Aktuellt

2022

juni

Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022

går till mig – oj!

Priset har delats ut sedan 2005 och gick i början endast till bibliotekarier på folkbibliotek. Men sedan några år tillbaka kan även vi i skolbiblioteken tilldelas Svenska Akademiens bibliotekariepris och 2020 var Åsa Norlund på Tullängsgymnasiets bibliotek den första skolbibliotekarien som mottog det. 

Det är förstås helt orimligt att jag tilldelas ännu ett stort pris, jag fick ju nyligen Ingvar Lundbergpriset och ett par år tidigare Greta Renborgs pris. Men det är nog inte så de tänkt, prisen har ju ingenting med varandra att göra. 

Svenska akademiens bibliotekariepris delas ut för ”värdefulla insatser för att främja intresset för klassisk och samtida skönlitteratur” enligt formuleringarna på Svenska Akademiens webbplats. Motiveringen för just mitt pris lyder:

Svenska Akademiens bibliotekariepris för år 2022 tilldelas Cilla Dalén, Enbacksskolan i Tensta, för hennes engagerade arbete kring litteratur och läsning och hennes förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor.

Så gissningsvis är detta att jag är synlig på olika sätt, inte minst med denna blogg, en orsak till att de gett mig priset. I texten de har skrivit om mig nämner de också arbetet på Hjulsta grundskola runt Astrid Lindgren Memorial Award.

Jag är förstås mycket tacksam för priset, men det tråkiga med sådana här priser är att det kan finnas skolledare som tror att det i första hand är en personfråga hur arbetet i skolbiblioteket bedrivs. Jag är övertygad om att på alla skolbibliotek där bibliotekarien har en rimlig bemanningsgrad så görs de där ”värdefulla insatserna…”. Jag har när jag blivit intervjuad apropå priset försökt lyfta fram att jag har en tjänst som gör det möjligt för mig att göra ett bra jobb. 

Det jag inte haft utrymme att tala så mycket om är att skolan i sig i högsta grad påverkar skolbiblioteksverksamheten. Tillsammans med min rektor Raija Ikonen föreläste jag för någon månad sedan på Skolportens skolbibliotekskonferens under rubriken “Leda, samverka och utveckla” och där berättade Raija bland annat om skolans samarbetskultur, hur alla nyanställda introduceras för gemensamma normer och värden och om hur vuxna bygger en tillitsfull relation med eleverna. 

Man brukar ju lite diffust prata om ”skolkultur” och hur saker ”sitter i väggarna”, och jag uppfattar det som att på Enbacksskolan har man under lång tid arbetat med att medvetet bygga och vidmakthålla den kultur som elever och personal tillsammans funnit framgångsrik. Detta påverkar mitt arbete på väldigt många olika sätt, väldigt enkelt kan man säga att det handlar om att när organisationen är tydlig är det lätt att samverka. Tyvärr saknar jag kompetens att beskriva detta ordentligt, skolledning är inte min grej. 

Cilla Dalén

maj

Det har kommit flera nya böcker som handlar om skolbiblioteksverksamhet. Här är två som jag läst och gillat, och som framför allt riktar sig till oss som arbetar i biblioteken.

Mot samma mål av Maria Heimer och Monika Staub Halling är en utmärkt bok för alla som är intresserade av skolbibliotek. Den är tjock och innehållsrik, faktiskt tar den nog upp det mesta som man kan behöva ha kunskaper om för att bygga upp en bra skolbiblioteksverksamhet för grundskolan f-6. Jag tycker mycket om tonen i boken, de skriver enkelt och tydligt och deras gedigna kompetens märks både när de hänvisar till forskning, går igenom viktiga styrdokument och när de beskriver sitt eget arbete. Undervisning och samverkan med lärare är väldigt tydligt skildrat, det går utmärkt att ta deras kloka exempel och köra på. Det här är en bok att lita på och luta sig mot! 

Klaras och Lottas skolbibliotek – Idéer och förslag från Flödet av Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask bygger på deras podd Flödet. De har intervjuat många bibliotekarier och en del andra människor i sina poddavsnitt, och i boken refererar de och resonerar runt olika frågor utifrån några av intervjuerna. Klara och Lotta har erfarenhet av många olika skolbiblioteksverksamheter, både i grundskola och i gymnasium, och frågorna de diskuterar är ofta intressanta för alla stadier i skolan. Jag tycker nästan alltid att de har rätt, och alltid att de är kloka och välformulerade. Boken är ganska snabbläst, jag kan tänka mig att den kan funka utmärkt som diskussionsunderlag för skolbibliotekarier som vill utveckla sin verksamhet.

