Visar inlägg med tagg:

30

okt

MIK + RT

Postad av Cilla

Jag fick en utmärkt kommentar till förra inlägget om MIK, på facebook av Christina Johansson, och det är att lässtrategierna är viktiga för MIK.

Om man tänker sig en uppgift inom utbildning eller arbetsliv som går ut på att söka, sammanställa och dra någon form av slutledningar av information om någonting så är förstås nästan alltid läsförståelse helt nödvändig. Men det kan vara intressant att fundera över hur de fyra lässtrategierna från Reciprocal Teaching inverkar direkt på processen. Jag testar:

Att överblicka och förutspå är nödvändigt när man ska göra en relevansbedömning i samband med att man söker information. Idag är det ju ofta för mycket information som är problemet, och när man ska välja en text från googleträfflistan, ett avsnitt ur en fackbok eller en artikel ur en tidskrift så blir den lässtrategin ett sätt att göra ett urval av texterna.

Att upptäcka och reda ut oklarheter är ett sätt att förstå, men kanske även  ett steg på vägen till källkritik? Om det som står i texten inte riktigt verkar vettigt, då kan det vara man själv som inte förstått och behöver jobba lite med texten. Men det kan också vara så att det som står i texten inte är rimligt.

Att ställa frågor till texten är viktigt i alla sammanhang där man ska använda informationen till något nytt. Man måste fundera över informationens kopplingar till det man fått veta från andra källor och till sina egna kunskaper.

Att sammanfatta känns självklart nödvändigt, både för att man ska kunna redogöra för det man läst och för att veta vilken information man fortfarande saknar.

Så – sambandet mellan lässtrategierna från Reciprocal Teaching och MIK verkar starkt!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

30

okt

Hela skolan har varit i Göteborg

Postad av Cilla

och träffat andra skolor som varit med i Handledning för lärande. Vi hade en avslutningskonferens i två dagar och under konferensen fanns ett antal olika pass där vi deltagare hade fått önska innehåll.

Jag ledde ett 45-minuterspass om MIK (Medie- och informationskunnighet – kolla gärna på MIK-rummet) och mitt syfte var att samla in tankar och kunskaper från de andra deltagarna. Jag känner mig lite vilsen runt detta med MIK just nu, och anledningen är ungefär det här:

Vi vet att släppa lös eleverna i uppgifter där de lämnar läroboken för att enskilt eller gruppvis söka information och sammanställa någon form av rapport är ett ganska vanskligt sätt att organisera undervisning. Forskning inom B&I (biblioteks- och informationsvetenskap) visar att det ofta blir ett grunt lärande inom ämnet, och det är också vanligt att eleverna lär in felaktiga arbetsmetoder. Om man hårddrar så är det mycket klippåklister, eller annat mekaniskt reproducerande av fragmentarisk kunskap. Det finns sätt att göra sådana här uppgifter bra, i forskningsantologin Medie- & informationskunnighet skriver Louise Limberg om vikten av

  • forskningsbara frågor som ska vara autentiska, öppna eller kritiska, faktafrågor är inte lämpliga
  • stöd under processen runt olika aspekter av informationskompetens, det kan gälla relevansbedömning och källkritik med mera
  • konsekvent och regelbunden återkoppling av pedagoger; under hela arbetsprocessen behöver eleverna hjälp med att diskutera även innehållet i det de arbetar med och de behöver få utmanande frågor för att komma vidare i sitt tänkande

På alla tio skolorna som varit med i Handledning för lärande har vi fått en gedigen utbildning från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk i hur man kan undervisa språkutvecklande samtidigt som man har en hög nivå på ämnesinnehåll. Jag är verkligen nöjd med den fortbildningen och tror att de metoder och förhållningssätt som vi lärt oss är mycket bra. Men jag är lite rädd för att allt det som står i LGR11 om informationssökning och källkritik kan komma bort – om vi inte tänker oss för. Det handlar alltså om sådant som står i syftestexter och centralt innehåll i de flesta av skolans ämnen. MIK är även viktigt för det som anges i LGR11 kapitel 1 Skolans uppdrag om studiefärdigheter, kritiskt tänkande och kommunikation.

Det jag funderat över ett tag är om man kan konkretisera MIK i många små delar, och så försöka se till att de kommer in i undervisningen utan att man behöver träna allt på en gång i lössläppta informationssökningsuppgifter? Det är många olika små saker som ställer till problem för eleverna, i kapitel 8 i Textflytt och sökslump kan man läsa om bland annat att hantera bokstavsordning, manipulera sökmotorer och skumläsa. Men det är förstås även viktigt med stora omfattande kompetenser som kritisk läsning och tilltro till den egna förmågan.

Så, kunde jag få någon hjälp i att klura runt detta av en 45-minuters workshop?

Vi som samlades var 3 bibliotekarier och 28 lärare. Min idé var att skriva upp sådana där delar av MIK på papper, och sedan samla förslag om hur man kan jobba med det på post-it-lappar. Alla fick gå runt i rummet och skriva och samtala om det som verkade intressant. Vi hann förstås inte så mycket, och jag tror att vi skulle behövt ett längre gemensamt utforskande av MIK-begreppet för att kunna identifiera delkompetenser. Nu var det mest vi bibliotekarier som hade funderat över detta tidigare, tror jag. Det ingår i vår utbildning och är en viktig del av vårt arbete. Men de synpunkter vi samlade ihop kan ju ses som en början till ett tänkande. Här är de:

Kritisk läsning (veta att texter har en avsändare som påverkar faktaurval, språkbruk etc) Gemensamt arbete, jämföra texter, ge respons om åsikter

Källkritik och granska webbplatser Görs gärna i samband med att man arbetar med argumenterande text – vad vill avsändaren säga och hur ser argumenten ut, jämföra texter i helklass eller gruppvis t ex NE och wikipedia eller böcker och annan media, kolla om och hur man kan hitta sidansvarig eller utgivare, finns det kontaktuppgifter till den?, söka med olika sökmotorer och jämföra träffarna, undervisa om skillnaden mellan en söktjänst och en databas, undervisa om hemsidors uppbyggnad, kolla relevansen genom sambandet källa och sökord – är detta bästa stället för information om just detta?

Googlekunskaper Maktaspekten – diskutera vem som ligger bakom google och hur det påverkar sökningar och träffar och vilket syftet är med detta, använda avancerad sökning, ha ordentliga genomgångar om detta ofta

Avancerad sökning Lärare modellar/förebildar, förklara och ge exempel på olika sökmotorer, använda de avancerade sökfälten som finns

Vad en webbläsare är och att det finns många olika

Dolda webben – det som inte nås av google Visa betalresurser som skolan har, styra användningen till specifika resurser

Avgränsa sökningar Bibliotekarier eller lärare visar – sedan får eleverna pröva själva

Kritiskt granska bilder och filmer Se exempel på manipulerade bilder, göra egna manipulerade bilder eller filmer

Att producera podcast, text, bild, film Gör – lärare behöver fortbildning just in time, att våga testa lite i blindo

Översiktsläsa, t ex för relevansbedömning vid informationssökning Tolka med egna ord

Fakta – ämnesord Läraren i samarbete med eleverna söker förklaring på vad olika ord betyder, lätta förklaringar, använda olika begrepp

Orientera sig i faktaböcker THIEVES, sökläsning, servera inte allt som lärare – låt eleverna leta i index och innehållsförteckning

Synonymer – för sökningar Läsa böcker, synonymordböcker (dyra), gemensamt skrivande, appar, korsord

Juridik runt webbpublicering Arbeta med Creative Commons

Skillnaden mellan sökfält och adressfält och hur man använder dem Skillnaden på att kunna adressen och inte känna till ex whitehouse.com

Bokstavsordning för att kunna leta i index, bokhyllor, ordlistor etc Lekar, ställa in böcker i biblioteket, ställa upp sig i bokstavsordning på efternamn, tvingas att använda fysiska böcker för att hitta information, söka ord i lexikon i ett index eller i uppslagsverk, ordna elevernas egna arbeten efter deras namn, lära sig förkortningar, lära sig olika genrer, öva öva öva

Diverse datorkunskaper så som spara, konvertera dokument, klippa och klistra Temadagar, att ge eleverna möjlighet att använda de program som finns på skolorna i datorer och plattor, ha mediekunskap i biblioteket, allmän datorkunskap, IT som ämne, IT-pedagog

Kunna koncentrera sig

Eftersom detta är ett genuint intresse för mig så blir jag mycket tacksam för kommentarer!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

13

okt

Finns det nån info?

Postad av Cilla

Innan man sätter igång ett arbetsområde där eleverna ska leta efter information måste man kolla om det finns någon!

Våra sexor ska nu arbeta med stormaktstiden och parvis fördjupa sig i någon aspekt av den. Jag har suttit LÄNGE och kollat bland NE:s enkla texter, i Länkskafferiet och nu senast på Populär Historias webbplats. NE har någon information om det mesta som lärarna plockat fram som möjliga ämnesområden, men det är ofta rätt lite att läsa och blir nog inte så spännande. Länkskafferiet funkar inte så bra för informationssökning av det här slaget, jag hittar inte särskilt mycket intressant. Populär Historia har många spännande artiklar på sin webbplats. Jag vet inte om eleverna kommer att tycka att de är för svåra att läsa – men vi får väl jobba med texterna tillsammans.

När jag försökte leta på Populär Historias webbplats så hände något som jag råkar ut för lite då och då. Jag hittade ingenting eller alldeles för mycket. Men gick jag till avancerad sökning i google och gjorde en domänsökning med fraser så gick det mycket bra. Det finns en hel del relevant där men lite klurigt att hitta alltså. Jag måste visa eleverna hur man söker på det sättet.

Tror att upplägget på informationssökningen får bli: först söka information i läroboken och NE, sedan Populär Historia och så möjligtvis på webben i stort.

 Jag kommer att medverka någon lektion i veckan, och däremellan har lärarna och eleverna lektioner då de kan bearbeta det material som vi hittar när jag är med. Så småningom vill vi att eleverna ska göra en presentation som kan ligga på vår hemsidan. Alltså måste vi även gå igenom upphovsrätt och Creative Commons så småningom. Men det väntar vi lite med.

Spännande!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

18

apr

En dag på SETT

Postad av Cilla

blev det för mig – precis som för väldigt många andra!

Det var fullt med människor som kryllade runt på Kista-mässan, många spännande föreläsningar och en massa försäljare. Just idag kändes det rätt skönt att arbeta i en stor stad med centrala beslut runt upphandling som fattas långt från mig. Jag behövde inte alls intressera mig för vad de sålde (annars är man ju för det mesta irriterad på upphandlingarna).

Mest spännande tyckte jag att det var att höra Robert Broman och Anna Engström från Medioteket berätta om det nya Samsök. Det är en helt ny lösning, betaversion just nu, som gör att vi i Stockholm kan komma åt alla betaldatabaser via inloggning i SLI. Man kan också göra en sökning och få resultatet från både bibliotekskatalogen, NE, SLI, wikipedia och kanske något mer på en gång.

Jag tycker att gränssnittet verkade tydligt och fint.  Jag tror att det är viktigt, till exempel ur aspekten källkritik, att man förstår ordentligt vilka databaser man söker i och vad man kan få för olika träffar. Det såg bra ut här. Det fanns dessutom flera trevliga möjligheter att anpassa det man ser på skärmen.

Om ni jobbar i Stockholm och blir nyfikna på detta så ska ni logga in i SLI, kontrollera att ni har er jobbmejl registrerad och ett lösenord på minst sju tecken. Sedan kan ni klicka på Betaversion någonstans ner till höger.

Det som alltid är roligt på sådana här stora mässor är alla möten – att samla intressanta personer med en hög fåtöljer i Bloggers Corner var en bra idé. Jag träffade personer som jag bara haft kontakt med på nätet förut, och en del människor behöver man bara prata med ett par minuter så har man redan fått tips eller nya synvinklar värda en hel mässa 🙂

Några försäljare var jag faktiskt intresserad av att prata med, och det är underbart att få full uppmärksamhet av en tillmötesgående person så där öga mot öga. Jämför med att sitta och klicka runt på något företags webbsajt!

Nöjd med min dag alltså!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

och ja… jag gick på några föreläsningar också. Inte så biblioteksrelaterade dock så jag hoppar över dem här.

23

mar

Ibland söker man speciell information om någonting

Postad av Cilla

man vill ha svar på en fråga, eller få tag i fakta om något bestämt ämnesområde. Ofta är det sådant jag får hjälpa till med i skolbiblioteket.

Men i biblioteksvärlden pratar man också om att ”browsa”. Då menar vi till exempel när man går runt i ett bibliotek och kollar i hyllorna, öppnar en bok och bläddrar lite och kanske hittar något man vill läsa – fast man inte planerat att leta efter just en sådan bok. I biblioteken exponerar vi böcker på olika sätt för att öka chanserna för ett bra möte mellan bok och elev.

När jag nu jobbar med fyror och femmor så har vi använt Länkskafferiet för att browsa efter länkar till bra ställen att träna sin engelska. De har två och två testat olika sätt att söka i Länkskafferiet, och så tittat på länktipsen de fått fram, prövat dem och bestämt en länk som de tycker kan passa dem själva och klasskamraterna. Länkarna de valt ut har de visat för klasskompisarna och så har vi gemensamt lagt dem på hemsidan.

Ett skolbibliotek brukar vara ganska lagom stort för att browsa bland böcker, och jag tycker Länkskafferiet är lagom stort för att browsa bland länkar.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

11

mar

Att så små frön och hoppas att de växer

Postad av Cilla

Ibland tänker jag att det är det jag gör. I rollen som resursperson, en som lärare och elever använder sig av ibland, så är det ganska ofta så att man medverkar ett litet tag i en klass och så hoppas man att arbetet fortsätter efteråt när man inte själv har möjlighet att vara med.

Jag har tidigare skrivit att vi bibliotekarier är en av de resurspersoner som finns på skolorna. Lotta berättar spännande om hur IT-pedagoger och bibliotekarier samarbetar på Adolf Fredrik, som ju är en stor skola. På vår skola har vi ingen IT-pedagog, och ibland ser jag att jag kan bidra till att lärare och elever kommer framåt i användingen av IT på olika sätt. Till exempel gjorde jag min PIM-trea som en liten instruktionsfilm för uppsatsskrivning i Word, och jag arbetar ibland med klasser och instruerar om grunder i nätverk och Word.

Den här terminen sår jag också små frön i de lägre årskurserna. På Hjulsta skolor har vi en litteraturpedagog, Ulrika, som jobbar mot årskurs f-6, men klasslärarna har inte haft så mycket stöd runt arbetet med datorer. Ulla Sporrner, lärare i trean, har gjort ett jättefint jobb där elever har gjort filmer om sina favoritställen i Stockholm. Där var jag bara med en lektion och visade en PP om upphovsrätt – Ulla är rutinerad på att låta eleverna jobba med datorer. Andra lärare tycker att de vill ha hjälp första gången eleverna ska logga in i nätverket. I fyror, femmor och sexor medverkar jag några lektioner och låter eleverna testa NE och Länkskafferiet. Ganska ofta är inte heller lärarna så väl bekanta med de resurser som finns, och jag hoppas att de kommer fram oftare på Active Boarden efter att jag har visat dem i klasserna.

I samband med att jag visar NE och Länkskafferiet så diskuterar vi också vad Internet är. Eleverna får berätta vad som finns på nätet, fundera över vem som lägger upp grejer där och varför olika personer och instanser publicerar saker på nätet. Detta är verkligen bara att så ett frö i källkritik, men förhoppningsvis växer det till någon sorts levande diskussion om källors trovärdighet och användbarhet så småningom.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

13

sep

I kommentarmaterialet till LGR11

Postad av Cilla

utvecklas en del resonemang om informationssökning och källkritik. Det står bra saker, tycker jag, framför allt i kommentarerna till samhällskunskapsundervisningen:

SO-ämnena årskurs 1-3

Den långsiktiga ambitionen med undervisningen i källhantering är att eleverna ska utveckla ett kritiskt tänkande, men i tidigare årskurser måste källkritiken med nöd­vändighet utgå från enkla frågor: Varifrån kommer informationen? Vem har sagt eller skrivit det? Vilket syfte kan en person ha med sin framställning?

Samhällskunskap

Information översköljer oss dagligen. För att eleverna inte ska bli passiva mottagare av det ständiga flödet av information, är ett syfte med undervisningen i samhällskunskap att eleverna ska utveckla kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Färdigheter i informationshantering är dessutom nödvändiga vid all ut­bildning och i arbetslivet.

Förmågan att söka information utvecklas genom att eleverna får möta olika typer av informationskällor och bli förtrogna med dem. Det finns även rent tekniska aspek­ter av informationssökning som är viktiga i skolarbetet. Det kan till exempel vara hur man använder ett uppslagsverk eller gör sökningar på internet.

Grunden i all informationssökning är att kunna formulera relevanta frågor om det man vill veta. Man måste också kunna söka svar i användbara källor, värdera informa­tionen man hittar och välja ut det som är relevant utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Den förmågan tar tid att utveckla och växer i takt med kunskaperna i ämnet. Ju kunnigare man är, desto lättare är det att formulera frågor kring ett ämne – och att värdera de svar man får fram från olika källor.

Men att värdera källor innebär inte bara att bedöma källornas relevans, utan även att granska deras trovärdighet. I ett grundläggande källkritiskt förhållningssätt ingår att kunna skilja fakta från värderingar och ställa enkla frågor om informationens av­sändare, budskap och syfte.

…

Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier. De ska också få möjligheter att utveckla sin förmåga att föra fram åsikter genom olika kanaler och på så vis påverka samhällsutvecklingen.

Cilla Dalén Hjulsta skolor

27

aug

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn

Postad av Cilla

för elevernas resultat i skolan, brukar det sägas. Och det stämmer säkert – kanske även när det gäller att utveckla elevernas förmåga till informationskompetens?

Som jag skrev i mitt förra inlägg så kräver goda resultat hårt arbete av lärare och elever på min skola. Det är mycket som ska hinnas med!

I forskning om flerspråkiga elevers lärande, sammanfattad bland annat i den nya skriften Greppa språket från Skolverket, förordas att man arbetar med ämnesinnehåll och språk parallellt i all undervisning. En grundläggande tanke bakom detta är att skolelever inte kan lägga ämnes­lärandet på hyllan i väntan på att de lärt sig språket.

Om lärarna nu inte heller ska avvakta med informationssökning och källkritik tills språket är ikapp så måste nog dessa delar också integreras med det andra. Och jag tror att en del i detta kan vara om man som lärare tänker på att i undervisningen förebilda informations­kompetens. Kanske är det självklart, men jag menar till exempel:

När man ska läsa en text ur läroboken tillsammans så kan man tänka högt medan man slår upp rätt kapitel i innehållsförteckningen eller letar efter ett begrepp i bokens sakregister (forskning visar att många elever inte behärskar grundläggande sätt att utvinna information ur en faktabok).

Om man vill visa eleverna någon bra webbsida så kanske man inte ska plocka fram den direkt utan visa hur man gör när man hittar den, och under tiden tänka högt om varför man väljer att göra just så (elever kan ofta inte alls så mycket om sökningar på webben som vuxna tror – de googlar och läser i wikipedia, men behöver lära sig att göra mer specificerade sökningar och att använda länkkataloger).

När man tillsammans tittar på till exempel information på webben så kan man göra källkritiska överväganden medan man tänker högt: – Det som står här verkar konstigt, det stämmer inte med vad jag vet sedan förut… – Den här texten kanske kan vara intressant att läsa, hon som skrivit den är forskare… -Undrar varför det inte står samma sak på de här båda ställena…

Att förebilda informationskompetens räcker förstås inte, eleverna måste jobba själva också. Men jag tror att det ändå kan vara en bra början som inte tar så mycket extra tid från allt annat viktigt.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

20

aug

Höga förväntningar på informationskompetens?

Postad av Cilla

En mycket viktig framgångsfaktor för skolor brukar sägas vara att man har höga förväntningar på eleverna. Detta är inte så lätt, jag har haft svårt att förhålla mig till det i min roll som litteratur­förmedlare. Men nu funderar jag över informationskompetensen – alltså allt som står i nya läroplanen om att söka, tolka och hantera information, vara källkritisk med mera.

Vi som arbetar på Hjulsta skolor har många utmaningar. Nästan alla våra elever har ett annat modersmål, många har bott ganska kort tid i Sverige och vissa har föräldrar med mycket liten eller ingen skolbakgrund. Kvaliteten i det språkutvecklande arbetet är förstås helt centralt för att eleverna ska lyckas i skolan.

Elevernas förkunskaper i skolans ämnen ställer också stora krav på lärarna. De flesta av våra elever har inte växt upp med Bollibompa och faktaböcker på dagis, och en hel del inte heller gått hela sin skoltid i Sverige. Då har de inte den svenska allmänbildning som skulle underlättat för att tillgodogöra sig stoffet i olika skolämnen.

Det här har gjort att jag tänkt att informationskompetensen kanske inte är så viktig, det är så himla mycket vi måste hinna med i skolan… Men det är ju inte att ha höga förväntningar!

Våra elever ska förstås också lämna skolan med goda förutsättningar för fortsatta studier och med kunskaper om medier som gör att de förmår vara kritiska till all information som öses över oss. De ska känna sig delaktiga i det digitala informationssamhället och kanske vara med och debattera på tidningars webbplatser och i egna bloggar.

Så därför försöker jag nu få tid till att diskutera detta med lärarna på skolan – och jag ska återkomma här på bloggen till hur vi kanske kan jobba med det.

Cilla Dalén, Hjulsta skolor

7

apr

Google och bibliotekskatalogen

Postad av Cilla

är bra att jämföra – det blir tydligt vilka fördelar det är med ämnesordssökning jämfört med fulltextsökning.

När jag visar våra elever Winbib, bibliotekskatalogen i Stockholms grundskolor, brukar jag också prata om vad sökningen i Google egentligen innebär. Jag kanske exemplifierar med att en text på nätet som handlar om katter, med rubriken Allt om katter – men inte ett dugg om hundar, kommer fram när man googlar på hundar.  I det sammanhanget nämner jag även att Google vid bildsökning letar efter sidor där ordet finns i närheten av en bild, men det är inte säkert att bilden föreställer ordet. Google är alltså en maskin som inte tänker.

Men det gör bibliotekarierna som indexerar böcker med ämnesord i bibliotekskatalogen. De läser boken, eller tittar i alla fall noggrant på den, och talar om för bibliotekskatalogen vad boken handlar om.

Cilla Hjulstaskolan

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv