Visar inlägg med tagg:

15

feb

Treor tipsar

Detta läsår har vi infört biblioteksprao för treorna – supertrevligt!

Jag har hjälp av två treor i en dryg timme. Först får de återlämna böcker och så övar vi på att ställa in dem på rätt plats i hyllorna. De kan ställa in bilderböcker, lättlästa böcker och facklitteratur och det är roligt att se hur väl de känner sitt skolbibliotek.

Sedan är det lite olika, ofta får de välja på några saker att hjälpa till med. Plocka fram favoritböcker och skriva tipslappar är det många som gjort, fixa med utebibblan, stämpla nya böcker eller exponera facklitteratur i hyllorna är andra exempel på bra sysslor.

Det är så roligt för mig att få arbeta tillsammans med ett par barn i taget, och eleverna verkar också uppskatta det. Som tack för hjälpen på slutet får de välja en affisch ur lagret som kommer från Kamratposten. Alla treor ska ha gjort biblioteksprao innan läsåret är över.

jag gillar denna bok

Cilla Dalén

Nu är höstterminen 2020 slut. En konstig Covid19-termin, men också en ganska vanlig.

Idag satt jag och summerade terminen litegrann och konstaterade att det mesta har faktiskt gått ganska bra. Jag har varit sjukskriven mer än vanligt, och så även en hel del av kollegorna, så en del av det som var planerat har inte gått att genomföra. Jag skulle haft en Fira-Pippi-vecka med skojsigheter för de yngre eleverna men då var jag hemma med en liten förkylning. Bokpraten för högstadiet före jul blev inte av när de fick distansundervisning sista veckan, och en del andra saker har också blivit inställda. Men lånestatistiken visar att det faktiskt lånats fler böcker än förra höstterminen (då antalet lån mångdubblats efter att jag anställts).

Det stora projektet Nobel i Rinkeby och Tensta fick ett fint genomförande, trots att inget var som vanligt runt Nobelpriset heller. Jag gjorde nästan ingenting för detta projekt, men vill gärna tipsa om att det nu finns en webbplats där man kan läsa om allt fint som händer.

Nobelirinkebytensta

Några nyheter har vi också satt igång med denna hösttermin. Vi har nu ett etablerat samarbete skolbibliotek-fritidshem runt fritidsbibblan med en aktivitet på varannan torsdag då barnen byter böcker och gör fint. Utebibblan är mycket lyckad, den måste leva vidare efter coronan på något sätt. Jag har tillsammans med kuratorn gjort ett mindre arbete med sjuorna runt nätkärlek, vi genomförde en språkdag och utvärderingen av facklitteratursprojektet med treorna visar att det fungerade bra.

Nu är det jullov och då har ett annat samarbete med fritidshemmen fortsatt, det är nu självklart att jag har högläsning vid morgonsamlingen de dagar jag arbetar. Det funkar utmärkt att läsa för 30 barn när man har projektor.

Högläsning fritids

På lovet ska jag också försöka få alla nya böcker klara att ställa ut i biblioteket. Skolbiblioteket fick ett mycket stort extra anslag i höstas, så mediebeståndet är nu väldigt fint. Hurra för det!

Bokinköp

Men först ska jag vara ledig några dagar- god jul på er allihop!

Cilla Dalén

13

sep

Utebibbla vagnen

Utebibblan har nu funnits i tre veckor och känns därmed etablerad. Jag är ute på skolgården en knapp timme varje dag, när lågstadiet och mellanstadiet har lunchrast. Förutom böcker och tidningar, som jag byter en gång i veckan, så finns nu också 15 sittunderlag, så att vi inte fryser rumporna av oss.

Utebibblan läs tillsammans

Utebibblan har några stammisar som varje dag sitter och läser. Andra kommer en liten sväng, bläddrar snabbt i någon bok och skuttar sedan iväg till mer rörliga aktiviteter. En del tjoar jag lite till när de går förbi, jag lockar dem med en rolig historia ur KP eller något förbluffande ur Guinness. De lyssnar snällt och går sedan vidare, kanske är det en poäng med det också.

Många läser tillsammans med en eller några kompisar. De pratar om läsningen och diskuterar bilderna. Och ibland har jag högläsning för en eller ett par elever.

Utebibblan

Utebibblan finns också i en regnversion. Jag har skurit sönder och plastat in några sagoböcker och böcker med gåtor. Vi har också någon kortlek med djurnamn att öva på svenska och engelska, och lite inplastade rebusar och spännande grejer ur KP. Regnversionen drar färre besökare än vanliga utebibblan, men då hinner jag å andra sidan med lite mer kontakt med de som kommer. Vi har haft riktigt roligt med en berättelse ur KP, en sådan där historia där man får välja hur den ska fortsätta.

Utebibblan regnversionen

Eftersom alla elever är ute på rast och utebibblan finns där mitt bland alla andra aktiviteter så känns det som att eleverna har en mycket låg tröskel till läsningen. När biblioteket är öppet inomhus är det alltid begränsningar i vilka som får komma dit, och eleverna måste också välja bort uterasten. Till utebibblan är det lätt att komma skuttande och så välja att gå vidare eller kanske stanna och läsa en stund. Jag upplever det som väldigt positivt.

I och med att jag är utomhus en timme om dagen har jag lite svårare att hinna med allt praktiskt arbete inne i biblioteket. Vi får se om detta ska fortsätta, utvidgas till att gälla högstadiet (som inte heller får vara inne på sina raster i coronatider) eller om jag ska sluta med utebibblan så småningom. Redan dessa tre första veckor har i vart fall varit värda besväret, och de 250:- som alltihop kostat (=sittunderlagen).

Cilla Dalén

Tiden går även under denna konstiga termin, i vår skola har det varit mer som vanligt efter påsklovet. De sista veckorna före påsklovet var det vansinnigt många frånvarande, både elever och personal.

Så – ganska vanlig verksamhet i skolbiblioteket också, även om jag förstås fick sänka ambitionsnivån när det visade sig att så mycket undervisningstid försvann. Jag har också fått utmana mig själv lite, en hel del elever är fortfarande hemma och för att matcha våra digitala lärare så har jag lärt mig göra skärminspelningar och börjat vänja mig vid Teams. Jag lägger till exempel upp dokumentation i varje klass Team när jag haft bokprat.

En rolig grej är att jag haft några svenskalektioner tillsammans med Stefan som undervisar på högstadiet. Jag introducerade NE och jämförde med Wikipedia, visade Mediearkivet och så pratade vi lite grand om Google och fria webbresurser. Eleverna ska använda några källor i ett arbete om svensk poesi från 1700-talet till idag, och Stefan la in ett moment om att de ska motivera varför de valt vissa källor. Det här känns bra, nu har vi prövat på ett samarbete och till nästa år kan vi göra det bättre.

Och så var det ju Världsbokdag med två tipsrundor för f-6 på vår vackra skolgård.

Bild 1 blogg

Bild 2 blogg

Bild 3 blogg

Vet ni förresten så fint det är i Tensta? Från vår skola är det ett par hundra meter åt ena hållet så är man i Spånga by med 4H-gård och den medeltida kyrkan precis bredvid. Ett par hundra meter åt andra hållet ligger Spånga IP med allt man kan önska, inklusive konstis på vintern. Och så finns hela Järvafältet i närheten.

Cilla Dalén

27

mar

Jag hann arbeta tre och en halv dag mellan två förkylningar, eller vad det nu är. Hemma måste jag i alla fall vara.

I skolan pågår mycket verksamhet. Det är vanlig undervisning, även om eleverna är färre. Jag har alltså haft vanliga bibliotekslektioner med lågstadiet. Vi har pratat om Astrid Lindgrens död och begravning, ett perfekt innehåll för att få förståelse för hur känd och älskad hon var. Som vanligt läste jag högt ur Astrid Lindgren – ett liv. Och sedan berättade jag om hur ALMA-priset kom till och att det nästa vecka är tillkännagivande av årets pristagare. Spännande!

Jag har också träffat lite mellanstadieelever som fått göra övningar i bibliotekskunskap. De har jobbat både med hur böckerna är sorterade i hyllorna och med att söka i katalogen. Eftersom detta läsår är ett uppstartsår för mig på Enbacksskolan så är det en del att ta igen, det här tycker jag egentligen att man kan göra med eleverna på lågstadiet. Jag hade lite tur nu, att jag organiserat detta som att eleverna kan jobba självständigt. Eftersom många var frånvarande så kan de förhoppningsvis göra övningarna vid senare tillfälle.

Förutom den vanliga undervisningen så har lärarna haft mycket att göra med alla elever som inte är i skolan. Hålla kontakt, peppa de friska att komma och de andra att stanna hemma och så att undervisa de som är hemma men inte jättesjuka. Jag tror att vår skola är en av de grundskolor som klarar detta bäst, på grund av den höga digitala kompetensen hos lärarna och eftersom eleverna i 4-9 har Ipads och digitala läromedel. Jag har kunnat hjälpa till lite grand, genom att fixa med länkar, inloggningar och boktips för att ge eleverna möjlighet att läsa hemma.

Boktips corona

Denna vecka har jag också ställt in den Bokmässa vi tänkt ha i april. Det skulle ha blivit utställningar med elevarbeten, giveaways från snälla bokförlag, gäster, presentböcker… Men men, sånt är livet denna vår.

Cilla Dalén

16

feb

Lokal och möblering har stor påverkan på vilken verksamhet man kan bedriva i skolbiblioteket.

Mediateket uppifrån

Den stora bibliotekslokalen på Enbacksskolan, Mediateket, ger många möjligheter. Här kan det pågå olika aktiviteter på en gång. Det finns flera bord som står avskilt från varandra, det finns soffor och andra sköna ställen att sitta på. Lärare kan droppa in med grupper av elever samtidigt som andra elever sitter och har grupparbeten vid några bord. Dessutom finns det ett rum i direkt anslutning till Mediateket där jag kan ha undervisning för klasser medan andra elever kan använda den stora salen för studier eller rasthäng.

Mediateket lektionssal

Det här är en stor skillnad mot på min förra skola. Där var biblioteket i och för sig ganska väl tilltaget för att vara en grundskola, storleken var kanske som två vanliga klassrum. Men det gick inte att ha undervisning med en klass och samtidigt låta andra komma och gå som de ville.

Det är ofta en motsättning på skolor mellan vissa elevers och personals önskemål om att biblioteket ständigt ska vara öppet för elever att droppa in, och bibliotekariers vetskap om att vill man nå alla elever så måste man ha regelbundna lektioner med klasserna. Att bara låta biblioteket vara en plats för spontanbesök räcker inte om man vill bidra till alla elevers läsutveckling och informationskunnighet.

Men – hos oss är alltså den här motsättningen mycket mindre.

Samtidigt har lokalen en viss begränsning i att den enkelt måste kunna möbleras om för att fungera som aula.

Mediateket föreställning

Bokhyllorna har hjul så de går enkelt att rulla undan, och några bord kan man alltid dra åt sidan. Men man kan inte möblera hur som helst.

En annan aspekt av den stora sal vi har är ljudvolymen. Det är högt i taket och det gör att samtal som förs sprider sig i lokalen. Då gäller det att försöka möblera så att det inte är för stora grupper med elever som pratar med varandra. Lite svårt, en del högstadieelever vill gärna umgås i stora gäng, men ett högljutt umgänge som det då blir funkar inte i vårt Mediatek. Soffor och andra sköna möbler måste stå utspridda på olika ställen.

Ja, vi har olika förutsättningar på olika skolor. Det skrivs ofta om orättvisorna i bemanning och medieanslag, men även lokalerna påverkar alltså i hög grad vilken verksamhet man kan bedriva.

2

nov

Lovarbete

Det här med en ny arbetsplats innebär att jag måste lägga mycket tid på administrativa grejer, och det roliga pedagogiska får delvis vänta. Under veckan som gått tänkte jag igen på Astrid Falks utmärkta liknelse om att bygga pipelines i stället för att bära hinkar. Genom ett något tidsödande men genomtänkt grundarbete så kommer allt gå lättare sedan.

Här nedan kommer lite om hur jag vill ha det i vårt skolbibliotek och vad jag därför gjort:

Jag har gallrat! I själva biblioteket har kollegan Erik hunnit gallra, men det verkar vara evigheter sedan någon bibliotekarie ägnat sig åt magasinet… Vi behöver hyllorna där för annat, så klart läge att göra en redig gallring. Trasigt och föråldrat ska bort.

Bör gallras

En bra grej med lov är att man kan få hjälp med det tunga arbetet av trevliga barn från fritids.

Till sopen

Sedan är mitt mål att det ska vara enkelt och tydligt för elever och personal att söka i katalogen och därefter gå till hyllan och hitta boken. Alla böcker som hör till ett specifikt hyllsignum ska ha rätt signum i katalogen och även på själva boken.

Bokryggar faktaböcker

Klistra på lappar är ju enkelt, även om det tar tid

Signum på faktaböcker

men att manipulera bibliotekskatalogen är knivigare. Jag har snappat upp råd från Fia Idegård på Engelbrektsskolan och så kom Maria Ronnås och kataloghäxmästaren Ljuba Grigorjeva från Medioteket ut en förmiddag och hjälpte mig.

I BookIT använde jag mängdexemplar och flyttade med hjälp av asterisker och kvalifikatorer böcker med för ”djupt” hyllsignum till det jag ville ha. Man måste vara superkoncentrerad så att det blir rätt. En grej som krånglar till det är alla signum med lilla u framför, de rörs lätt ihop med böckerna om naturvetenskap.

Sedan ändrade jag status på alla böcker som katalogen tyckte fanns på hyllan till försvunna, och så återlämnade jag de som verkligen fanns på hyllan. Detta måste vara det enklaste sättet att inventera beståndet, tack Fia!

Och man får förstås arbeta en bit i taget, jag hann under veckan bli klar med kanske en tredjedel av facklitteraturen. Resten får jag ta allt eftersom.

Det här grundarbetet känns för mig helt nödvändigt. Dels för att elever och personal ska kunna ta sig fram i katalog och bibliotek, men också för att det över huvud taget ska kännas meningsfullt att undervisa i informationssökning i biblioteket.

Och liiiite läslov blev det även hos oss, eftersom mellanstadiets fritidsklubb är granne till Mediateket så lånade de böcker och satt och läste. Mer sånt nästa höst!!!

Läsande på klubben

6

okt

Fint i hyllan

Mångspr 1

I Stockholms stad går det superlätt att få en fin hylla med böcker på elevernas modersmål – det är ju bara att beställa från Mångspråksbiblioteket.

I vårt Mediatek står språken i bokstavsordning och alla böckerna, både de från Mångspråksbiblioteket och våra egna, är tydligt uppmärkta med språkets namn i klartext. Det är viktigt för att eleverna och alla vuxna runt omkring som hjälper till enkelt ska kunna hitta böcker på rätt språk.

Mangspr 3

Det är lite knepigt att få tag i uppgifter om vilka språk som finns på skolan. De språk som finns i modersmålsundervisningen går lätt, men sedan brukar man få fråga eleverna vilka språk de kan och då blir det alltid några till. Nästan alla språk finns i Mångspråksbiblioteket.

Mångspr 2

Nu har jag också vid ett par tillfällen varit med om att möblera om Mediateket på grund av att det har använts som aula. Fantastisk lokal vi har!

Mediatek

24

aug

Stoooort

Mediateket 1

Lokalen Mediateket på Enbacksskolan är väldigt stor. Den har flyttbara hyllor och en scen i hörnet eftersom den även fungerar som aula.

Mediateket 2

Dessutom finns det ett förråd med kompaktbokhyllor och ett rum lämpat att ha lektioner i, akustiken i det stora Mediateket gör att det kan vara svårt att hålla till där.

Alla klassrum ligger i två våningar runt Mediateket, det är glasväggar och god insyn i Mediateket.

Den här stora lokalen innebär många möjligheter. Men glastaket ska renoveras under hösten och det betyder att vi inte kan utnyttja den mer än nu i början och sedan framåt jul.

Jag har hittat min favoritplats för planering och mindre möten:

Mediateket 3

Om bloggen

Porträtt på Cecilia Dalén som står mot en plank.

Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.

På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.

Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.

Kontakt: Cecilia Dalén