Här är delar av innehållsförteckningarna från de båda böckerna:

Så – välj inte en av böckerna utan köp båda!

Cilla Dalén

Våra sjuor ska göra ett arbete i teknik och svenska/svenska som andraspråk. De ska skriva faktatexter om uppfinningar och uppfinnare och jag blev inbjuden att medverka med några korta lektioner. Det blev tre gånger 20 minuter ungefär per grupp, och vid två av tillfällena fanns jag sedan med när eleverna jobbade.

Den första lektionen pratade jag lite om att eleverna under många skolarbeten framöver kommer behöva söka information om något för att sedan skriva en text. Jag tipsade om att det kan vara smart att välja ett ämne som det är enkelt att finna lagom mycket information om. Och så gick jag igenom två enkla sätt att hitta trovärdig och välskriven text, nämligen NE och böcker i skolbiblioteket.  I NE visade jag innehållsförteckningen för längre artiklar och möjligheten att välja Enkel text.

Sedan pratade jag om böckerna i skolbiblioteket, lite om biografier på engelska och svenska och framför allt hyllan med böcker om teknik. Som vanligt projicerade jag upp bilder på det jag berättade om.

I det här sammanhanget var det verkligen relevant att prata om poängen med referensmärkning av vissa böcker, och så kollade vi på innehållsförteckning och register. Det här är sådant vi arbetar mycket med på lågstadiet, men när våra sjuor gick i trean hade jag inte börjat på vår skola än. Andra halvan av lektionen letade eleverna i hyllorna och i NE, och kopieringsmaskinen gick varm.

Den andra lektionen handlade om att använda webben och jag började med att visa 4.22 minuter av min favoritfilm. Sedan sa jag att ibland vet man ju en bra källa, då är det enkelt, och så kollade vi på Tekniska museets webbplats. Men, om man inte vet en specifik webbplats, då använder man en söktjänst och ofta Google. Jag gav en mycket kort förklaring om Google-spindlarna som springer runt i nätet, och att de samlar på ord, ord och ord. Jag poängterade att när man googlar är det vilka ord man skriver som har betydelse, och att man ska fundera ut vilka ord som kan finnas i en text som ger en svaret på det man undrar över. Jag berättade att man ofta måste skriva flera ord, ibland kanske på engelska. Jag pratade också kort om att man ju undrar vem det är som skrivit texten och om den är pålitlig? Jag visade hur jag letade efter uppgifter om en webbplats, hittade ansvarig utgivare och lämnade webbplatsen för att söka information om denne.

Den tredje lektionen var en snabb genomgång av upphovsrätt och CC eftersom eleverna ska fixa bilder till sina texter. Jag visade den här korta bildsekvensen, hur man väljer Creative Commons bilder när man söker bilder i Ipaden och så rekommenderade jag dem att i detta arbete gå direkt till Wikimedia Commons eftersom det då också är enkelt att få fram hur bildkällan ska redovisas.

Så – kort och grund information, men jag tror att den var relevant för eleverna just nu och att de därför tog till sig den.

Cilla Dalén

april

I fredags firade vi Världsbokdagen på Enbacksskolan, en dag för tidigt eftersom 23 april i år är en lördag.

Vi började dagen med en samling i Mediateket för att tacka alla elever som varit med i Läsplogen. Och vi hade två vinnare på vår skola – hipp hurra för dem! Här kan man läsa mer om detta.

Utomhus hängde en tipsrunda för f-3. Det var enkla och ibland lite knasiga frågor, meningen var att eleverna skulle tycka att det var kul, och sedan fick de rätta tipsrundan tillsammans i klasserna.

Utomhus hängde också siffror i träden. De var svar på frågor som mellanstadiet fick på ett papper, de skulle alltså gissa vilket tal som var svar på vilken fråga. Eftersom detta var en tävling med vinster så fanns det också en utslagsfråga med på slutet.

Inomhus hängde en tipsrunda för högstadiet. Vi sa till dem att de fick ta reda på svaren på vilket sätt de ville, en del frågor var lätta och en del lite svårare. Även här var det en utslagsfråga och så kunde eleverna vinna saker.

Under hela dagen fanns en skärm med boktips, från elever och vuxna, ute i trapphuset där alla passerar.

En i huvudsak lyckad dag tycker jag. Man ska ha lite ståhej och lustigheter ibland, för att bryta av vardagen.

Cilla Dalén

Årskurs två har läst många Astrid Lindgren-böcker med sina lärare, jag har berättat om Astrid Lindgren och om Astrid Lindgren Memorial Award, eleverna har haft bibliotekskunskap på temat och nu avrundade jag min del av detta med att låta eleverna arbeta med informationssökning samtidigt som de hade en verklig uppgift att utföra.

Jag samlade eleverna och berättade att jag ville ha deras hjälp att göra en utställning om ALMA. Jag förebildade tydligt hur man plockar fram NE Junior och så visade jag hur man söker upp en ALMA-pristagare (alla finns med enkel text i NE). Vi har använt NE Junior tidigare, och talat om vilka som skriver i NE och varför det är en bra källa för oss i skolan.

Jag gjorde exakt så som eleverna sedan skulle arbeta gruppvis. Med Ipad, ett papper med författarens namn och bild och så en liten hög med mindre papper som man kan skriva på. Och så läste jag upp texten och valde ut några saker som jag tyckte var intressant och skrev dessa på de små pappren.

Läraren delade sedan in eleverna i fungerande par, eller tre och tre. De fick en Ipad per grupp, och så ett bord där deras material fanns.

Ett par elever ur varje undervisningsgrupp, som kanske skulle ha svårt att klara den här uppgiften av olika skäl, fick specialuppdraget att klistra fina ALMA-märken på böcker.

När eleverna var nöjda med sitt arbete tog de pappren med sig till mig, och så klistrade vi ihop dem medan jag läste och kommenterade elevernas texter.

Sedan blev det en festlig utställning av alltihop:

Cilla Dalén, Enbacksskolan

mars

Hcf-böckerna, de som vi har på vanlig hylla till skillnad från de lättlästa som är snyggt exponerade i lådor, har använts väldigt lite. Eleverna blir inte lockade av bokryggar, även om jag försöker att lyfta fram en del böcker på bokstöd etc. Det är vissa serier som barnen känner till som lånas: Handbok för superhjältar, Monstret Frank, böckerna om Jack… och så vidare.

Därför flyttade jag för ett par månader sedan denna vanliga och eventuellt lite tråkiga boksnurra så att den står bredvid Hcf-hyllan.

Treorna som gör bibblaprao har nu vid tre tillfällen fyllt snurran med böcker de tagit ur Hcf-hyllan. Och nu lånas de ut! Eleverna gillar att se denna maffiga mängd böcker med framsidorna utåt, det är kul att snurra lite på snurran och de blir klart lässugna. Dessutom har bibblapraoeleverna ju gjort djupdykningar i hyllan för att hitta de böcker de vill exponera, och därmed lärt sig att det kan löna sig att faktiskt kolla på alla de där bokryggarna.

Cilla Dalén

får årets Astrid Lindgren Memorial Award!

Hurra! Andra gången det är en svensk pristagare. Det är roligt för oss i skolbiblioteken att direkt kunna plocka fram böcker.

Här kommer lite tips om var man kan läsa OM henne:

Som vanligt finns förstås den bästa presentationen på ALMA:s webbplats. Läs för allt i världen den fina och roliga motiveringen! Webbplatsen gjordes om relativt nyligen, jag tycker att det nu är lättare att hitta information som lämpar sig även för eleverna.

Den här intervjun i Göteborgsposten tyckte jag var kul att läsa. Och här är en lite äldre intervju på engelska där hon berättar mer om sin barndom och sitt skapande.

Det är förstås alltid roligt att visa eleverna själva tillkännagivandet. Det börjar 6.30 in i denna film och telefonsamtalet till pristagaren finns vid 9.10.

Det finns också en enkel text i NE att använda tillsammans med eleverna.

Och ha så kul med alla böckerna!

Cilla Dalén

Titta titta så fin:

Ja, nu finns den i handeln, en bok som jag hoppas inspirerar och hjälper lärare och bibliotekarier att ta in Astrid Lindgren Memorial Award i undervisningen. Så här ser innehållsförteckningen ut:

Genom att läsa boken får man grundläggande kunskaper om Astrid Lindgrens betydelse och prisets tillkomst, om hur pristagarna utses och om varför just pristagarnas böcker är så bra och lämpade att arbeta med i skolan. Jag ger också förslag till hur man kan introducera eleverna för priset och använda ALMA till att arbeta läsfrämjande. Lite bibliotekskunskap och informationssökning blir det också, jag gör ofta så att jag integrerar det i mitt arbete med litteraturen.

Dessutom finns det en förteckning över alla pristagare med de böcker jag tycker är fina att använda tillsammans med eleverna. Några vänliga kollegor, vänner och elever har också hjälpt mig genom att berätta om sin läsning och hur de brukar använda böcker av ALMA-pristagare.

Här kan man provläsa lite mer.

Så nu håller jag tummarna för att boken ska få många läsare i skolor runt om i landet!

Cilla Dalén

I skolbiblioteket finns nu ett litet bestånd av någorlunda lättlästa böcker på franska och spanska, för elever som har språken som skolval. Mångspråksbiblioteket tillhandahåller ju böcker för modersmålselever, men dessa måste vi fixa själva.

I onsdags hade jag lektioner med sexor, sjuor och åttor som läser franska med målsättningen att de ska känna till att böckerna finns, och våga bläddra i dem.

Vi träffades i klassrummet och jag högläste två bilderböcker. På min taffliga franska, och eleverna och jag gissade tillsammans vad texten betydde. Läraren Felix fick rycka in ibland, när vi inte förstod att reda ut innebörden.

Det här med att läsa bilderböcker funkade utmärkt. Det är lustfyllt och Ingalill på Mångspråksbiblioteket hade hjälpt mig att välja ut enkla men bra böcker.

Sedan lottade vi fram grupper och eleverna gick in i skolbiblioteket och satte sig vid olika bord. Det låg 5-6 böcker på varje bord, och så ett papper med uppgifter. De fick leta efter ord de förstod, kunde gissa eller inte hade en susning om vad de betydde. De fick göra en enkel bokryggspoesi och de fick läsa några meningar högt i kör. När de var klara med en uppgift skulle de påkalla min eller lärarens uppmärksamhet genom att klappa eller vissla. Det var kul och bidrog till att skapa lite tempo. På slutet ställde eleverna in böckerna på rätt plats i hyllan, så att de skulle lära sig var de finns.

Dessa tre lektioner var alltså ett litet men rätt lyckat försök att få eleverna att våga kolla i böcker på sina nybörjarspråk. Om ett par veckor gör vi samma sak med eleverna som läser spanska.

Cilla Dalén

 

februari

Det här är femte och sista blogginlägget i min lilla serie om varför skolbibliotek behövs när man vill skapa en läskultur på skolan.

Utvecklingen av biblioteksverksamheten under de snart tre år jag arbetat på skolan är förstås inte en isolerad företeelse. Det är en del av skolans arbete för att stärka elevernas språk- och läsutveckling. Detta arbete med fokus på språk pågår hos all personal på skolan, med utbildningar och kollegialt lärande. Där finns min kompetens som en del, tillsammans med alla andras. På Enbacksskolan har alla höga förväntningar på sig och arbetar väldigt disciplinerat med det man åtagit sig (det låter kanske som floskler, men det är en realitet). 

Skolbiblioteket är en resurs för all personal. Modersmålslärare, klasslärare, svensklärare, specialpedagoger… de har fina böcker att använda och kan be mig om råd och service. På Enbacksskolan finns en välorganiserad samarbetskultur, i 1-6 samverkar tre klasslärare runt ca 40 elever. På min förra skola, där organisationen var mer svajig, fungerade jag ibland också som en samarbetspartner för den eller de lärare som ville testa nya metoder inom läsningen. Jag var någon att bolla med och kunde finnas som resurs när något nytt skulle prövas. Det behövs i mindre grad på min nuvarande arbetsplats.

Jag garanterar en lägstanivå i lässtimulans för alla klasser. Genom arbetsplanen och att jag bjuder in (och när det behövs även tjatar) nås alla elever av bokprat och organiserade lånetider. När allt sker på lärarnas initiativ är det min erfarenhet att det blir väldigt olika för olika klasser. Lärare har ett brett ansvar, de fokuserar sin egen undervisning. Det är helt rimligt, och att det då finns en bibliotekarie som också har lässtimulansen och läsandet på fritiden för ögonen – det är en garanti för någon sorts likvärdighet. 

På samma sätt finns jag som riktad resurs för att involvera läsning lite mer på fritidshemmen. Självklart skulle fritidshemspersonalen kunna göra detta på egen hand, men min medverkan sätter lite extra skjuts på utvecklingen.

Ett skolbibliotek som har för låg bemanning kan inte fungera på samma sätt. Med en heltids bibliotekarietjänst på ca 400 elever, och ett medieanslag på ca 80 000 kronor, kan jag bygga ett skolbibliotek med miljö och litteratur som stimulerar till läsning. Ju mer det används av elever och lärare desto mer jobb blir det. Böcker slits, det blir rörigt i hyllorna, läsande elever önskar inköp av specifika böcker, aktiva elever vill vara med och påverka… Det är en god uppåtgående lässpiral som dras igång och det är väldigt roligt att följa. Och jag måste ha tid för att hänga med! 

Med detta avslutar jag bloggserien om att en bra skolbiblioteksverksamhet är en viktig resurs för utvecklandet av en läskultur på skolan. De tidigare inläggen kan läsas här:

Om f-3

Om 4-6

Om 7-9

Om fritidshemmen

 

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén