Visar inlägg med tagg:

7

sep

Nu ska även vi försöka jobba med

Postad av Cilla

lässtrategierna Upptäcktsresanden, Journalisten, Detektiven och Nyhetsuppläsaren på vår skola.

Vi har fått en kort introduktionsföreläsning av kollegan Morit Malm. Och ett uppdrag från skolledningen att diskutera i arbetslagen hur vi kan börja arbeta med detta i alla ämnen. Ska bli spännande att se hur det utvecklas – vi får pröva oss fram.

I årskurs 4 satte vi full fart. Jag och litteraturpedagogen Ulrika ska samarbeta med läraren Roberta genom att dela klassen i tre delar en lektion i veckan, för att tillämpa lässtrategierna på de texter om vikingatiden som klassen ska jobba med. Roberta, Ulrika och andra lärare som arbetar med klassen ska dessutom jobba med strategierna på andra lektioner.

Vi började med att jag i tisdags fick klä ut mig till Upptäcktsresande och introducera termer som överblicka och förutspå. Det är roligt att få lämna högstadiebiblioteket och leka lite… Efter att jag skojat med detta pratade vi med klassen om att expertläsare använder olika strategier när de läser, och att vi ska använda dessa strategier så att vi också blir experter.

När jag skulle förebilda hur man kan använda lässtrategin Upptäcktsresanden så valde jag att visa en film. Klassen är ganska stor och sitter utspridda i bänkar och eftersom vi inte har någon dokumentkamera så tänkte jag att det kunde vara svårt att stå framför klassen med en liten bok i handen och visa. Så här blev filmen:

Så här har vi formulerat vad en Upptäcktsresande gör när den läser:

Upptäcktsresanden överblickar och förutspår – vad tror du att den här texten kommer att innehålla?

  • Använd dina tidigare kunskaper om ämnet, genren eller författaren!
  • Titta på rubriker, bildmaterial, baksidestext och annat som du ser utan att behöva läsa noggrant!
  • Kontrollera under läsningens gång om antagandena stämmer, och gör nya förutsägelser utifrån det nya du fått veta!

Det ska bli kul att fortsätta använda strategin tillsammans med eleverna nästa vecka!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

PS! Förutom det jag lärt mig från mina kloka arbetskamrater så är det kunskaper och tankar från Katarina från Östra real, Josefin Nilssons powerpoint och de böcker jag bloggat om tidigare som kokats ihop till film och formuleringar om Upptäcktsresanden.

24

aug

Att undervisa i läsförståelse

Postad av Cilla

av Barbro Westlund får avsluta min läsning om läsning – åtminstone för ett tag. Jag känner mig rätt påläst om läsutveckling, läsförståelse, lässtrategier och hur lärare kan arbeta i klassrummen. Och otålig, nu vill jag pröva nya sätt att arbeta med elevernas fritidsläsning eller tillsammans med lärarna i klassrummen.

Barbro Westlund använder sig en hel del av Tankens mosaik som jag läste tidigare under sommaren, och även av Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, men hon skriver om dagens svenska skola. Ska man läsa EN bok om hur man som lärare kan arbeta med elevernas läsförståelse i alla ämnen så är det nog den här.

Westlund går igenom tre undervisningsmodeller för läsförståelse. Den första, som också utgör grunden för de två andra, är Reciprocal Teaching (RT). Forskare har undersökt hur erfarna läsare gör när de läser med god förståelse och behållning, och ur detta kokat ihop fyra lässtrategier. Josefin Nilsson har gjort en väldigt fin genomgång av att undervisa med hjälp av lässtrategier – ber er läsa den i stället för att försöka förklara själv.

De två andra undervisningsmodellerna är Transactional Strategies Instruction (TSI) och Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Jag fick inte någon tydligt uppfattning om TSI, kanske att det är lässtrategierna från RT kombinerat med att jobba med mer Chambersliknande frågeställningar?

CORI sägs vara mycket framgångsrik och det anses bero på att lärare som jobbat enligt den modellen tagit stor hänsyn till motivationens betydelse för läsförståelsen. Det modellen är lite extra spännande att läsa om för mig som bibliotekarie. Inom B&I-forskning läser vi ju om hur fel det kan bli vid olika skolarbeten när elever släpps fria att söka information, för att utan tillräckligt stöd från lärare eller bibliotekarier försöka få ihop en egen text. I boken beskrivs CORI ungefär så här:

  1. lärare plockar ut några centrala begrepp inom ett ämnesområde
  2. de stimulerar elevernas nyfikenhet – gärna genom någon utflykt utanför skolan
  3. eleverna formulerar med lärarens stöd frågor utifrån det de varit med om samt de centrala begreppen
  4. eleverna får söka svar på sina frågor och under denna del av arbetet stöttar läraren genom att tala med eleverna om vilka lässtrategier de använder
  5. eleverna gör slutligen  någon grafisk framställning av det de lärt sig samt redovisar för sina kamrater.

Jag tänker att det är tre delar i detta som bör vara bra grund för att elevernas lärande i samband med ett sådant informationssökningsarbete kan bli bra. Det är att man poängterar att eleverna ska vara genuint nyfikna samtidigt som läraren genom att lyfta fram centrala begrepp ser till att eleverna verkligen jobbar med det ämnesinnehåll som läraren planerat. Det är också att läraren koncentrerar sig på elevernas läsning och läsförståelse medan de söker information – det är väl bristen på förståelse som är grunden till allt klippåklister. Och slutligen att eleverna ska organisera det de lärt sig grafiskt. Jag tror att det är Pauline Gibbons som skriver om att detta att byta format på informationen är bra. Ska man göra en tankekarta eller en tabell av information man fått i en text så måste man nog förstå det man håller på med.

Boken rekommenderas alltså, och delta gärna i samtalet på bokcirklar.se!

 

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

4

aug

Tankens mosaik

Postad av Cilla

av Ellin Oliver Keene och Susan Zimmermann stod inte på min ursprungliga sommarläsningslista. Men efter att Katarina Lycken Rüter talat om den så entusiastiskt så bestämde jag mig för att hinna med den också.

Ellin Oliver Keene, i USA, har arbetat med utveckling av undervisning i läsförståelse i flera år. I boken finns många exempel från olika klassrum, vi får höra talas om duktiga lärare och om hur Ellen och lärarna genom gemensamma ansträngningar lyft pedagogiken ännu mer.

I boken går författarna igenom olika lässtrategier, olika sätt som forskare sett att erfarna läsare använder för att skapa mening ur texter de läser. Strategierna åskådliggörs i boken  för oss vuxna läsare genom att Ellin gör sina egna läsningar av olika texter och berättar hur hon tänker. I klassrumsarbetet som beskrivs introduceras lässtrategierna genom att läraren läser en text och förebildar genom att ”tänka högt”. Det är spännande att läsa texterna och få ta del av Ellins reflektioner när hon brottas med att förstå dem. Genom att författarna valt en del ganska svårbegripliga texter är det lätt att förstå hur jobbigt det kan vara för eleverna ibland.

Det är också roligt att läsa om organiseringen av klassrumsarbetet i de amerikanska klasser som Ellin besöker. Läraren förebildar genom att hålla minilektioner, eleverna studerar texter ensamma medan lärarna går runt och stöttar dem, eleverna jobbar i olika gruppkonstellationer för att tränga djupare in i texterna och hela tiden verkar lärarna reflektera över vilken arbetsmetod som är bäst just då för just de eleverna.

Det finns i boken även rätt konkreta hjälpmedel för lärare som vill arbeta med att följa och stötta elevernas läsutveckling. Det är till exempel genomgångar av olika sorts problem som elever kan ha med läsförståelsen och förslag till hur man kan jobba med dessa. Där finns också en modell för hur man kan utvärdera undervisningen i läsförståelse genom intervjuer med eleverna före och efter ett specifikt arbete.

Katarina har fler boktips om läsning på sin nya blogg.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

30

jul

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa

Postad av Cilla

har jag hållit på med i ett par veckor. Jag har twittrat käcka citat, diskuterat lite med en kollega på bokcirklar och jag kommer absolut fortsätta att reflektera över den här texten.

Lousie M. Rosenblatt skrev sin bok i mitten på 1930-talet och den är endast delvis uppdaterad sedan dess. Vad jag förstår har boken haft stort inflytande på litteraturvetenskap och pedagogik. Rosenblatt har en stark övertygelse om att litteraturläsning i skolan inte bara har ett egenvärde utan också kan bidra till elevernas utveckling till inkännande och demokratiska människor. Det är litteraturens möjlighet att få läsarna att tränga in i andra människors liv och erfarenheter som hon fördjupar sig i.

I boken talar författaren om två olika sorters läsning: den efferenta  läsningen (ungefär läsning för information, utan känslomässigt engagemang) och den estetiska läsningen (där känslorna är starkt involverade). Men hon ser det inte som två helt skilda läsarter utan ett kontinuum där all läsning innehåller något av båda sorterna. Rosenblatt diskuterar hur läraren kan arbeta för att aktivera eleverna känslomässigt vid litteraturläsning, eftersom man enligt henne måste börja där för att sedan gå vidare till diskussioner om tolkningar och närmare studier av den litterära texten.

Rosenblatt skriver även en hel del om litteraturläsningens betydelse i andra ämnen än modersmålet. ”Litteraturen erbjuder ett genomlevande och inte bara vetande om” skriver hon, och det vet vi ju hur skönlitteratur kan fördjupa förståelsen för andra människor och miljöer.

I boken står en hel del åsikter som kan påverka valet av litteratur – sådan vi läser gemensamt i klasserna och sådan vi i skolbiblioteket rekommenderar eleverna. Jag tolkar det som att Rosenblatt tycker:

  • Texterna får inte vara så svåra att eleverna inte kan engagera sig känslomässigt.
  • Man måste inte hinna med att läsa diverse ”omistliga” klassiker. Det viktigaste är att eleverna lär sig uppskatta läsning – då kommer de att fortsätta läsa efter skolan.
  • Bra böcker bekräftar inte fördomar om andra människor, och bra böcker ger läsarna erfarenheter av att det finns många olika sätt att handskas med livet.

Jag rekommenderar boken och skulle tycka det var hemskt roligt om fler berättar om sina tankar på bokcirklar.se.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

16

jul

Det mångspråkiga biblioteket

Postad av Cilla

har jag också läst nu. Boken är en antologi som innehåller en del information om flerspråkighet, och flera spännande berättelser om hur folkbiblioteken i mångspråkiga områden verkar för att stödja invånarna. Biblioteken arbetar på många olika sätt för att sprida samhällsinformation, stödja flerspråkigheten, hjälpa människor att bli delaktiga i samhället, öka gemenskapen i området etcetera etcetera. Folkbibliotekens personal försöker vara lyhörda för just de behov som finns i området och ständigt ompröva vad de gör efter hur samhället förändras. Klart inspirerande att läsa om detta, även om vi i skolbiblioteken ju har ett mer avgränsat uppdrag, kanske, genom att vår verksamhet i första hand styrs av skollag och läroplan.

Några intressanta saker om flerspråkighet:

  • I västvärlden är officiell enspråkighet vanligast. Men i afrikanska och asiatiska länder är många människor flerspråkiga.
  • Flera undersökningar har visat att tvåspråkiga elever med god färdighet i båda språken får bättre kognitiv utveckling inom vissa områden än enspråkiga elever.
  • Olika språk har olika krångliga skriftspråk, vilket gör att dyslektiker kan klara sig bättre på vissa språk än på andra.

Och en liten bonuslänk från ett kvinno-IT-arbete i Bagarmossen: matbloggen Tagine

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

26

jun

Ordens värld

Postad av Cilla

Ordens värld Svenska ord – struktur och inlärning av Ingegerd Enström är den första fackboken i mitt sommarpensum. Jag har nu läst den och trots att den var mastig för sina cirka 150 sidor så är jag mycket glad att jag tog mig an den.

I Ordens värld beskrivs det svenska språkets ordförråd ur ett andraspråksperspektiv. Hur ska en person med ett annat modersmål kunna tillägna sig svenska på bästa sätt?

Det är ju mycket aktuellt det här med läsförståelse, och Enström slår fast att ”god läsförståelse hänger mycket nära samman med ett stort ordförråd”. Hon berättar att man för att kunna läsa och förstå en dagstidning anses behöva ett ordförråd på cirka 40 000 ord.

40 000 ord för att läsa tidningen! Det går förstås inte att lära ut alla dem på lektionerna i skolan, utan eleverna måste lära sig orden i andra sammanhang, framför allt när de läser. Och då blir skolans uppgift att hjälpa eleverna till olika strategier för att ta sig an obekanta ord.

Boken ger en mängd teoretiska kunskaper om svenska språket, med facktermer som jag ibland hört nämnas men inte vetat vad de betyder. Poängen med metaspråket är förstås att kunna påvisa regler och system som underlättar språkinlärningen. Jag som växt upp i en svensktalande familj med en massa böcker har inte behövt de här kunskaperna. Men våra elever i skolan behöver dem.

En del regler är enkla och fastnar direkt: när man har ett sammansatt ord så är den sista delen av ordet viktigast. En husbåt är en båt, men ett båthus är ett hus. Det visste jag, men nu kan jag också förklara principen för mina elever.

Andra delar i boken beskriver fenomen som är väldigt krångliga: hur man ska kunna veta vad olika prefix betyder och hur de används verkar nästan omöjligt att få grepp om.

Nu är jag ju inte lärare i svenska som andraspråk, så jag har inte ambitionen att verkligen behärska allt som står i boken. Men eftersom jag ofta hjälper eleverna när de arbetar med texter på olika sätt, så känns det väldigt bra att ibland kunna förklara på ett sätt som gör att de kanske får grepp om någon mer strategi för ordförståelse.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

7

jun

Sommarläsning

Postad av Cilla

Under semestern brukar jag läsa en massa ungdomsböcker. Det gör jag säkert i år också, men har även för avsikt att läsa de här böckerna. Om någon mer vill läsa någon av dessa så kan vi ju diskutera på bokcirklar.se. Det är roligare att läsa tillsammans!

Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund har jag läst förut. Men jag tror att jag behöver aktualisera den – nya möjligheter på jobbet gör att jag kommer läsa den på ett annat sätt.

Ordens värld av Ingegerd Enström tror jag ger mig bättre förutsättningar att hjälpa eleverna. När det är svårt att läsa svensk text så förklarar jag så gott jag kan för eleverna, men jag hoppas att boken lär mig att även lära ut strategier för hur eleverna ska kunna handskas med obekanta ord.

Muntlig och skriftlig kultur av Walter J Ong verkar spännande och intressant, men vet inte om den kommer att ha någon direkt inverkan på mitt jobb.

Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa av Lousie M Rosenblatt har jag läst en del ur förut, men nu vill jag ta mig an den lite mer ambitiöst. Det är en sådan där bok som det ofta refereras till och jag hoppas att den blir givande att läsa.

Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi är en antologi som jag haft liggande ett tag men inte prioriterat. Tror det mest är folkbiblioteksfrågor den tar upp, men jag kan ju inte veta i hur hög grad den är relevant för mig om jag inte kollar lite noggrannare.

Eftersom jag bloggat om detta nu så får jag skämmas om jag inte orkar igenom böckerna. Bra!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

1

jun

Nätverksträff om läsförståelse

Postad av Cilla

för bibliotekarier och lärare anordnades igår av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag var med och höll en liten presentation med inspirerande exempel hittade på webben. Om ni vill kika på den så hittar ni den här, och det intressanta är i så fall att klicka och följa länkarna i presentationen.

Jag har förstås tidigare läst en del om läsförståelse, boksamtal, lässtrategier och språkutvecklande arbetssätt men blev väldigt glad över den föreläsning som Maria Bjerregaard, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, inledde dagen med.

En del av det som Maria tog upp och som väckte nya tankar hos mig var:

  • Vi har olika syn på skola och lärande i olika kulturer. Det kan till exempel innebära att i vi i Sverige betonar vikten av att uttrycka sig med egna ord för att visa att man har fått en förståelse, medan man i något av elevernas hemländer premierar exakt återgivning av lärobokstexten.
  • Att olika aktiviteter vi gör när vi läser tillsammans i skolan har två syften: dels att förstå den aktuella texten men också att hjälpa eleverna att utveckla strategier som underlättar läsningen av andra texter i framtiden.
  • När man har en vilja att läsa och förstå en text så används fler strategier – förståelsen blir bättre.
  • Läsning på modersmålet tränar många delar av det som behövs för läsning på svenska. Man kan jobba med boksamtal, lässtrategier etcetera på modersmålet och det spiller över på läsningen av svensk text.
  • Förförståelse kan kompensera för litet ordförråd och bristande avkodningsförmåga.
  • Läsa på raderna, läsa mellan raderna och läsa bortom raderna (på metanivå). Detta gör vi när vi samtalar om texter, men det är viktigt att vara explicit eftersom en del elever annars kan tro att man inte får lägga till egna tolkningar till exempel.
  • När man läser tillsammans ska man under tiden utbyta tankar och reflektera, men man bör samtidigt se upp så inte texten fragmentiseras.

I höst kommer det ordnas en till nätverksträff och då med betoning på själva texten – vad är det i en text som kan vara svårt att förstå?

Här är det samlade twitterflödet från dagen.

Passar också här på att uppmana alla som är intresserade av skolbibliotekets roll för språkutvecklingen att gå med i Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

30

apr

Sjuorna har redigerat i wikipedia

Postad av Cilla

och det blev lite finalen i vårt ALMA-arbete.

Två av klasserna har gjort detta idag, den tredje har sin lektion på fredag. Som vanligt så hann vi inte så mycket som jag trodde att vi skulle göra, men dagens lektioner såg ut ungefär så här:

Först diskuterade eleverna parvis vad de visste om wikipedia. När vi sammanfattade så visade det sig att många var skeptiska, de har fått lära sig att man inte kan lite på wikipedia eftersom vem som helst kan skriva. Samtidigt hade flera elever en uppfattning om att allt går att få svar på i wikipedia. Vi hann prata lite tillsammans om hur de entusiastiska wikipedianerna försöker kolla allt som skrivs, speciellt om det skrivs av någon som inte är inloggad. Och att det är viktigt nuförtiden att ange källor när man skriver i wikipedia.

Vi kikade sedan på första stycket i denna artikel och pratade gruppvis och gemensamt om vad det kan innebära att kunskap är makt. Det blev mest reflektioner över hur kunskap ger makt över det egna livet, och en del om pengar och vapen också. Men också litegrann prat om wikipedias funktion som gratis kunskapskälla.

Därefter fick eleverna läsa igenom de anteckningar som de skrivit om en utav de ALMA-pristagare vi jobbat med. Jag loggade in i mitt konto i wikipedia och så läste vi igenom wikipedia-texten och byggde ut den med den information som eleverna hade tillgång till. Det gick strålande bra med den ena klassen, vi angav noggrant källor och artikeln om Shaun Tan blev faktiskt lite fylligare än den varit tidigare. Vi har gjort den lilla avdelningen Biografi, samt rättat ett sakfel.

När nästa klass skulle redigera artikeln om Lygia Bojunga blev det körigt för mig! Wikipedia behagade inte plocka fram den hjälpfunktion som jag använder när jag ska skriva källhänvisningar. Det ska förstås gå att göra det ändå, men jag är inte tillräckligt rutinerad för att klara det mitt i klassrumsstöket. Vi chansade lite och skrev utan källhänvisningar på lektionen, och så noterade vi i kommentaren till vår redigering att de skulle komma senare. Jag kunde fixa det efter lektionen på en annan dator. Vårt bidrag till den här artikeln blev framför allt att bekräfta informationen med källor, det fanns inga alls tidigare.

Eleverna tyckte att det var rätt kul att kunna bidra med sina kunskaper.  Jag försökte också peppa dem med att vi kan skriva mer i wikipedia senare. När de har jobbat med något ämnesområde i skolan kan de kolla i wikipedia, och tycker de att artikeln i wikipedia behöver ändras eller byggas ut så kan vi göra det tillsammans.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

27

apr

Astrid Lindgren Memorial Award

Postad av Cilla

eller ALMA-priset, har varit tema för mitt samarbete Raoul som undervisar i årskurs 7 i ämnet SvA/Sv.

Syftet har varit att jobba med förmågorna ”Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter” samt ”Söka information från olika källor och värdera dess”. Lite annat kom väl in på köpet.

Vi har läst och diskuterat texter av ALMA-pristagare, och så har vi arbetat mot målet att skriva faktatexter på klassernas bloggar. Som grädde på moset ska vi redigera och förbättra Wikipedias artiklar om författarna.

Vissa delar i arbetet har gått strålande, en del uruselt och det mesta rätt bra.

Den första lektionen när vi introducerade temat berättade jag inte vad ALMA var, utan bad eleverna försöka ta reda på det på internet. De jobbade två och två, jag spädde på med att det skulle ha något med författare att göra, och ganska snart var de inne på information om just ALMA-priset. Allteftersom eleverna fick fram uppgifter om ALMA fick de komma fram och skriva på min dator som var kopplad till Active Boarden. Alla tog alltså del av varandras information, kunde söka vidare och så småningom skrev vi tillsammans en faktatext om ALMA som vi publicerade på respektive klassblogg. Jag tycker det var ett lyckat sätt att arbeta med informationssökning. Det blev tydligt att man kunde göra nya sökningar allteftersom man fick fram information, och jag förklarade att syftet med att skriva i min dator var att man inte bara skulle kopiera text utan formulera sig själv. En rolig grej som hände var att vi fick en oväntad kommentar på en av bloggarna – jättekul!

Efter det försökte jag en lektion få eleverna i klasserna att uppmärksamma vad faktatexter om kända person innehåller. Vi tittade lite tillsammans på någon personbeskrivning i NE och Wikipedia och sedan skulle eleverna parvis välja en kändis, kolla i NE och Wikipedia och skriva upp vad som berättas om kändisarna. Lektionen genomfördes tre gånger, eftersom det är tre klasser, jag uttryckte mig tydligare och tydligare men detta lyckades ändå inte. Endast någon enstaka elev förstod att jag inte var ute efter fakta om den kändis de valt, utan om principerna med ”levnadstid”. ”känd för”, ”barndom” etcetera. Klart misslyckat alltså.

Nästa omgång med lektioner hade jag gjort i ordning ett papper med rutor där man skulle fylla i just sådana uppgifter om de tre ALMA-pristagare vi läst böcker av. Jag visade hur man hittar information på ALMA-prisets hemsida och i Alex författarlexikon. Eleverna jobbade sedan parvis med en författare i en av källorna. Vissa par hann även ta ett till papper och fylla i information från den andra källan. Detta var lyckade lektioner, eleverna jobbade energiskt och bra.

Lektionen efteråt introducerade jag Mediearkivet, där man kan hitta fulltextartiklar från tryckta tidningar. Eleverna fortsatte sedan parvis att leta information om samma författare ur denna databas. Detta är betydligt svårare, eftersom eleverna måste bedöma om de artiklar de får fram är relevanta och läsa noggrant för att plocka ut användbar information. Det är också joxigare att notera vilken källa man använt, eftersom det är själva tidningsartikeln med författare, titel och uppgifter om tidningen som är källan – inte Mediearkivet. Men jag tycker det gick ganska bra. Klasserna är små, vi var två vuxna som kunde hjälpa eleverna och de flesta fick fram en del nya intressanta uppgifter om sina författare.

Därefter följde en lektion då vi tillsammans i klasserna skrev en faktatext om en författare. Texten skulle sedan användas som förebild till elevernas egna texter.  Jag kopierade upp papper med information från de olika databaserna om en fjärde ALMA-pristagare och så delade jag ut de olika pappren till eleverna. Jag hade också gjort ett papper där jag redogjorde för hur strukturen för en sådan text kunde se ut Eleverna fick nu hjälpa mig och ge mig information om författaren och så skrev jag så alla såg. Ett par av klasserna hann även denna lektion börja skriva själva, den tredje klassen kom inte så långt.

Nu var det dags för eleverna att skriva egna faktatexter om författarna. I de två första klasserna lät vi eleverna jobba i grupper om fyra, vilket inte var så lyckat – flera elever blev helt passiva. I den tredje klassen fortsatte vi med pararbete vilket var betydligt bättre. Framme på Active Boarden syntes den text vi skrivit tillsammans, till sitt stöd hade eleverna också beskrivningen av strukturen på faktatexterna. Och så hade de tillgång till den information om författaren som de själva och kompisarna fått fram.

Det blev lite ont om tid, men eftersom flera elever börjat säga att de tröttnat på ALMA-pristagarna så fick texterna vara klara i och med denna lektion. Vi la upp texterna på klassernas bloggar. Här kan ni kolla: 7A, 7B och 7C.

Nästa vecka ska vi försöka använda alla våra kunskaper om ALMA-pristagarna till att redigera i Wikipedias texter. Jag klurar nu på hur lektionsupplägget ska bli.

Just det – på varsin engelskalektion har klasserna läst en bok av årets ALMA-pristagare ISOL. Det finns ännu inte någon bok som hon illusterat översatt till svenska.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Arkiv