Ibland är man lite ensam som skolbibliotekarie!
9
nov
vad gäller skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling än i Stockholm?
Ja, spännande ser det i alla fall ut om man läser här!
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
31
okt
Krister Widell talade på Skolforum
Postad av Cilla
om Skolbiblioteket som nod i det moderna lärandet.
Krister Widell har på uppdrag av SKL gjort en utredning tillsammans med Mats Östling om vad ett modernt skolbibliotek kan vara. Rapporten finns länkad härifrån.
Och här kan man se hans föreläsning inspelad – föredömligt fixat av Per Falk och hans kompanjoner inom ramen för The cage 🙂 Den tar nästan en timme, men är intressant, och det här är ju veckan vi alla har tid för kompetensutveckling!
Cilla Dalén Hjulsta grundskola
Det kom en fråga till bloggen från Toura Hägnestam:
”Nu ställer jag en fråga som avslöjar min okunnighet! MEN hur ser skolbiblioteksarbetet ut för läsning på iPads o.likn. I dessa tider när vi arbetar med att lära barn läsa via ”att skriva sig till läsning” – hur ser det ut med böcker på paddorna? Börja läsa böcker, tänker jag på. Finns de? Hur ser kunskapen ut runt sådana? Dessutom understryker ju kursplanen i svenska vikten av att ha och arbeta med en stor bredd av läsmaterial.”
Och mitt ännu okunnigare svar var att jag har ingen aning! Jag jobbar med årskurs 7-9 och vi har inga iPads.
Men alla duktiga bibliotekarier och lärare: Hur hanterar ni detta med böcker till iPads?
Cilla Dalén Hjulsta grundskola
28
okt
När vi startade den här bloggen för snart två år sedan var vår tanke att vi ville hjälpa till att skapa en bild av vad ett bemannat skolbibliotek kan vara. Nu finns en skollag som säger att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek, men man förstår av diverse rapporter att den ännu inte gett så stort resultat i verkligheten.
Uppdateringarna på den här bloggen kommer inte så ofta. Jag känner att jag inte gör så mycket NYA saker, utan mest sliter på med sådant jag beskrivit tidigare. Jag tror mina kollegor på AF har så mycket för sig att de inte hinner blogga 🙂
Men här vill jag lista några ställen på webben man kan gå till för att låta sig inspireras vad gäller skolbiblioteksverksamhet:
Som Monica tidigare har berättat delar Nationella skolbiblioteksgruppen varje år ut ett pris till Årets skolbibliotek. Om man klickar sig runt där bland tidigare pristagare så får man beskrivningar på olika sätt att ordna skolbiblioteksverksamhet. Årets pris delas ut i morgon på Skolforum och går till skolbiblioteket på Nacka gymnasium, verksamheten märks bland annat på deras facebooksida och blogg.
Här är några exempel på vad som händer i de andra skolbiblioteken på de skolor som ingår i Skolverkets satsning Handledning för lärande: Sofielundsskolans Mediateks facebooksida, Arabyskolans biblioteks wiki (tillsammans med Bokelundsskolan) och Kronanskolans bokblogg.
Edward Jensinger är rektor på Pauli gymnasium och föreläser en del om skolbibliotek och skolutveckling. På hans blogg kan man bland annat läsa om vad en skolledare kan göra för att skolbiblioteket ska utvecklas till en viktig del i skolans pedagogiska arbete.
Och så småningom skriver vi mer här också!
Cilla Dalén Hjulsta grundskola
8
okt
för mig i skolbiblioteket, tillsammans med våra nya sjuor.
Eleverna kommer till mig i halvklass – den andra halvan är i klassrummet med läraren och gör andra saker. Vi har fem lektioner per grupp inplanerade just nu.
Så här disponerar vi dem:
1. Logga in i nätverk och komma på ett sätt att minnas användarid och lösenord (nyaste varianten för att minnas användarid: skriva upp det med tuschpenna på nyckelbandet). Logga in i Skolwebben, skriva ett mejl till mig och berätta hur man använt datorer på sin förra skola och vad man gör hemma med datorn.
2. Skriva en sammanfattning i word av SO-text, spara på rätt ställe i nätverket (blir mer ämnesinnehåll än datorskills på denna lektion).
3. Skriva lite till, gå igenom texten med StavaRex. Sedan mejla den till SO-läraren som bifogad fil.
4. Testa NE och söka efter några begrepp som är aktuella i biologin just nu. Skriva ut en av NEs enkla texter. Söka i Länkskafferiet efter någon sajt med anknytning till ämnet. Spara URL till denna i worddokument, berätta lite vad det är och mejla mig dokumentet.
5. Ja, dit har vi inte kommit än… Jag tror att det blir att fixa egna inloggningar till filmerna på SLI.
Matematiklärarna använder ett par av lektionerna till att jobba med Excell med den halvan av klassen som är kvar med dem. Tur för mig – Excell fuskade jag mig förbi i PIM.
Det är bra att vi får gå igenom en hel del IT-saker tillsammans så här direkt i början av sjuan. Det underlättar för lärarna att en del grunder är klara, och jag hoppas åtminstone en del av eleverna kommer att själva använda de resurser som finns för studier och egen nyfikenhet.
Cilla Dalén
Hjulsta grundskola
23
sep
och det är spännande att diskutera med varandra hur vi prioriterar.
Bokprat brukar vi kalla det när vi samlar en grupp elever i biblioteket och berättar om olika böcker för att locka till läsning (till skillnad från boksamtal när man mer tillsammans diskuterar en bok som alla läst). Och bokprat råder det olika åsikter om. Jag tycker att de är väl värda den tid de tar.
För att stödja elevernas läsutveckling är det oerhört viktigt vad lärarna gör på lektionerna, att man läser och diskuterar böcker tillsammans och att läraren jobbar aktivt med att lära ut olika lässtrategier.
Men jag tror inte att det räcker. Eleverna måste läsa på egen hand också, utanför skoltid. Och det är här bokpraten kommer in.
När jag har bokprat brukar klassen komma med läraren till skolbiblioteket. Jag berättar om sådär 6 olika böcker, kanske läser jag lite ur dem och ofta förklarar jag saker som jag tror kan försvåra läsningen. Jag berättar till exempel om miljön och personerna, och kanske något om hur författaren byter perspektiv eller tid i början av boken.
Syftet med bokpratet är då att locka eleverna att läsa genom att visa böcker som jag tror kan passa dem, men också att leda eleverna in i boken. Jag är medveten om att jag kanske styr deras tolkning lite, men tror våra elevers behov av förförståelse gör att det ändå är bra.
Ofta är bokpratet lyckat. Läraren får också lite kunskaper om ungdomsböcker som eleverna läser, och eleverna lånar gärna av böckerna jag berättat om. Ibland är det något gruppdynamiskt fenomen som jag misslyckas med att rå på som gör att eleverna sätter sig på tvärsen, men det hör till undantagen.
Kritiken mot bokprat är oftast att de tar för mycket tid i förhållande till vad man får för resultat. Jag läser mycket böcker, för bokpraten men också för att kunna handleda och prata individuellt med elever och lärare. Efter läsningen skriver jag direkt ihop vad jag ska säga på ett bokprat, ifall jag tycker boken passar för det. Jag köper då också in flera ex av samma titel – jag vill alltid ha en liten hög av boken när jag berättar om den. Så när det är dags för att träffa en klass så kollar jag vad jag berättat om för böcker förut, tittar i listan över mina färdiga bokpratsplaneringar och så går det rätt snabbt att förbereda en lektion.
I någon uppsats jag läste för länge sedan framkom kritik mot bokprat av en helt annan anledning. Några tyckte att bibliotekarierna pratade så bra så själva läsningen sedan blev en besvikelse för barnen. Det har jag tagit till mig och har som ursäkt för att inte lägga ner alltför mycket tid på att göra perfekta bokprat – det kanske är bra om de är halvdanna 🙂
Men huvudargumentet mot bokprat är nästan aldrig att det är dåligt, utan att man har för mycket att göra och måste prioritera. Klicka gärna bland etiketterna till höger på exempelvis Informationssökning eller Källkritik så kan ni läsa mer om vad det är vi måste prioritera emellan.
Cilla Dalén Hjulsta grundskola
5
sep
har diskuterats flitigt senaste dagarna efter regeringens förslag om att låta RUT-avdraget gälla även för läxhjälp till gymnasister. Orättvist – många familjer kommer i alla fall inte ha råd att utnyttja det, och dumt – det vore bättre att lägga pengarna på skolan direkt, är vettig kritik mot förslaget tycker jag.
Det har också diskuterats om det kanske är onödigt med läxhjälp eftersom man inte bör ha läxor överhuvudtaget. Och jag vet inte riktigt hur jag tänker om det…
Jag har tidigare skrivit lite kort om den fantastiska hjälp som våra elever får från Stiftelsen Läxhjälpen. Eleverna får intensivt stöd av högskolestudenter med studierna, och högskolestudenterna jobbar också medvetet med att vara goda förebilder och visa på de möjligheter framtida studier kan ge. Här tillför Stiftelsen Läxhjälpen definitivt något som vi i skolan har svårt att ge själva.
Flera eftermiddagar är också vårt bibliotek öppet för elever som vill studera. Då är jag eller min kollega Naibe där, och eleverna kan komma och gå lite som de vill. Är det någon kvalitet i det?
Ja, ofta tycker jag det.
Vi har elever som behöver använda våra datorer för skrivuppgifter. Det är nog skönt att få sitta i lugn och ro och formulera sig, klistra in bilder och få lite hjälp när det är något i datorn man inte behärskar.
Vi har elever som sitter i små grupper och hjälper varandra med mindre uppgifter, kanske i SO eller NO. Det utvecklar deras tänkande när de diskuterar med varandra, tolkar lärarnas frågor och argumenterar för vilka svar de ska ge.
Vi har elever som inte har hängt med på lektionerna och får lite stöd av oss. Förra året var det en elev som alltid kom till biblioteket när Naibe jobbade för att få hjälp med matematiken. Givetvis är mattelärarna de bästa på att undervisa i matematik, men ibland är det bra med fler förklaringar.
Men det finns också tillfällen när jag tycker att läxhjälpen i mitt bibliotek inte funkar bra.
Ibland klarar jag inte av att hjälpa till på grund av att det är för mycket att göra eller på grund av att jag inte är tillräckligt kunnig i det eleverna jobbar med.
Ibland tycker jag att eleverna har uppgifter som är dåliga. Till exempel vissa enskilda inlämningsuppgifter, eller instuderingsuppgifter till texter som eleverna inte alls förstår.
Och ibland kan det vara svårt att få den studiero som eleverna behöver.
Jag tror att jag tycker att läxor kan vara bra om de är genomtänkta. De ska vara möjliga för eleven att klara av och gärna inbjuda till samarbete mellan elever.
Jag tror och hoppas också att vi alltid kommer vilja ha elever som vill jobba mer än på lektionerna. Även om man inte har läxor så kommer det förhoppningsvis alltid finnas entusiastiska och ambitiösa elever som vill läsa och diskutera mer om det som de lärt sig på lektionerna. Och då behövs någon sorts läxhjälp eller i alla fall tillgänglig plats att studera på.
Cilla Dalén, Hjulsta grundskola
PS Missa inte att folkbiblioteken i Stockholm också har gratis läxhjälp.
19
aug
för hundra år sedan – vilket uppmärksammas på olika sätt under 2012.
Idag sitter jag och försöker få koll på några resurser som finns att använda för oss i skolorna.
När eleverna ska göra skolarbeten börjar de ju oftast med att googla och hamnar på wikipedia. Jag antar att texten är vederhäftig, men jag tycker att wikipediaartiklarna brukar vara ganska svårlästa. Vi i Stockholm har tillgång till Nationalencyklopedin och deras enkla text om Strindberg är betydligt lättare att ta till sig.
Vi har också tillgång till filmer från SLI och där verkar finnas en hel del på temat Strindberg. Eleverna kan också få egna inloggningar till SLI, och då kan de titta på filmerna flera gånger, hemma eller i skolbiblioteket.
Wikin August-2012 innehåller en del spännande saker. Till exempel finns det intressanta uppgifter i pdf:en Strindbergs smörgåsbord, speciellt på slutet tycker jag. Under fliken Centrum för lättläst finns länkar till beskrivningar av LL-förlagets lättlästa versioner av Strindbergs böcker, och till några förslag till lektionsplaneringar utifrån dessa. En wiki innebär ju att det är en webbplats där alla kan bidra med material, så alla som gör arbeten om Strindberg i skolan – berätta om det!
Utbildningsförvaltningen i Stockholm har också en webbplats på gång som heter Ett halvt ark papper. I fredags följde jag med en av våra elever till Medioteket, hon skulle bidra till webbplatsen genom att läsa in novellen på somaliska. Här kan man läsa mer om vad webbplatsen kommer att innehålla… men den är alltså inte igång än.
Det är förstås inte så svårt att hitta motiveringar i kursplanerna för att jobba med Strindberg i klassrummen. Men den främsta anledning, tycker jag, är faktiskt att han är så aktuell just nu. Jag tror att det är oerhört viktigt för våra elever att få känna att de är del av något större – att det vi sysslar med i skolan har kopplingar till det som händer i media, i andra skolor och i samhället i stort.
Cilla Dalén Hjulsta grundskola
Om bloggen
Bibliotekarien Cilla Dalén bloggar från sitt skolbibliotek på Enbacksskolan i Tensta. På skolan går drygt 400 elever från förskoleklass till årskurs nio.
På bloggen finns både beskrivningar av vardagen som bibliotekarie och funderingar över hur alla vi alla vi i skolan kan arbeta med läsning och med informationssökning och källkritik. Fram till augusti 2019 jobbade Cilla på Hjulsta grundskola.
Tidigare har även Monika Staub Halling och Lotta Metcalfe bloggat här.
Kontakt: Cecilia Dalén
Senaste kommentarer