagare. Spännande!

Jag har också träffat lite mellanstadieelever som fått göra övningar i bibliotekskunskap. De har jobbat både med hur böckerna är sorterade i hyllorna och med att söka i katalogen. Eftersom detta läsår är ett uppstartsår för mig på Enbacksskolan så är det en del att ta igen, det här tycker jag egentligen att man kan göra med eleverna på lågstadiet. Jag hade lite tur nu, att jag organiserat detta som att eleverna kan jobba självständigt. Eftersom många var frånvarande så kan de förhoppningsvis göra övningarna vid senare tillfälle.

Förutom den vanliga undervisningen så har lärarna haft mycket att göra med alla elever som inte är i skolan. Hålla kontakt, peppa de friska att komma och de andra att stanna hemma och så att undervisa de som är hemma men inte jättesjuka. Jag tror att vår skola är en av de grundskolor som klarar detta bäst, på grund av den höga digitala kompetensen hos lärarna och eftersom eleverna i 4-9 har Ipads och digitala läromedel. Jag har kunnat hjälpa till lite grand, genom att fixa med länkar, inloggningar och boktips för att ge eleverna möjlighet att läsa hemma.

Boktips corona

Denna vecka har jag också ställt in den Bokmässa vi tänkt ha i april. Det skulle ha blivit utställningar med elevarbeten, giveaways från snälla bokförlag, gäster, presentböcker… Men men, sånt är livet denna vår.

Cilla Dalén

Summer reading loss är ett känt begrepp. Det står för att elever som inte läser under sommarlovet går tillbaka i sin läsutveckling, medan elever som läser mycket kan gå framåt.

Skolbib corona

Nu är många barn och ungdomar hemma från skolan för att skolor stängt eller för att de är sjuka eller eventuellt smittbärande. Om man inte har tillräckligt med böcker hemma eller någon smittfri vän som kan gå till biblioteket och låna så är det finemang med resurser på nätet. Under veckan som gått har jag på Instagramkontot Skolbibliotekarierna delat framför allt tips om e-böcker. Det finns ännu mer och både privatpersoner och företag delar på ett vänligt sätt. Men här är en sammanfattning av mina tips från veckan som gått:

Litteraturbanken är en webbsajt med fria e-böcker i olika format. Där finns framför allt äldre upphovsrättsligt fritt material. Alla Selma Lagerlöfs böcker finns där, spännande teman att utforska och lära mer om och en speciell avdelning för skolan. Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf är riktigt spännande och läskig, tror den kan bli läskig läsning för alla som inte är alltför lättskrämda. Under veckan tipsade jag om Barnen ifrån Frostmofjället som högläsning, den finns också att ladda ner som epub till en e-boksläsare och om Rudyard Kiplings Just så-historier. Jag tipsade också om Kati i Amerika, en av de tre Kati-böckerna av Astrid Lindgren som finns i Litteraturbanken. Den är ett utmärkt exempel på litteratur som man kan använda på högstadiet eller gymnasiet för att jämföra text med författarens liv och samtid. Jag nämnde då också min och Annelie Drewsens lättlästa biografi om Astrid Lindgren, som finns inläst och med fulltext i Inläsningstjänst som många kommuner abonnerar på.

En annan stor svensk webbsajt med fria böcker är Projekt Runeberg. Den är inte så snygg och välorganiserad som Litteraturbanken men man kan hitta bra texter att läsa där med. Jag tipsade om H C Andersens sagor, de passar kanske bäst som högläsning på grund av det lite gammaldags språket. Men det är verkligen en fröjd att läsa hans egna texter, Andersens sätt att berätta är något mycket mer än bara själva historien som man ibland hittar i förenklade versioner. På Projekt Runeberg finns en annan högläsningshöjdare nämligen Svenska folksagor. Precis som H C Andersens sagor så passar de som högläsning för barn i alla åldrar.

Om man har annat modersmål än svenska och vill läsa böcker på det språket finns bland annat Childrens Library, man väljer språk nertill på sidan. På Världens bibliotek finns det också böcker på flera olika språk, man måste skapa en inloggning men det är helt gratis.

Atlantbib finns små faktaböcker, de är framför allt bra om man vill träna på olika nordiska språk. De är inlästa också så man får höra uttalet. Nal’ibali, en del av den sydafrikanska läsfrämjande organistationen PRAESA som fick ALMA-priset 2015, har en webbsajt där man kan läsa och lyssna på enkla berättelser på engelska.

Jag tror att alla folkbibliotek runtom i landet ger tillgång till e-böcker. För oss i Stockholm kan man läsa på webbplatsen biblioteket.se. För barn och ungdomar är appen Bibblix det trevligaste sättet att läsa böcker. De första böckerna kan man bara läsa direkt, men sedan måste man logga in med lånekort och pinkod. Bry er inte om att det står att den är upp till 12 år, där finns en massa bra ungdomsböcker också.

Muminböckerna av Tove Jansson, kan det finnas något bättre i eländiga tider? Här kan man lyssna när hon själv läser, och här finns lite enklare versioner inlästa av Mark Levengood.

Inläsningstjänst var ett av de första företagen som öppnade upp en betaltjänst för allmänheten med anledning av epidemin. Polyglutt innehåller e-böcker som dessutom är upplästa. Dessutom finns det en Språkhylla där många fina bilderböcker läses upp på olika språk. Sedan dess har fler företag fortsatt att tillgängliggöra sina medier, men jag har inte riktigt hängt med på slutet.

Ett par webbplatser som inte innehåller e-böcker men som handlar om böcker tipsade jag också om under veckan. Barnens bibliotek har mycket roligt om böcker och författare, de ordnar tävlingar och visar pyssel – en bra sajt för barn att var på helt enkelt. Utbildningsradion ordnade raskt en sida med lämpliga program för alla som måste plugga hemma. Under rubriken Svenska finns mycket som har med läsning att göra.

Cilla Dalén

11

mar

Stanna hemma

Ja, det verkar ju bli betydligt mer av att elever ska stanna hemma en tid framöver. Det är nödvändigt så fort man inte är helt frisk och kanske kommer skolor också behöva stänga helt under en period?

Och då – då måste ju våra elever ha mycket bra att läsa där hemma. Förhoppningsvis hinner de få med sig böcker hem från skolbiblioteket. Eller så kan någon anhörig gå till folkbiblioteket och låna.

Jag läste nyss om hur de släpper e-böcker fria i Italien, tror faktiskt det är ett superbra försäljningsknep för e-boksföretag. Det skapar goodwill och folk har förstås osedvanligt gott om tid att lyssna.

UPPDATERING Inläsningstjänst är först med att öppna upp Polyglutt för alla barn i en månad. Fina grejer, där finns många böcker i fulltext, inlästa och dessutom många med inläsning på olika språk. Hurra för dem!

Men som tur är har vi många gratissätt att få tag i e-böcker.

Folkbiblioteken har e-böcker, man behöver lånekort och pinkod för att låna dem. Bibblix är en app från bland annat Stockholms stadsbibliotek där barn kan läsa e-böcker enkelt. Det står att den är för 6-12 år men det finns massor av böcker för tonåringar också. De tre första böckerna kan man läsa utan att vara inloggad, sedan behöver man använda lånekortsnumret och pinkoden till Stockholms stadsbibliotek.

Bibblix

För våra elever i Stockholm finns Inläsningstjänst där alla har eget konto. Det är framför allt lättläst litteratur där, även på en del andra språk, och så läromedel. Böckerna går att lyssna till och ofta även läsa på skärmen. Inläsningstjänst kommer man åt via webb eller app, användarnamn och lösenord krävs. Det pågår provperioder med andra e-bokstjänster i staden, så det kan finnas mer genom skolan.

För oss alla, men mest för vuxna, finns också den fina Litteraturbanken med massor av texter att läsa alldeles gratis. Det är framför allt äldre litteratur, fina svenska klassiker, och i olika format. Botanisera här, det finns så mycket!

Litteraturbanken

Det är ett elände med Coronasmittan, men tvingas man att stanna hemma är det ju i alla fall skönt att inte bli boklös!

Cilla Dalén

Här är ett par grejer jag gjort utanför arbetstid, men som ändå i högsta grad har anknytning till mitt jobb som skolbibliotekarie.

Annelie Drewsen och jag har fått en ny bok färdig och publicerad.

Drottning Kristina

Här finns en intervju med oss om boken.

Den lilla föreningen Textpiloterna där jag är styrelsemedlem genomförde i januari ett offentligt evenemang på Eggeby gård. Det var en träff för folk som arbetar runt Järvafältet och handlade om arbetet med ALMA, Nobelpriset och Augustpriset på skolor i Tensta. Fina grejer. Läs mer om fortbildningskvällen och projekten!

Cilla Dalén

16

feb

Lokal och möblering har stor påverkan på vilken verksamhet man kan bedriva i skolbiblioteket.

Mediateket uppifrån

Den stora bibliotekslokalen på Enbacksskolan, Mediateket, ger många möjligheter. Här kan det pågå olika aktiviteter på en gång. Det finns flera bord som står avskilt från varandra, det finns soffor och andra sköna ställen att sitta på. Lärare kan droppa in med grupper av elever samtidigt som andra elever sitter och har grupparbeten vid några bord. Dessutom finns det ett rum i direkt anslutning till Mediateket där jag kan ha undervisning för klasser medan andra elever kan använda den stora salen för studier eller rasthäng.

Mediateket lektionssal

Det här är en stor skillnad mot på min förra skola. Där var biblioteket i och för sig ganska väl tilltaget för att vara en grundskola, storleken var kanske som två vanliga klassrum. Men det gick inte att ha undervisning med en klass och samtidigt låta andra komma och gå som de ville.

Det är ofta en motsättning på skolor mellan vissa elevers och personals önskemål om att biblioteket ständigt ska vara öppet för elever att droppa in, och bibliotekariers vetskap om att vill man nå alla elever så måste man ha regelbundna lektioner med klasserna. Att bara låta biblioteket vara en plats för spontanbesök räcker inte om man vill bidra till alla elevers läsutveckling och informationskunnighet.

Men – hos oss är alltså den här motsättningen mycket mindre.

Samtidigt har lokalen en viss begränsning i att den enkelt måste kunna möbleras om för att fungera som aula.

Mediateket föreställning

Bokhyllorna har hjul så de går enkelt att rulla undan, och några bord kan man alltid dra åt sidan. Men man kan inte möblera hur som helst.

En annan aspekt av den stora sal vi har är ljudvolymen. Det är högt i taket och det gör att samtal som förs sprider sig i lokalen. Då gäller det att försöka möblera så att det inte är för stora grupper med elever som pratar med varandra. Lite svårt, en del högstadieelever vill gärna umgås i stora gäng, men ett högljutt umgänge som det då blir funkar inte i vårt Mediatek. Soffor och andra sköna möbler måste stå utspridda på olika ställen.

Ja, vi har olika förutsättningar på olika skolor. Det skrivs ofta om orättvisorna i bemanning och medieanslag, men även lokalerna påverkar alltså i hög grad vilken verksamhet man kan bedriva.

9

feb

Inläsningstjänst har vi kommunabonnemang på i Stockholms stad. Många känner till att där finns inlästa läromedel för elever i behov av sådana, men att det också finns en massa annat för lustläsning och kunskapsinhämtning har inte alla koll på. Det är lättlästa böcker från Nypon, Vilja och Hegas – en del av dem på engelska och även några vanliga modersmål.

Finfin resurs alltså, men Inläsningstjänst har en totalt genomusel sökfunktion. Så, för att hjälpa elever att hitta böckerna gjorde jag affischer på min förra skola. Nu uppdaterar jag dem, informerar lärare och när det passar även direkt i elevgrupperna. I morgon ska jag träffa några nyanlända elever på mellanstadiet, ILT är guld för dem.

FBKFM

LSB

 

 

1

feb

att skriva webbadressen skolbiblioteket.stockholm.se

Svårigheterna är att stava till bibliotek, att inte göra mellanslag i en webbadress och att det är skolbiblioteket och inte skolbibliotek. Och det funkar inget vidare att söka på skolbibliotek och stockholm om man vill till vår bibliotekskatalog.

Men eftersom det är Ipads som gäller på vår skola så används QR-koder en del. Såna här lappar sitter nu vid ingångarna till vårt Mediatek. Hoppas det underlättar!

QRkod bibliotekskatalog

30

jan

Det här med utvärdering är inte så lätt.

Och kanske inte heller att skriva planer, även om jag nog tycker att jag haft rätt bra sådana de sista åren.

Utvärdering behövs för att kunna utveckla verksamheten men också för att förstå vad man ska hålla fast i. Dessutom kräver Skolinspektionen att skolbiblioteksverksamheten finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.

Bildresultat för thinking

I veckan har jag haft förmånen att diskutera sådant med ett par riktiga proffs på utbildningsförvaltningen i Stockholm. Utvärderarproffs kan vara statsvetare t ex, fick jag veta när vi pratade lite innan mötet började.

Här är några saker jag tog med mig från mötet, kanske kan de hjälpa någon annan också?

  • Att iaktta och reflektera över det man ser gör man ju ständigt, om man dessutom skriver ner och tar med sig sina iakttagelser är det en form av utvärdering
  • Det kan vara lämpligt att låta personalen utvärdera någon del av arbetsplanen, till exempel när man prövar nya saker
  • Samtal med grupper av elever är ett bra sätt att få in deras tankar, även informella samtal är okej, men även här gäller det att dokumentera

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén