Visar inlägg med tagg:

25

apr

Årets bokkunskapstävling

mellan högstadieklasserna på min skola kan ni läsa här. Hela klassen hjälps åt att svara, inga hjälpmedel är tillåtna. Bästa klass får 1 500:- till klasskassan. (Ursäkta de taffligt inskannade citaten – ska försöka bättra mig till en annan gång).

1. Jörn Jensen har bland annat skrivit om Palle, Mark, Kasper och Sofie. Vilken sport ägnar sig Kasper åt?

2. Barnen i böckerna Jag är en pojke med tur av Monica Zak, Den osynliga flickan av Deborah Ellis och Flyga drake av Khaled Hosseini kommer alla från samma land. Vilket?

3. I boken Spela för livet av Michael Williams flyr två bröder från Zimbabwe till ett annat land. Vilket?

4. Dra ett streck mellan titel och bokens författare (alla rätt 2 poäng, minst 4 rätt 1 poäng)

Victor Hugo                   Doktor Glas

Shaun Tan                       Ringaren i Notre-Dame

Monica Zak                     Alex Dogboy

Selma Lagerlöf              Fyrverkerimakarens dotter

Lena Lilleste                  Löwensköldska ringen

Hjalmar Söderberg     Det röda trädet

Philip Pullman              Fixa pengar annars (Tommy&Flisen)

5. No och jag respektive Kiffe kiffe imorgon tilldrar sig båda i samma stad. Vilken?

6. Världens största barn- och ungdomslitteraturpris kallas ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award, och delas ut i Sverige varje vår. I år går priset till den argentinska bilderbokskonstnären ISOL. Hur stor är prissumman?

7. Vem är den svenske fotbollsspelaren som berättade om sitt liv i en ny bok hösten 2011. Boken kom senare även i en lättläst version.

8. I Om ni bara visste av Christina Wahldén berättas om hur en kvinna trakasseras av två unga killar. I boken förekommer också Ali – vem är han?

9. Här följer några citat ur böcker. Ni ska skriva bokens titel och författarens namn.

 

 




 

~~~~~~~~~

~~~~~~~~

~~~~~~~~~

~~~~~~~~

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

har jag hållit på med i biblioteket senaste veckorna.

Vi har läst och diskuterat litteratur av några ALMA-pristagare med sjuor. Jag och läraren Raoul har delat de tre sjuorna i halvklasser och turats om att jobba med de olika grupperna. Det gör att jag arbetat med samma texter sex gånger. Mycket roligt att göra samma grej flera gånger – det blir ju för det mesta lite bättre för varje gång.

Den första texten jag läste med eleverna var en novell ur Shaun Tans fantastiska bok Berättelser från yttre förorten. Novellen heter Vaka och består av en sida text och en bild. Vi tittade på bilden och försökte beskriva den med ord, på ett sådant sätt att någon som inte sett bilden skulle kunna föreställa sig hur den ser ut. Då kom vi också in på lite gissningar om vad texten skulle kunna handla om. Sedan läste vi texten tillsammans. Jag tror att själva läsningen gick bäst när jag läste den ganska korta texten högt rakt igenom och efteråt gick igenom den en gång till för att diskutera svåra ord och uttryck. Vi talade om vad eleverna gillade med novellen, och det blev då en hel del diskussioner om skuld och hämnd. Flera av eleverna sa att de uppskattade att novellen var lite svårtolkad, att det blev roligt att prata om den då.

Den andra text jag läst sex gånger är Philip Pullmans bok Fyrverkerimakarens dotter. Det är en sagoinspirerad kapitelbok med ett spännande äventyr och vissa lite putslustiga delar. Vi hade tre lektioner på oss för boken, och det var lite för lite så delar av boken återberättade jag i stället för att läsa.

Det var intressant att notera två olika sorters koncentration i grupperna: När jag läste högt lyssnade eleverna intresserat, flera struntade i att titta i sin egen bok och de verkade uppskatta när jag dramatiserade lite. Jag tror att den tolkning jag gör med min läsning underlättar förståelsen av texten. När någon av eleverna läste högt så hände något annat. Då följde kompisarna noga med i själva boken. Elevernas högläsning är inte så tydlig och de behövde väl följa med i boken för att förstå. Men båda delarna funkade alltså rätt bra!

Philip Pullman har ett svårt språk, det är många avancerade ord i boken och inte så lättlästa meningar. Men eleverna tyckte att det gick bra att förstå ändå, eftersom författaren upprepar och förtydligar sig hela tiden. I slutet och i början av varje lektion gick vi igenom var någonstans i storyn vi slutat, och pratade om de olika parallellhandlingarna. Under själva läsningen stannade vi lite då och då för att kolla att alla förstod, diskutera tolkningar och förutspå vad som kanske händer sedan.

Raoul har under tiden läst Det röda trädet av Shaun Tan, Kompisarna av Lydia Bojunga och ytterligare någon novell ur Berättelser från yttre förorten. Jag tror att de har haft väldigt intressanta diskussioner, dels för att böckerna är bra men framför allt för att läraren hjälper eleverna att göra massor med jämförelser med andra erfarenheter de har tillsammans i klassen. Raoul har klasserna i både SvA och SO och de har hunnit skaffa sig många gemensamma upplevelser och kunskaper redan.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

PS Har ni sett bloggen Ankomsten där två gymnasieklasser jobbar med en annan bok av Shaun Tan? Mycket spännande och inspirerande!

24

feb

Filmade boktips

Några av sjuorna på vår skola har gjort filmade boktips.

Vi har gjort det väldigt enkelt för oss. Eleverna har övat någon gång, och sedan pratat rakt in i en filmande Ipad. Vi har inte alls redigerat filmerna utan via paddan laddat upp dem direkt in i skolans Youtubekanal.

Det här är kul och bra!

Förutom att eleven som gjort filmen förstås har övat sig att framträda så har filmerna faktiskt funkat som boktips för andra – böckerna blir snabbt utlånade 🙂

Filmerna har vi sedan spridit via klassernas bloggar, Infotekets facebooksida och via Twitter. Vi har också tittat på dem tillsammans i klasserna, och skrivit kommentarer (ibland genom formen Two stars and a wish).

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

19

feb

Idag träffade jag en av våra klasser med alldeles nya svenskar. De har gått på vår skola max 4 månader.

Vi tittade på våra böcker på elevernas modersmål – i den här gruppen var det mest somalisktalande och någon med arabiska som modersmål. Jag visade var böckerna på engelska står, en del av eleverna kan engelska också, och så tittade vi förstås på våra mest lättlästa böcker på svenska.

I vårt bibliotek har vi en hylla som heter Träna svenska där jag placerat böcker som är mycket lätta att lästa. Idag kollade vi på ett par böcker fulla med ord med bilder till.

Med hjälp av rutinerade läraren Morit lyckades jag också läsa några kärleksdikter ur Mårten Melins bok Ett värmeljus i din skalle. Jag hade förberett med ett par bilder av ett hjärta och Amor med pilar, eftersom dikterna i början av boken använder denna symbolik. Morit hjälpte eleverna med att översätta när hon kunde, och locka dem att översätta för varandra.

Och så tittade vi på Jörn Jensens böcker om Palle. De är visserligen skrivna för mindre barn, men de är humoristiska och våra högstadieelever brukar tycka om dem.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

17

feb

I skolbiblioteken hanterar vi medier som eleverna ska använda i skolan. Lärare och elever läser tillsammans i böcker och arbetar med digitalt material som vi tillgängliggör på olika sätt.

När man läser om god undervisning för elever med annat modersmål så sägs det ofta att läraren inte ska använda lättlästa texter. Man menar att det är viktigt för eleverna att jobba med texter som har ett ämnesinnehåll som är åldersadekvat, och att lärare i stället ska stötta eleverna på olika sätt så att de förstår ämnesinnehållet och utvecklar sitt språk.

Det tror jag absolut på!

Men det betyder inte att vi i skolbiblioteken inte ska ha lättläst material.

Dels har vi elever på så enormt många olika nivåer, både språkligt och vad gäller deras ämneskunskaper. Det som är lättläst för en elev kan vara nog så avancerat för en annan!

Dels använder eleverna våra medier även för att jobba med ensamma, utan lärarens stöd. De lånar ju böcker att läsa hemma och de kommer till biblioteket för att studera på egen hand.

Så att försöka skaffa fram ”lättläst” material är viktigt för mig, och inte alltid så lätt.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

– är det något speciellt med dem?

Ja, tydligen kom frågan upp på den skolbibliotekskonferens som pågick i Göteborg i förra veckan. Jag följde konferensen på twitter, och snappade upp frågan om ifall det finns något nätverk för oss bibliotekarier som jobbar på skolor där många elever har andra modersmål. Inte vad jag vet, så jag startade facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek och så får vi se om den fyller någon funktion. Välkommen att gå med alla som är intresserade!

Jag valde ordet Språklyftet för att markera att vi i biblioteken vill vara med och lyfta språket, så som det beskrivs av till exempel Anna Kaya.

Ett exempel på vad som är speciellt med våra bibliotek är förstås att vi måste jobba även med mycket lättlästa resurser på olika sätt. Lättlästa böcker på svenska förstås, lättläst på engelska eftersom många elever inte fått engelskundervisning förrän de kommit till svensk skola och lättläst material på webben.

I fredags hade jag en grupp med elever som varit i Sverige i max några månader. Vi jobbade med datorer under en lektion. Jag visade dem några webbsajter som jag tror att de kan ha glädje av på egen hand under fritiden, och förstås i skolan om läraren tycker att det är lämpligt. Vi tittade på Webbmatte, Digitala spåret och Lexin med deras bildteman. Och så fick de pröva på att använda skolmejlen.

I facebookgruppen ställde jag frågan vilka fler webbsajter som är bra för nyanlända elever. Jag tar gärna emot tips här också!

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Jag skulle vilja att någon skrev en artikel som för ihop några olika aspekter av det här med läsande, språkutveckling och utbildning. Någon som kan referera till den mest intressanta forskningen och de vederhäftigaste teorierna.

De olika aspekterna jag skulle vilja ha med i min drömtext är:

  • Att skolelevers bristande språkförmåga (oftast läsförmåga) anges som orsak till att studieresultaten inte blir de önskvärda. Detta gäller hela grundskolan, gymnasiet och till exempel häromdagen även högskolevärlden.  Och det gäller alla skolämnen!
  • Att läsförståelse och skrivförmåga är viktiga saker – inte bara för utbildningens skull, utan för människors möjlighet att välja sina liv och medverka i vår demokrati.
  • Att det är nödvändigt att lärare i svenska arbetar med skönlitteraturen för att eleverna ska utveckla läsglädje och läsförmåga. Och att detta innebär såväl undervisning i lässtrategier som samtal om litteratur på ett sätt som gör att eleverna upplever läsningen som meningsfull och givande.
  • Att det finns mycket goda exempel både från Sverige och från andra delar av världen på hur lärare i olika skolämnen kan undervisa på en åldersadekvat nivå inom skolämnet samtidigt som de stödjer elevernas språkliga utveckling.
  • Att de här metoderna för hur man kan arbeta i skolan gynnar alla elever, men mest de som inte hemifrån fått med sig det svenska språk som används i intellektuella kretsar.
  • Att vi även måste uppmuntra elevers fritidsläsning. Skolbiblioteken har en självklar uppgift för detta, förutom att förstås stödja det som sker på skoltid.  Men vi behöver också folkbibliotek med resurser att uppmuntra barns och ungdomars läsning på olika sätt. Och vi behöver en massa nyskapande idéer i samhället runtomkring: idrottsledare som diskuterar litteratur, samlingsplatser på internet, läsande förebilder från olika sammanhang, läsambassadörer och framför allt det jag ännu inte har hört talas om.

Allt det här behövs och ska uppmuntras. Och vi måste samverka och tillsammans försöka prioritera vår tid för fortbildning och vår tid med eleverna för att få mesta möjliga fart på alla delar av detta.

Den här texten som jag vill att någon ska skriva behövs för att jag tror att lärare, skolbibliotekarier, barnbibliotekarier, läsambassadören och andra ibland pratar förbi varandra. Vi har inte tillräckliga kunskaper om forskning från varandras områden och ägnar oss ibland åt att slå in öppna dörrar och ibland kanske också argumenterar för fel saker.

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Jag nämnde förut att en av lärarna som undervisar i Svenska/Svenska som andraspråk i åttan hade talat med sina elever om att läsa högt för småsyskon. Det var ju en strålande idé – bra för våra elever att öva högläsning och bra för småsyskonen att få böcker lästa för sig!

Vi har inte så många bilderböcker i vårt högstadiebibliotek så detta var ett perfekt tillfälle att besöka Tensta bibliotek. Marion, som är barnbibliotekarie där, och jag förberedde besöken tillsammans och så här har de tre åttondeklassernas besök blivit:

Vi har träffats utanför biblioteket och samlat ihop klassen tillsammans med läraren. Efter en snabbtitt in på barnavdelningen så har eleverna satt sig på stolar och kuddar i ett grupprum där Marion plockat in en massa fina bilderböcker. Jag har haft en docka i knäet och berättade om hur jag brukat placera barn när jag läst högt. Sedan har Marion och jag talat lite om bilderböcker och hur man kan läsa dem, varvat med att vi också läste några hela böcker: Sagan om den lilla lilla gumman, Max dockvagn, Det röda trädet och ett par till. I två av klasserna berättade Marion också en saga. Efteråt har eleverna fått en stund på sig att låna böcker.

Det hela var mycket lyckat och en intressant upplevelse på flera sätt. Våra högstadieungdomar är inte alltid så lätthanterliga, och det kändes lite osäkert hur de skulle reagera när vi tänkte läsa småbarnsböcker för dem. Dessutom var bara en av de tre klasserna ordentligt förberedd på vad vi skulle göra. Alla klasserna kom tillsammans med lärare som är tydliga och har elevernas förtroende – det var ju en god grund.

Bara några få av eleverna verkade känna igen böckerna vi visade – Alfons Åberg var kanske mest känd. Några elever satte upp en lätt skeptisk min när vi satte igång, men jag tror att de insåg att Marion och jag verkligen gillade de här böckerna. Vi hade väl också lite glimten i ögat när vi läste böckerna som om vi hade läst dem för små barn.

Klasserna lyssnade väldigt intresserat när vi läste högt!

Elever som ofta kan agera motvals mot oss vuxna satt faktiskt absorberade av Sagan om den lilla lilla gumman; och Det röda trädet hade eleverna starka åsikter om. En flicka sa direkt att den handlar om att vara tonåring. Det verkade helt klart som att detta var en upplevelse för våra ungdomar.

Alla våra elever har ju föräldrar som är uppväxta i andra länder, och många av våra elever har inte heller själva tillbringat sina småbarnsår här i Sverige med svenska barnböcker. Kanske är det en bidragande orsak till att det blev så lyckat – detta var helt enkelt något helt nytt för många i klasserna?

Eller så är det bara så att bilderböcker och högläsning är en så väldigt bra grej – kanske passar det alla grupper av elever?

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

För någon månad sedan skrev jag att jag inte gjorde någonting nytt i mitt skolbibliotek.Den här veckan blev det desto mer.

Tre helt nya saker har jag varit med och testat. Endast uppstart än så länge, så jag får berätta vidare så småningom, men detta är på gång:

Inspirerade av kollegor på Bokelundskolan så ska min kollega Ulrika och jag försöka få eleverna i sexan och sjuan att göra boktipsfilmer. Efter diverse tekniska komplikationer så har jag nu introducerat det hela i två av våra sjuor, och så får vi se hur det kommer att gå…

Jag har ägnat en hel del tid den sista månaden åt att försöka lära mig att jobba i wikipedia. Det finns en massa fördelar med att arbeta med wikipedia i skolan och jag tänkte att om jag behärskar själva verktyget så kan lärare och elever arbeta med innehåll och språk. Det är väldigt roligt och nu i veckan har jag satt igång ett litet pytteprojekt med sexorna. De hade redan skrivit faktatexter på engelska om olika djur. Jag har nu varit med på en lektion per klass och pratat om vad wikipedia är och så har vi kollat på den engelska lättlästa versionen. Nu ska läraren och eleverna jämföra artiklarna i simplewikipedia med de texter eleverna skrivit, och nästa vecka ska vi försöka hjälpas åt att förbättra wikipediaartiklarna. Mycket spännande – jag känner mig inte helt trygg med redigeringsfunktionen än…

Det tredje nya som jag aldrig gjort förut är att ha bokprat om bilderböcker för högstadieelever! En av våra lärare i åttan hade ett utmärkt förslag om att eleverna ska läsa böcker för småsyskon eller andra barn. Detta resulterade i att Marion, barnbibliotekarie på Tensta bibliotek, och jag ska ha bokprat om bilderböcker för tre klasser med åttor. Vi har hunnit med en klass nu, och det var mycket roligt. Jag tror att de flesta eleverna tyckte som vi – att bilderböcker är minst lika bra när man är stor 🙂

Cilla Dalén Hjulsta grundskola

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén